2ICUSBEn OCK I Synneraet (StesTike, som all-tk tid föra stora ord i noterna. England tiger, Frankrike har för närvarande tillräckligt att göra med sig sjelf, och Ryssland, som förr tagit oss under armarna, tyckes nu vilja visa en smula ovilja emot oss. När man vet, att det holsteinska ridderskapet sedan längre tid tillbaka står i mångahanda relationer med den ryska aristokratien (från Burschenschafternes tid vid de tyska universiteterna, då den ryska och holsteinska adeln alltid höllo tillsammans), samt! att isynnerhet dess chef, grefve Blome, ståri nära förbindelse med Nesselrode (hvilket de-j ras ifriga brefvexling bland annat bevisar), så kan man fatta de svårigheter, som våra diplomater, äfven om desse verkligen vilja tjena oss, hafva att strida emot, ty motparterna äro genom sina holsteinska förbindelser såväl underrättade, att sanningen, uppblandad med den bekanta tyska förvändningskonsten, ibland kan få ett helt olika utseende i de maktegandes ögon. Saken är nemligen den, att det holsteinska ridderskapet, som ingenting vann, utan snarare förlorade af den egentliga schleswig-holsteinska, resningen, använder alla medel för att återföra Danmark till det fordna tillståndet, till den tid, då detta ridderskap sjelf regerade Danmark, och i synnerhet för att den bekanta, men så föga tidsenliga nexus socialiso må kunna upprätthållas. Deraf dess förkärlek för en af ståndets medlemmar, för en af dess magnater, grefve Carl Moltke, hvars energi och oböjliga vilja det möjligen kan lyckas att återföra allt till status quo ante, och i denna dess strätvan är det den lätt att få de verksammaste stormakterna att öfvergå till deras parti. Detta är således tråden till den intrig, som söker att göra Carl Moltke till slesvigsk minister och till den för ögonblicket varande krisen i ministåren, hvars medlemmar, på ett enda undantag när, blott högst ogerna se denna man i dess midt, Af våra förra yttranden kan det synas, att vi för vår del blott hafva hyst föga sympathi för alla ministererna, sedan Marsministeren, men vi hafva det oaktadt hållit på hvarje ministör, likasom vi hålla på den nuvarande, ty vi veta, att hvarje föränAring skall föra oss ett steg tillbaka och ett streck till höger, och det redan skedda har rättfärdigat denna vår tanke. Huruvida det skall lyckas de nuvarande miTistrarna att afvända stormen, skola vi låta vara osagdt; de hittills cirkulerande ministerlistorna, som för öfrigt alla hafva inbegripit Carl Moltke, antingen såsom slesvigsk minister, utrikes minister, finansminister, eller som premierminister (ty det är betecknande för ka;pacitaterna från Vancien rgime, att de kunna :användas öfverallt och till-allt) hafva varit ihvarandra så motsägande, att intet bestämdt resultat har deraf kunnat hemtas; det sanna är väl, att allt ännu stårin suspenso, i det de hittills hållna ministerkonseljerna icke hafva fört till något afgörande, och man väntar för ögonblicket derpå, att Hans Maj:t, som efter sin sjukdom i dag återvändt till hufvudstaden, skall sjelf taga initiativet och säga, hvar skåpet skall stå, som man säger. Ryktena om en verklig tronafsägelse äro säkert helt och hållet utan all grund. På riksdagen har under den sista veckan intet af vigt passerat, som kan ega interesse för den svenska allmänheten. Finansutskottet har nu blifvit färdigt med krigsministerns budget, och förhandlingarna derom skola börja i morgon. De söndringar, som många i anledning deraf hafva fruktat emeltan de två statsmak:terna, i det den ena förmodas vilja fordra för mycket och den andra vilja gifva för litet, ;synas icke komma att inträffa; åtminstone vi:sar det sig af utskottets betänkande, att äfven dess mest radikala medlemmar hafva komroit till en märkvärdig enighet med ministeren. De starka stormarna denna höst och vinter hafva förorsakat icke obetydliga skador vid våra kuster, isynnerhet hafva dessa under nat-1i ten emellan den 9 och 10 Januari kulmineratg till den grad, att stora härjningar, hvarom dele dagligen inlöpande berättelserna meddela, an-la ställts på Jyllands och Slesvigs vestkust, derit öfversvämningar hafva inträffat, i det vattnetip på flere ställen öfverstigit dammarne och in-le trängt i husen. Att de stormar, som i före-!n ning med det starka regnandet, hvilket under!g a n 8 a fm JM NEW Pn . —en ÅA FR FN 5 AA A og AM AR rt AA KK JR tt KR KA KS AA AN — fr AA KA PR RR RA AA RR NL BR J— vh JA Jr Jr Jr— VA O6dh tt AA AA I — JM AN — rr JB AR RR d— RA rt RA PA — VR Mg VD OLM OT Vv mm Ö VW GA de sednaste åren tyckes utgöra vår vinter, hvars karakteristiska kännemärke, att kölden så godt som alldeles fattas, måste göra mycken skada, äfven hvad åkerbruket angår, är Jätt begripligt; likasom kommunikationen i landets 1; inre, isynnerhet i Jylland, hvarest vägarna ännu li äro mycket dåliga, också derigenom försvåras. f I vår sednaste skrifvelse omtalade vi, attin bestyrxelsen för studentföreningen hade utsatts ett premium för den bästa studentkomedi,b som då skulle uppföras under loppet af vin-lv tern. Såvidt vi veta, är censuren af de in-In lemnade styckena ännu icke fördig men efter 1; hvad man nu berättar skola arbetena inga-!sg lunda utmärka sig genom silt innehåll äfvenlg om priset tillerkännes ett bland dem. Ochld detta är i och för sig lätt begripligt; ty ärr det någon som har lust och talang att producera nögot i ofvannämnda riktning, så yttraris den sig visst helt naturligt i gerning, utan nåd gon yttre inverkan; fattas deremot den inrelg driffjädern, må man utsätta så många premieriy man vill, något värdefullt resultat vinnes docka icke derigenom. Härom vittna tillräckligtn Tysklands årliga ansträngningar i ofvannämnda riktning, hvilkas resultat nästan alltid blifverlir — 0. Vi hafva äfven här hemma för någralfe år sedan genomlefvat prisuppgifternas period, lc sora gaf ett likadant resultat. d fed all aktning för bestyrelsens af student-Ik föreningen goda vilja, kunna viaf ofvananfördeln skäl icke anse dess sträfvanden i denna rikt-d ning för annat än krampaktiga,i det den föra sökt att inblåsa hf i den döda leran; vi trold icke att detta är vägen till att återuppväcka .dot lif bos studentkären, hvilket på de sed-ej mare åren afmattats. Man bör påminna sig,js att förbållanderna hafva förändrat sig ketyd-(o Yict 3 den sednare tiden; det är icke nu somlal far