bustrun in uti köket vid Gångsätra, beläget blott nä-
skulle F. fatt af käppen. OC. hade nemligen dagen
förut varit inne hos F:s på Bodahl. Statmjölken för
dagen erhöll. hon icke, utan mäste gå hem med tom-
ma krukan, -F, blef äter frisk inom ett par dagar.
Den 25 Nov. erhöll hushäll-t 15 marker hvetemjöl
och 1 kanna salt. Den 2 Dec. insjuknade F: med
svära febersymptomer, då hustrun redan trenne dygn
varit sängliggande febersjuk, jemte ett af de äldre
barnen. Den-4 Dec. om morgonen skickade F: sin
och dess hustru mätte blifva införskaffade till staden,
för att kunna få kömma in på lasarettet, emedan de
saknade all skötsel i deras svära! sjukdomöstillständ.
CO. afskedade gossen med det svaret: att denna deras
gen- den -17 Nov., då F. var nägot illamående, komj
ara bösshåll från Bodahl, för att afhemta ett stop.
skummad mjölk för dagen. CO. hade då det yttran-:
det till henne: att om det icke varit på en söndag,:
son till Gängsätra, med anhällan till C., att både F..
degäran icke kunde uppfyllas. Vid middagstiden sam-,
ma dag kom C. till Bodahl och besökte F:s hushäll,
då F. bad honom, att han skulle föranstalta om lä-
kares. ankomst. till stället, eller ätminstone att F:
kunde få en äderlätning; hvilken bön C. icke heller
biföll... Tvenne af de äldre barnen voro dä äfven in-
sjuknade,. säledes. 3 af barnen sjuka. Den 5 Dec.
på f.-m. reste.C, in till staden och äterkom fram på
aftonen till Gängsätra, då han öfvetsände till Bodahl
tvenne paketet eng. salt, 2 lod i hvardera, med till:
sägelse att mannen och hustrun. skulle intaga hvar
veh.en sitt paket. Budet medförde tillika en liten)
strut. hafregryn, innehällande vid pass en mark. OC!
var, sedermera icke vid Bödahl under F:s lifstid och
Hitskickade icke heller nägra andra medikamenter än
fet omnämnda eng. saltet, och hvarken blef söppa,
ed, ljus eller någon annan förnödenhet de sjuka till-
nd af-honom, då sädant hade som bäst behöfts:
Han bortvisade, vid sin närvaro på stället, en arbets-
karls-enka vid namn Grafsten, som med sina tvenne
små barn nägon tid bebott ett litet rum bredvid F:s
beh. som varit det sjuka hushållets enda bjelp, under
förständigande till henne, att som hon icke var man-
talsskrifven i Lidingö . församling, fick hon på intet
Wvilkor vistas der en. dag längre... Förre fjerdingsman
freström som, den. 10. Dec. äf en händelse fått kän
edom om sjukdomstillständet hos T:s, underrättade
kenast komminister. Stolpe derom, hvilken strax sjelf
jfreste till Bodabl. och insände ofördröjligen berät-
itelse. till K:s befallningshafvande uti, Stockholms län
pm tillständet på, stället. Då klockaren Engqvistden
ILl-på morgonen kom till; F:s, bade rummet der de
sjuka -lågo, icke varit eldadt på 1!V, dygn. Ijushdde
e ej. haft att tillgå, mer än ett par, aftnar, under
;nela tiden de legat sjuka, och icke heller nägra stic-
kor. till rummets belysning.
I -Icke- förr-än-F..den 11 Dec: frampå aftonen afli-
dit, tillsade CO. någon af. sitt tjenstefolk vid Gäng-
jsätra.att vara F:s till-ringaste: biträde; och alla voro
ständigt sysselsatte med. arbete för egen nödtorftig
Ibergning, Dagen. efter F:s död lät OC. statdrängen
Gillbergs hustru gå. öfver. till. Bodabl och medfaga
jen ikanna äppelsoppa. ät. enkan. och barnen. . Hustru
GG. sont dä med största medömkan såg det friska
årsgamla barnetsnärande sig vid den sjuka modrens
bröst; .medtog--barnet hem till sig, sedan hon onmbe-
sörjt eldning m. ms-åt de sjuka. Hemkommen med
barnet, fick hon af C:s mamsell lite mjölk och lite
hvetemjöl, för att koka välling ät detsamma. Som
son sjelf-hade ett spädt barn att sköta och dessutom
sina göromål:ute;varodet henne omöjligt att längre
in tillssent på. aftonen behälla barnet hos sig, utan
hon mäste då hembära det till Bodabl. Om aftonen
en
och sedermera dagligen sysselsatte honsig outtröttligt:
ned ått-besöra de rnjuka, och ombesörjde ensam: den
aflidnes svepning mv. m., tills hon, smittad af den i
huset- herrskande febersjukdomen, den 17 Dec. mäste
intaga sängen.
Hös ehkan F. vår dä tillständet något förbättradt
i ätstende på lidandet af sjukdomen, säväl för-henne
som för barnen: Sorgen och nöden stodo. dock ännu
7id sängen Hos henne qvar,och på plägornas bädd
befärfn sig den bjelpsamma hustru Gillberg vid Gäng-
sätra.
Undertecknad, provincialläkare, har besökt-hushål-
ten gäng efter annan hela den förflutna tiden, och
sökt samt äfven kunnat, genom den välgörande all-
mänhetens frikostighet, afhjelpa deras aldra nödvän-
digaste behofver. Också den 10 dennes företog jag
af enskild - anledning en- resa till Lidingön och be-
sökte statdrängen Gillbergs vid Gängsätra, kl. 11. f.
au Gillbergs hustru var dä sjuk, pä-24:e- dygnet,
i gastrisk nervfeber (typhus), ännu oförmög: natt re-:
ligt tala eller vända sig-i-sängen.. Midt på golfvet,
framför spiseln, läg på en soffbotten, nästan utan säng-
kläder, hustruns moder; en fattig 63-ärig borgare-
erika från Stockholm; döende sjuk och stel af köld
och gölfdrag i rummet; ehuru nägra. vedträn brunno
i spisen. Fon var kommen till: huset föratt sköta
len sjuka dottern och hennes: spädasbarn, somvej fyllt
I5månader: Hon hade legat på golfvet sjuki tre
dygn: Symptomårna visade; ratt äfven hennes sjuk-
lom var tervfeber.. Kort efter. mitt ,och en-anna:
persons inträde d rummet. inkom CC. med 3 -eller 4
indra karlar, hvilkar alla utom C:-tycktes med häp-
aad se tillständet:- På vär. tillfrågan om-OC. icke egde
len sängjatt läta den sjuka begagna, svarades atthan
väl baft en sädan och kunnat läta inflytta den ikam-
nareh, men att-hän ieke hade med: den, sjuka enkan
tt göra; emedan Hon var från staden, och, att hans
mening voreratt lätä-införa hennestill lasarettet. Jag
tillsade hönom då; att-den sjukas tillstånd nu mera
eke Ejorde eh säådkn :afsigt utförbargty hon, skulle
äänslikt uppgifva andan tnderstränsporten , utan. att
48t endå; som vari att göra; bestod uti att läta in-
Pöard i rummet en bäddad: säng och förflytta patien-
ter deruti. Grym till sjuksoppa och nödigaläkemedel
meddelades af mig. vÄfven-ätvarnade, jag: C,, att,
emedan kan inqvarterat: Gillbergs.hushäll;, icke i ett
vanligt bonivgsrum, utan i-ett s. k. slöjdrum; med)
en ofantligt stor;: vid vissa: vindar inrykande, spisel,
han genast borde Täta iständsätta spjellöppningen till
skorstenen, emedan--spjellet -eljest ingenting. tjente
ull. Den 15 demåies, vid min af-enskild anledning
företagna utresa till Lidingön, besökte jag äter Gill!
bergs hushäll. Jag fann dä Gillbergs hustru konvale-
scerande, men grätande. Sängen, som OC. lätit in-
flyttaroch ligga den sjuka enkan uti, var tom, och
man sade mig att hustru Gillbergs moder lefvat blott
ett dygn: sedan hon flyttades från golfplatsen utisän-
zen. Den omnämnda spiselns iständsättning hade C:
försummat, och rummet var den dagen nära på lika
;kallt som ute i fria luften; hvarföre jag dagen der-
after till K:s Befallningshafvande hemställde, om icke
vederböraode .kronobetjening borde anmodas att tillse,
det:spiseln iståndsattes, eller hellre att Gillbergs hus-
håll förflyttas i ett ordentligt boningsrum. I gär, d.
17-.d:s, gjorde jag åter en resa till Lidingön, och
fann helsotillständet bäde hos F:s och Gillbergs vä-
sendtligen förbättradt. - Emellertid, torde just deras
närvarande tillständ kräfva ett synnerligt deltagande,
hvilket äfven den välgörande. allmänheten, oäktadt
deras husbondes bemödande att gifva en mera med
hans åsigter öfvereasstäramande färg åt adressen der-
om, bevisat. ;
Stockholm den 18 Januari 1852.
P. Brandelius.
. Den tafla af nöd och elände, som framstär i det
drag ur stattorparelifvet, hvilket hr provincialläkaren
Brandelius meddelar, är kanhända hvarken ny eller
ovanlig , der stattorparsystemet fullt utvecklat sig;
men den bevisar att en husbonde, somrbegagbar detta
system, mäste med så mycket strängare moraliska
törbindelser tillhällas att icke försumma hvad mensk-
ligheten och värden om underlydandes belsa och lif
kräfva, som möjligen ett juridiskt tväng dertill föga
uträttar. Sedan jag sett de officiella rapporterna, dem)
en läkare, beordrad åf-landshöfdinge-embetet på an-
mälan af v. pastor i socknen, afgifvit, anser jag mig
egt. icke blott skäl, utan pligf att deltaga i den in-
TEN RR RR ER RE TE RR