Lysning med vätgas.
En i Paris vistande svensk, som i dessa
dagar anträder återresan till fäderneslandet,
har till Sv. Tidn. insändt nedanstående berät-
telse, om hvilken under nuvarande öfverlägg-
ningar i gaslysningsfrågan det torde intresse-
ra våra läsare att taga kännedom: 4
Lyskraft kommer visst icke att fattas vätgasen;
men denna lysnings allmänna införande beror af 2:ne
andra vilkor, nemligen: :
1:o Om uppfinnarne af apparaten för frambringan-
de i stort af vätgas för lysning kunna, hvad de lof-
va, gifva denna gas till längt billigare pris, än van-
lig till detta ändamål.
Detta synes visserligen antagligt, då de för sin be-
redning begagna endast vatten, träkol och kalk, atl
hvilka den sistnämnda ej förbrukas, utan kan vidare j
användas.
Frågan om kostnaden bör säledes wutfalla särdeles
väl, och i främsta rummet för de länder, hvilka, sä-
som Sverige, icke hafva stenkol inom sina gränser,
men hafva tillgång på träkol, som för öfrigt spar-
samt fordras. Återstär säledes det tredje och verkli-
ga hufvudämnet, som är vatten, och för hvilket kost-
naden ingenstädes lär blifva rätt afskräckande.
2:o Om den alstrade vätgasen är, sådan han an-
vändes till lysning, tillräckligt renad - frän kolsyra,
för att icke kunna ästadkomma förgiftning af den
luft som inandas, att denne blefve dödlig eller i det
minsta ohelsosam.
Detta skall icke vara fallet förr än vätgaten inne
håller dfver 30 proc. kolsyra.
Uppfinnarne lvfva fullkomlig säkerhet i detta fall,l
och i sjelfva verket synes redan det tala om fullt
förtroende, att gasen är, såsom vidare skall omnäm-
nas här nedan, till och med vid första profvet an-
vänd i verkstadsrum, och i mycket stor skala.
I alla fall kan detta villkor i intet afseende komma
i vägen för en lysning å gata, eller i fria luften.
Gasberedningen och lysningen äro att bese i ett
hus, som omfattar herrar Christofle et C:s vidsträckta :!
verkstäder för guld och silfverarbeten, N:o 56 rue del:
Bondes.
Det nya ljuset mötte mig först i en till fabrikeni
ledande gränd, omkring 80 steg läng och 15 steg
bred, ensamt och klart upplyst från en enda näbb af ;
gasledningen, med ljus utan låga, i ett sken, soml!
närmade sig. det elektriska ljuset i klarhet ellerl:
styrka. ij ;
Detta ljus utgick från en slags veke, en gles väf-l,
nad af fin platinatråd, i en rätt uppstående, rund,
öppen hälk eller genombruten tub af omkring en svensk ;
verktum i tvärlinea och ungefär två tums höjd. Bak-J!
om denna platinaveke var en rund bleckspegel, attls
kasta Irjset långsgatan.
Ljuset var utomordentligt klart och så starkt, attl.
jag ännu på sextio stegs afständ från lyktan såg att:
läsa tryckt stil. Detta ljus syntes från bulevarden
mångdubbelt större än: de der,- inom. härmare hållt
varande, gaslägorna af vanliga lysningen, och stack l
af säsom en liten sol i klarhet mot dem.
Inom fabrikshuset upplystes förstugan och trappan j
till öfre våningen af ett ljus, lika inrättadt som detl,
nyssnämnda. Här gjordes det experiment, att gasen
afstängdes med kranen, hvarvid naturligtvis platina- ;
väfven genast upphörde att glödga och allt ljus således:
släcktes; men när, efter flera sekunder, gasen åter på-1
släpptes medelst kranens öppnande, sattes platinaväf-
ven genast äter i hvitglödghing med samma starka
ljus som tillförene, och utan låga. :
I verkstäderna, uti många rum och olika väningar,
hade hvarje arbetare vid sin bänk ettljns sådant som
nu nämnts. Hvarken i förstugan eller verkstädernal!
eller byråerna — ty äfven skrifning förrättades vidl!
samma slags ljus.— var den nämnde platinavekeni
omgifven med nägot glas utan bar. Icke heller nä-l:
gon skärm eller reflektor brukades. E
Allestädes säg jag samma slags ljus,: och det upp-l!
gafs att omkring två hundrade sädane voro vid tills
fället i fabriken tända. I
Skenet var, ehuru utomordentligt klart, godt ochjt
f
1
;
r
mildt för ögonen. Ingen slags flamning eller dallring
i ljuset egde rum. :
När gasen från en näbb framsläpptes genom en
kall platina-holk eller veke, och då med eld pätändes,
flammade han först såsom en vanlig gasläga, under
det att platinaväfven på nägra ögonblick hann att upp-ls
hettas och komma till glödgning, hvarvid lägan för-lt
minskades, och visade sig slutligen helt sakta; menlg
så snart hvitglödgning inträdde, syntes icke merals
någon låga utan endast det starka skenet frän pla-Is
tinaväfven. r
Gasen är alldeles utan lukt: S
Utom till lysning, på sätt nu är nämndt, begagna-l1l
des vätgasförrädet (säsom annars i smätt med blås-
röret) till hettas frambringande, nemligen på här-g
dar för verkstäderna. På fat, med fot-upphöjdalr
från. golfvet, voro, tillsammans med några få och smäla
träkol, lagda silfverpjeser att lödas. Så, t. ex., skå-lc
lar och bottnar af stor diameter, på hvilka skulle gö-le
ras lödningar rundt om: e
Arbetaren, som borde verkställa detta, tog intill fa Ir
tet ändan af en från gasreservoiren ledande slang aflo
vulkaniserad kautschuk, slutande sig med kran ochle
pip. Han öppnade kranen och antände den utström- 1
mande gasen, som nu i en fortsatt, stark, blå eld-l
stråle, hvilken begqvämligt fördes med slangpipanll
rundt omkring, och särskildt på hvilken punkt manls
behagar, gaf den hetta som fordrades för arbetet; Ir
men äterhöll ock denna låga när som helst, medelstla
vridning på kranen. l
Ville han sätta sin eldsträle äter i gäng, och ko-lr
len ännu glimmade, så behöfde vid kranens öppnan-lr
de den ur pipen utströmmande gasen ej annorlundals
tändas, än att föras på kolelden.
Det är lätt att inse huru beqvämligt och tidsvin-ls
nande, samt till huru mycken besparing i kostnaden,
härdarne kunna betjenas på detta sätt i alla slags
metallfabriker.
Systemet och beskaffenheten af rör, till gasensled-
ning för en stads betjening, äro, säsom lätt kan in-
ses, alldeles detsamma som för den vanliga lysnings-
gasen. Gastillverkningsprocessen är betydligt klarare,
och tordrar en längt mindre byggnad. För den nämnde
fabriken sker gastillverkningen i; en husets källare,
som är föga öfver. tre: alnar hög.
Gasreservoiren är en kista af jernplät, och stod
obetäckt i fria luften, under det att vattnet. i Tuile-
riernas dammar var betäckt med is och skridsko-
åkare.
Herrar Christofle et C:i hafva en särskild fördel
af vätgaslysningen, deruti, att den! kan användas i
guld- och silfver-magasiner, hvartill gasen af sten-
kol icke är: brukbar i anseende till sin svafvelhalt,
hvaraf metallerna anlöpa.
Egare till uppfinningen håfva uttagit patent i Eng-
land och Frankrike; de änina äfven söka patenträtt
i Sverige oförtöfvadt. De äro nu resta ät södra
Frankrike i affärer.
EE
Husilk
Den länge väntade opesan Eden (Il Giura-
mento) af Mercadante gafs omsider i gär för
första gången. Aftonen var anslagen till hr
Strandbergs recett, och den förtjente- sånga-
ren uppmuntrades af. fullt hus, allmänhetens
bifall och hela den kungliga familjens närvaro.
Man har blifvit van att i afseende på ope-
ratexter just icke göra särdeles stora anspråk
ÄR TRA ting mMmANEka. 1
ft fr. fn PN rn DA
tt rt få NN UR TER RR
SN - å PER