ALAIIA ESPN dad KORA RRALS nde MAA IA berdnda MÅ derna af jordens hopande i alltför få händer, och af dess för långt drifna styckning. Ett ringa antal aristokrater ega hela Irlands jord; men denna jord är dock -styckad i ett stort antal smärre lägenheter, enligt nedanstående tabell 1), som äfven upptager lägenheternas -förminskning under sist förflutna decennium. Lägenheter. — 1841 11849 ) 1850 Antal under en acre 2) . ) okändt 31,989 35,326 Dito öfver 1, men ej öf: ver 5 acres . . . . 310,375 98,179 91,618 Dito öfver 5, men ej öfver 15 acres . . . 252,778213,8971203,331 Dito öfver 15, men ej öfver 30 acres. . . . ! 79,3381150,120!145,380 Dito öfver 30 acres . . . 48,623156,960152,567 Summa 691,114651,1451628,222 Total förminskning emellan 1849 och 1850, 22,923. Totai förminskning emellan 1841 och 1850, 98,218 3). Denna förminskning har icke varit inskränkt till vissa delar af ön, utan varit allmän för hela landet. : Härtill bör läggas, att oaktadt de små torplägenheterna (under 1 acre) ökats år 1850, hade de från 1847 till 1848 minskats med 71,137, och från 1848 till 1849 med 46,041, som visar en minskning på 2:ne år af 117,178. Den ofantliga minskningen af torpareklassen på lägenheter :emellan 1 och 5 acres, som från 1841 till 1850 uppgår till den nästan otroliga summan af. 218,757, hade sin förvämsta orsak i potatissjukan år 1846, och deraf följande hungersnöd 1847, som nästan tillintetgjorde hela torpareklassen i Irland. Det var torpareklassen som först krossades af nöden under missväxtåren, derefter följde farmers af 10, 20 till 30 acres. Emigrationen fortgick och fortgår ännu i en gigantisk scala. Det är likväl icke numera )roletärerna som emigrera — de sakna dertill utvägar — utan det är den del af landets befolkning, som ännu har något att uppoffra och något att rädda. Man har beräknat att folkmängden 1850 minskades med omkring en half million. 4 Detta är skuggsidan af Irlands ställning; men det finnes. äfven en ljusare sida. Spanmålsproduktionen har från 1849 till 1850 stiit, och jorden under plogen ökats med 14,5.44 aäcres, hvartill i hög grad bidragit de storartade utdikningsoch vattenafledningsföretagen, som staten understödt med anslag af 18 millioner rdr bko. Utsädet af hvete och korn har dock minskats, men odlingen af hafra, lin, bönor och fodervexter ökats, emedan de ansetts lämpligare för landets klimat. Boskapen har under samma tid ökats, nemligen: Tillökning af hornboskap 146;310 st. dito hästar och åsnor . -2,904 dito pUÖR: coelr s er 6 KANE dito svin . . . . 132,0389 Härvid är märkligt att tillvexten af kreatw skett på de större gårdarne (öfver 30 acres) hvaremot betydlig minskning af djurens antal ägt rum på alla lägenheter under 30 acres. Märkvärdigast är dock tillvexten af linet. År 1848 voro 53,863 acres besådda med lin, (hvaraf :49,549 i provinsen Ulster); år 1849—060,314, år 1850—91,040, och år 1851—138,619 acres (hvaraf -123,726 i Ulster) 4). Då 1851 års linskörd var öfver medelmåttan, antages produkten blifva 4,366,560 disp. beredt lin, uppgående efter det på stället vanliga medelpriset 4!7, rdr bko prilisp. till ett värde af 19,650,520: rår svenskt banko, utan att beräkna den stora produktionen af linfrö. Det är det irländska linförädlingssällskapet. stiftadt för blott 11 år sedan, som man till en stor del har att tacka för dessa förvånande resultater. Dock har styrelsens understöd icke saknats, och sällskapet har under de 4 sistförflutna åren erhållit ett anslag af allmänna medel af 1000 sterling om äret, som satt det i stånd dels att till Belgien utsäfida passande personer, för att inhemta der brukliga methoder, och äfven derifrån inkalla i linberedning skickliga arbetatare, dels äfven, samt framför allt, att utsända instruktioner till alla delar af Irland. : För närvarande lärer exporten af linnevaror från Irland uppgå till omkring 5,000,060 L sterling, och 3 å 400,000 personer anses vara sysselsatta genom denna industri, utan att deri inberäkna producenterne af det råa linet. Minst af allt fruktar man i England och IrJand för ett hinder, som här ofta utgör kardinalskälet hos dem som icke anse utvecklingen af denna vigtiga industri vara möjlig — nemligen konkurrensen af bomullsfabrikater. I Storbritannien — i det land der bomullsfabrikaterna säljas till billigare pris än något annat ställe i verlden — tror man ej på möjhgheten af, att ett sämre fabrikat kan uttränga ett bättre — bomullen uttränga linet. Lika litet befarar man det i Belgien. Tvertom gå bemödanderna ut derpå, i båda dessa länder, att kunna, om möjligt, genom linet uttränga bomaullen. Det sannolika är att ingendera skall uttränga den andra; båda dessa industrigrenar tyckas af naturen fått sig utstakade hvar sin särskilda bana. Det är i nörra deen af Irland (i Ulster) som linindustrien hufr vudsakligen utvecklat sig, och med detsamma gjort slut på tiggeriet, hämmat utveandringarna, och spridt välmäga bland alla klasser. Hr N. slutade med den anmärkningen, at de medel som der visat sig verksamma, äfven stå oss till buds, och önskade lifligt att de äfven här måtte begagnas, då han ej tvifiade om gynnsamma resultater. ; Härefter redogjorde br N. för den af Cantelo vid Chiswick snlagda artificiella äggkläckningsanstalt, eller så kallade Hydro-incubator, hvaraf exposition skett i London, och hvilken be: skrefs såsom fullkomligen lyckad. 1)-Alla hör iframlagda uppgifter äro hemtade um cf sola källor, Lveriblandormäc nämnas: Rapport of the Office of Public Works, afgifven den 11 Juli 1851; sant Irländska lUnförädlingssällskapets. berättelse af den 28 Nov. 1851. 3) En irländsk aere är 42 kappland, ; Å I svaktgterna Anider 1 acre ärövej i denna siffra