ALAIIA ESPN dad KORA RRALS nde MAA IA berdnda MÅ
derna af jordens hopande i alltför få händer,
och af dess för långt drifna styckning. Ett
ringa antal aristokrater ega hela Irlands jord;
men denna jord är dock -styckad i ett stort
antal smärre lägenheter, enligt nedanstående
tabell 1), som äfven upptager lägenheternas
-förminskning under sist förflutna decennium.
Lägenheter. — 1841 11849 ) 1850
Antal under en acre 2) . ) okändt 31,989 35,326
Dito öfver 1, men ej öf-
: ver 5 acres . . . . 310,375 98,179 91,618
Dito öfver 5, men ej öf-
ver 15 acres . . . 252,778213,8971203,331
Dito öfver 15, men ej öf-
ver 30 acres. . . . ! 79,3381150,120!145,380
Dito öfver 30 acres . . . 48,623156,960152,567
Summa 691,114651,1451628,222
Total förminskning emellan 1849 och 1850, 22,923.
Totai förminskning emellan 1841 och 1850, 98,218 3).
Denna förminskning har icke varit inskränkt
till vissa delar af ön, utan varit allmän för
hela landet. :
Härtill bör läggas, att oaktadt de små torp-
lägenheterna (under 1 acre) ökats år 1850,
hade de från 1847 till 1848 minskats med
71,137, och från 1848 till 1849 med 46,041,
som visar en minskning på 2:ne år af 117,178.
Den ofantliga minskningen af torpareklassen
på lägenheter :emellan 1 och 5 acres, som
från 1841 till 1850 uppgår till den nästan
otroliga summan af. 218,757, hade sin för-
vämsta orsak i potatissjukan år 1846, och
deraf följande hungersnöd 1847, som nästan
tillintetgjorde hela torpareklassen i Irland. Det
var torpareklassen som först krossades af nö-
den under missväxtåren, derefter följde far-
mers af 10, 20 till 30 acres. Emigrationen
fortgick och fortgår ännu i en gigantisk scala.
Det är likväl icke numera )roletärerna som
emigrera — de sakna dertill utvägar — utan
det är den del af landets befolkning, som
ännu har något att uppoffra och något att
rädda. Man har beräknat att folkmängden
1850 minskades med omkring en half mil-
lion. 4
Detta är skuggsidan af Irlands ställning;
men det finnes. äfven en ljusare sida. Span-
målsproduktionen har från 1849 till 1850 sti-
it, och jorden under plogen ökats med
14,5.44 aäcres, hvartill i hög grad bidragit de
storartade utdiknings- och vattenafledningsfö-
retagen, som staten understödt med anslag af
18 millioner rdr bko. Utsädet af hvete och
korn har dock minskats, men odlingen af
hafra, lin, bönor och fodervexter ökats, eme-
dan de ansetts lämpligare för landets klimat.
Boskapen har under samma tid ökats, nem-
ligen:
Tillökning af hornboskap - - 146;310 st.
dito hästar och åsnor . -2,904
dito pUÖR: coelr s er 6 KANE
dito svin . . - . . 132,0389
Härvid är märkligt att tillvexten af kreatw
skett på de större gårdarne (öfver 30 acres)
hvaremot betydlig minskning af djurens antal
ägt rum på alla lägenheter under 30 acres.
Märkvärdigast är dock tillvexten af linet.
År 1848 voro 53,863 acres besådda med
lin, (hvaraf :49,549 i provinsen Ulster); år
1849—060,314, år 1850—91,040, och år
1851—138,619 acres (hvaraf -123,726 i Ul-
ster) 4). Då 1851 års linskörd var öfver me-
delmåttan, antages produkten blifva 4,366,560
disp. beredt lin, uppgående efter det på stället
vanliga medelpriset 4!7, rdr bko prilisp. till ett
värde af 19,650,520: rår svenskt banko, utan
att beräkna den stora produktionen af linfrö.
Det är det irländska linförädlingssällskapet.
stiftadt för blott 11 år sedan, som man till
en stor del har att tacka för dessa förvånande
resultater. Dock har styrelsens understöd icke
saknats, och sällskapet har under de 4 sist-
förflutna åren erhållit ett anslag af allmänna
medel af 1000 sterling om äret, som satt
det i stånd dels att till Belgien utsäfida pas-
sande personer, för att inhemta der brukliga
methoder, och äfven derifrån inkalla i linbe-
redning skickliga arbetatare, dels äfven, samt
framför allt, att utsända instruktioner till alla
delar af Irland. :
För närvarande lärer exporten af linnevaror
från Irland uppgå till omkring 5,000,060 L
sterling, och 3 å 400,000 personer anses vara
sysselsatta genom denna industri, utan att
deri inberäkna producenterne af det råa linet.
Minst af allt fruktar man i England och Ir-
Jand för ett hinder, som här ofta utgör kar-
dinalskälet hos dem som icke anse utvecklin-
gen af denna vigtiga industri vara möjlig —
nemligen konkurrensen af bomullsfabrikater. I
Storbritannien — i det land der bomullsfa-
brikaterna säljas till billigare pris än något
annat ställe i verlden — tror man ej på möj-
hgheten af, att ett sämre fabrikat kan uttränga
ett bättre — bomullen uttränga linet. Lika
litet befarar man det i Belgien. Tvertom gå
bemödanderna ut derpå, i båda dessa länder,
att kunna, om möjligt, genom linet uttränga
bomaullen. Det sannolika är att ingendera
skall uttränga den andra; båda dessa indu-
strigrenar tyckas af naturen fått sig utstakade
hvar sin särskilda bana. Det är i nörra de-
en af Irland (i Ulster) som linindustrien hufr
vudsakligen utvecklat sig, och med detsamma
gjort slut på tiggeriet, hämmat utveandringarna,
och spridt välmäga bland alla klasser.
Hr N. slutade med den anmärkningen, at
de medel som der visat sig verksamma, äfven
stå oss till buds, och önskade lifligt att de
äfven här måtte begagnas, då han ej tvifiade
om gynnsamma resultater. ;
Härefter redogjorde br N. för den af Cantelo
vid Chiswick snlagda artificiella äggkläcknings-
anstalt, eller så kallade Hydro-incubator, hvaraf
exposition skett i London, och hvilken be:
skrefs såsom fullkomligen lyckad.
1)-Alla hör iframlagda uppgifter äro hemtade um cf
sola källor, Lveriblandormäc nämnas: Rapport of the
Office of Public Works, afgifven den 11 Juli 1851;
sant Irländska lUnförädlingssällskapets. berättelse af
den 28 Nov. 1851.
3) En irländsk aere är - 42 kappland, ;
Å I svaktgterna Anider 1 acre ärövej i denna siffra