LUIt ULCRASA HICU 111 UL Själ dluvutlat UT MUELba.
vid gjort sig känd att ej väga serdeles på be-
skaffenheten af de facta och argumenter, hvilka
användas såsom vapen i den litterära striden.
Nu kan det måhända förekomma en. ochl
annan såsom en öfverflödssak, att Aftonbladet:
skall. npptaga tid och utrymme med satt lägga
sig i polemik med en författare, som för sin)
egen tidning vunnit så föga. sympathi bland
den större allmänheten; men vi bedje om ur-
säkt, om vi anse ett sådant räsonnemang för-
hastadt, och detta särskildt i afseende på detl
ämne som nu.är i fråga.
Det är nemligen icke att undra på, om en
verldshändelse af så förvånande märkvärdig-
het, som statskuppen i Frankrike, och detpå
a fståld och för mången ej mindre, öfverra-
skande fenomenet, att en person af Louis Na-
paleons skrot och korn kunnat erhålla, såsom
det heter,sju och .en half millioner fransmäns
samtycke att herrska oeh hushålla med dem
hurn hah behagar, att utan.motstånd låta ar-
restera, deportera. och skjuta. den som gör sig
skyldig till yttring af det minsta missnöje, att
tillintetgöra allasnationens. populära, politiska
inrättningar; med. ett ord; att-så godt som på
en gång gifva dråpslaget åt allt somtillhör en
fri yttring åf denna imtelligenta, i konst och
litteratur så högt stående nations andliga lif —
det är Adde ickerätt utidra på, säga vi, om
ett så utomordentligt fenomen skulle, intilldess
sanningen. hinner göra sig dager och visa dels
allt. hvad våld. och skräcksystem i och för nyss-
nämnda röstresultat kan hafvaåstadkommit, dels
huru mycket det veriliga- antalet slutligen kan
anses; hafvacutgjort, kunna försätta mången at
dem som dJåta, ledar sitt tänkesätt af de yttre
fenomenerna, i tvekan, huruvida icke en san-
ning verkligen kan ligga 1 påståendet, att po-
litiska rättigheter och fria samhällen icke duga
i Europa.; I samma mån, som reaktionen icke
underlåter, att till förmån för sin mörka lära
bearbeta, denna, anledning till skepticism, i
samma mån är, det. derföre -nödigt att draga
fram i dagen, de, sofismer. eller skefva fram-
ställningar af facta, som för ett sådant ända-
mål användes, om ock detta nagelfarande ickel
ärnödigt för att öfvertyga . dem. som upp-J:
märksammat och uppfattat den sedan längrej:
tid, på förhand anlagda och konseqvent full-!t
följda kombination, för det politiska dådetsl!
verkställande, hvarigenom -hvarje motstånd:
jordes, omöjligt och. ändamålslöst på samma l!
gång, som hvarje försök att med ord eller
skrift. inverka till ett afslag på usurpatorns!
framställning, bebandlats . såsom en stätsför-
brytelse. t :
Af dessa skäl anse vi oss böra närmare
granska Svenska. Tidningens tidsartikel för i)!
fördags, som hufvudsakligen har till ändamål
att ytterligare hoptrassla begreppen om de an-
männa, politiska: slutsatser, som böra följa ät
statsstreckets framgång. T
F..d. Tidsförfattaren har der tagit tillupp-
slagen. artikel i Aftonbladet för defi 17: den-
negy, kallad Presidenten Bohåpärte och presi-
denten. Fillmore,, hvarofver han anställt ett
slags. recension, i frågor och svär. I
- Uti denna recension förekommer till en
Början. följande stycke:
;Först-yilja. vi blott lyckönska Aftonbladet, att det,
föråtöhr de Schweiziska Kantonerne, San Marino och
deh med tigelska jernhandskar styrda Joniska republi-
ken i Europa, åtminstone finnes en hop andra stater
af detta:slag-pä andra sidan af Atlanten. Väl äro:
dessa i ett mäkta svagt skick, med ett enda undan-
Tåg, men detta är så mycket mer stort och lysande:
Onekligen er tröst, sedan den franska republiken gätt
änder sö .sööpligts så skamligt -— denna republik, -päl
hvilket. en. viss. tidning. -alltifrån. dess, födelsestund
byggde så stolta förhoppningar, alltid, efter. hvar nyl
omhvällning, hvart nytt blodbad, profeterande, attl
den (republiken) Au först blefve rätt stark och var-
aktig. sStätsstreckets har obeklagligew gjort ett
streck icdessacräkningar; liksom issä många andrå
— men lika godt. Nord-Amerikas:federal-republik
står ännu gvar, och det är, som sagdt, ändå en stor
lisa i dessa bistra tider. Men till saken.
Redan detta stycke innehåller i några få ra-
der en sådan sammanblandning af heterogena
ämnen. och förvillande meningar, att det ej
kan vara öfverflödigt att tillrättavisa dem.
Aftonbladet Bar aldrig fröjdat sig öfver, elle
tröstat, si E med tillvaron af. de sydamerikan-
-—9Q
a NN RR JA CD AR AA AV
ska 2Npd likerna.. Deras värde relatift till
ronarkien lemna vi helt och hållet derhän,
men. måste anmärka att .det betyder föga, om
en..stat är eller kallas. monarki eller republik,
i fall det egentligen är våldet som herrskar
genom en general i spetsen för den väpnade
styrkan. Hvad vi älska och, försvara är la-
gens .och rättstillständets välde under: folkets
egen, kontroll, genom. en god representation
och en sådan fördelning af makten; att icke
den ene eller andre kan genom en. slug öf-
Ven öra sig. till sjelfherrskare öfver
Hela folket och efter. kehag arrestera, proskribe-
-1R- NIF INTET PRE OM FT FATT
a depbrstn utan att allas rättigheter äro skyd:
dade. Säl da har Aftonbla et. aldrig -utan
ned afsky talat om Rosas republik, men der-
emot med bifall om de på sednare tiden.libe-
rala monarkierna i Holland, Belgieri, Danmark
och No 2, ehuru vi tillika i afseende på det
sistnamn Sp anmgkt några olägenheter af den
allt för Jitet utsträckta valrätten, Tidsförfat-
taren och Svenska Tidningen tyckas deremot.
när de påstå demokratiska statsinrättningars
dduglighet för-Europa, helt och hållet glömma
eller förbise sådana praktiska exempel på de-
ras möjlighet, som -dem vi nyss citerat, och
nödgas i stället tillgripa, den dikten, såsom
skulle vi finna behag i de sydamerikanska
ÖN att .dessa kallas. republiker.
Och sådant vill. man likväl utgifva för ärligt
spel ?? Sj
odelat lika mycken ärlighet ligger i den
följande meningen om en viss tidnings
— hvarmed, tydligt syftas på Aftonbladet —
förhoppningar på den franska republikenp,
m.-m.. Ja, det är sant att, vihoppades.något
af denna republik ;.. men hvad. vi. hoppades,
Har varit i humanitetens och, den af lag be-
gränsade frihetens intresse. Men Aftonbladet
har. ifrån första början icke undandolt de
svärighete r,. som, republiken hade att bekämpa
i sin ociyaliecsade förvaltning, . sin. stora armå
somvlätt kunde blifva, hvad.den också nu vi-
sat sig blifva, ett verktyg uti en djerfinkräk-
tares band, och; slutligen. valsättet med många
EN de AR, Fr DER ITA AE nd SA