Solons Uder: 4
Hvilken tafla, att se Nötre-Dame de Paris
inför den döende Frebruari-republiken åter-
kläda sig i kröningspomp och kröningsståt,
för att fira, hvad? — återväljandet af dennalc
samma republiks president! S
Hvilket skådespel, att se Tuilerierna, somlit
denna samma republik för tre år sedan gjordelc
till ett höspital för civila invalider, återöppnas
vid glansen af kungliga mottagningar! I
Hvilka rika källor till betraktelser, att selr
de män, som för några år sedan, gernals
1
r
r
- Av
skulle hafva omstörtat en monarki, endast i
anledning af en frigifven förbrytares olaga ar-
restering, nu med fanatism applådera vid de
anseddaste medborgares fängslande, finna detlt
ganska bra att det förlänges och till och med
(jag talar dock icke om alla) ganska illa att
någon lindring i deras öde beredes.
Huru sorgligt, eller heldre, huru förödmju-
kande, att se andra, som icke ens ville göra
Louis Napoleon någon rättvisa, nu hasta atts
tillskrifva honom för att uttrycka-sin underdå-t
niga smärta att ej hafva blifvit upptagne i kon-
sultativ-kommissionen! Jag nämner ingen, menlu
jag tror mig citera. b
vilken olycka att icke förstå att uppfattat
allt detta! d
Tidningarne hafva meddelat alla :offent-Ih
liga detaljer af de ceremonier, som egt rum,la
och det är följaktligen onödigt att här upp-il:
repa dem.
En särskild omständighet vid hvardera villlo
jag dock anmärka. P
Vid mottagningarne på aftonen den 31 De-In
cember var den- anmärkningsvärdaste omstän-!k
digheten: ordet republik, ganska tydligt accen-!d
tueradt af erkebiskopen i Paris uti hans lillals
tal till presidenten. Det var utan tvifvel ettls
minne, som monseigneur BSibour ville gifvals
sin ärade vän, general Cavaignac. b
Man har anmärkt, att presidenten i sitt svarsj
hade den grannlagenheten att bespara erkebi-!n
skopen att höra upprepas ordet republik. s
Vid Te Deum, sedan erkebiskopen uttalatli
sitt Domine salvum fac Napoleonem, och, såsomls
tillbörligt var, tillagt prcesidem nostrum, lutadel
sig en snillrik man, som är van att se tilllti
grunden i hvarje sak, till sin grannes öra och st
yttrade: Vi hafva en erkebiskop som ej kanls
latin; han använder ej det rätta ordetv. h
Vid mottagningarne i Tuilerierna efter Telst
Deum — hölls intet tal. — Jag tillstår, attla!
jag för min enskilda del-är den nya regimenir
derför oändligen förbunden. st
Slutsumman af det hela är, att man hört!
temligen talrika rop: af Lefve kejsaren! Dålst
blusmännen upphäfde detta rop, yttrade enlir
af våra embetsmän: Det synes som stadshus-!E
klockan ginge för fort, hvarpå någon sva-lå
rade: Det är möjligt, men den går ändock
efter Elysåe-palatsets.
Jag anför dessa yttranden, till hvilka jag
skulle kunna lägga flera andra, emedan de
kunna tjena att karakterisera opinionen.
Hvad Elysåe angår, så synes den kejserliga
örnens återställande på fanorna, Tuileriernas
förvandlande till presidentens officiella boning,
en förtrogen väns (general dHautpouls) afresa
med. uppdrag, säges det, att i utlandet se sig
om hvilken prinsessa skulle hafva smak för
Frankrike och namnet Bonaparte — så synes,
säger jag, allt detta, äfvensom några andra
facta, antyda att till och med, enligt Elysåes
nuvarande planer, den tillkommande bruden
icke är ämnad att förmäla sig endast med en
president på tio år. - ri
Betecknande i denna riktning är äfven det!a4
nya påbudet om presidentens bild på republi-!d
kens mynt. li
Ytterligare kan tilläggas, att isynnerhet ar-r
meen med otålighet afvaktar kejsardömets åter-!b
upprättande, att den redan drömmer om dessa
ära och dess lagrar, och att den till och medln
redan nu mycket sysselsätter sig med bildan-!n
det af det nya: gardet. Pp
Men detta är ännu framtidsdrömmar, åtmin-b.
stone för närvarande. Fp
Min uppgift är att låta er så troget som lti
möjligt lära känna situationen. Jag anser mig
derföre böra framlägga dess särskilda förete-!3
elser, -lemnande åt edra läsares omdöme att!b
söka sambandet dem emellan. fö
Nyårsdagen gör alltid ett afbrott i den po-lg
litiska verksamheten, under hvilka omständig-m
heter denna dag än må inträffa. Bonbons,bi
presenter och visiter sysselsätta de allvarsam-fr
maste medborgare. Butikernas polichineller!n,
afvända uppmärksamheten från de öfriga. Detlli
är således för närvarande en mycket ofördel-lti
aktig tidpunkt att observera menniskor och!
ting, isynnerhet då man befinner sig i en afla
dessa i Frankrike så sällsynta epoker, då manlu
tiger mer än man talar. å re
Emellertid är det intressant att iakttaga på ll
hvad uppmärksamheten är riktad. SR
De rent politiska personligheterna äro ickelfc
utan bekymmer i afseende på den financieilag
ställningen. Jag har hört ansedda och kom-lIh
petenta personer yttra, att de för närvarande lj;
tillgängliga ordinarie tillgångarne icke skolalb
förslå öfver Februari månad. Man måstelr;
följaktligen taga sin tillflykt till beskattning! n
eller lån, som dock alltid i sista hand drab-lg
bar beskattningen. En mycket dålig debut!la
Det är motsatsen som skulle passa för den P
nya regimens populära roll. .Om den mening, sg
hvarom jag talat, är grundad, så har man attln
vänta nya finanskombinationer, och man sy-lg
nes frukta att den nuvarande finansministernh
ej skall taga sin tillflykt till de lyckligaste. lv
Den artikel, som Constitutionnel för nå-P
gon tid sedan innehöll om femprocentsräntans
förvandling, har väckt mycken oro, och allalti
möjliga meddelade, artiklar skola ej förmålG
utplåna intrycket deraf. h
Under denna sakernas ställning frukta gods- te
egarne en förhöjning i grundskatterna; kapi-d
talisterna frukta en motsvarande beskattningh
på inkomsten och anse sannolikt, att presi-lv
denten skall vilja, i massornas intresse ochls
för att bland dem bibehålla sin popularitet,!s
införa en minskning i de indirekta- eller kon- lt
sumtionsskatterna. v
Som man vet är det genom att väcka öf-ls
verspända förhoppningar på förbättring i den
financiella ställninosen som nva reoimers upp-le
ON BA JO on TmM SH a PR