Till Redaktionen aj Aftonbladet!
Sedan tit. uti tidningspumret för den 9:de denne:
omnämnt ett cirkulär, som skulle vara utfärdadt a
tjenstemännen i general landtmäterikontoret, har er
förklaring från bemälde tjenstemän blifvit itidninger
för sistlidne gärdag införd; och finner jag mig i an
ledning deraf både befogad och uppmanad till föl-
jande meddelande och beriktigande.
Som jag varit sinnad att å laglig väg beifra tit:i
företag, att offentliggöra enskildta bref och förhål-
landen, har jag derföre funnit onödigt att underteckna
den mig jemte kamrater förelagda ofvannämnda för-
kläringen, oaktadt jag, liksom de, ej hade kännedom
om1 nägot utfärdadt cirkulärs. Men dä tit. redan
påföljde dag återtog sina yttranden angäende befint-
ligheten af ifrågasatta cirkuläret, under betygande af
sin ledsnad öfver att hafva gjort enskildta förhällan-
den till föremål för oftentlig behandling, fann jag
min ofvanantydda ätgärd obehöflig. Att vänner för-
ena sig om en handling af välvilja för en annan,
synes mig lika lofligt, som det är vanligt; det är sä-
ledes endast om sättet, som tankarna kunna vara de
lade. Jag har till nägra vänner och kamrater inom
landtmätericorpsen aflätit bref, hvilka jag för lättnads
skull i det närmaste stiliserat lika. Ingenting kan
vara naturligare, än att jag deruti motiverat min
framställning, äfvensom att jag lemnat kamraten fri-
het att meddela sig i ämnet -med sina vänner, om
han så önskat. Hvad som berättigar att rubricera
dessa mina ensildta skrifvelser för ncirkulärv, är mig
oförklarligt: mä dock dermed gerna fortfaras om sä-
dant kan göra nägon ett nöje.
Stockholm den 13 Januari 1852.
Adolj Helander,
- Ingeniör i Kgl. Gen. Landtm. K:t.