myndighet skulle lägga hinder i vägen för eri sammankomst, äfven med tillkännagifvet ändamål att diskutera socialistiska principer. Skulle den deremot vilja samtala i religiö.s ämnen och möjligen uppbygga sig med före läsandetoaf en bön eller jungandet af em. psalmvets, då sätter den sig utom lagen och bötfälles efter ett mer. än. sekelgammalt -regeringsstadgande,. det bekanta konventikelplakatets.; -Vishafva för några dagar sedan sett ett litet antal personer: hos hufvudstadens auktoriteter begära tillåtelse att i en uppgifven lokal ostördt få samlas till rådplägningar t kristliga ämnen, — en tillåtelse som dessa myndigheter; sålänge det anförda plakatet eger gällande kraft, icke kunde-meddela.:-Det-är beklagligt,-att:det undseende-medveterligt hållna konventiklar,i hufvudstaden, :som. dessåauktoriteter-i mensklighetens:-och supplyshningens intresse till: sin berömmelse ådagalagt, efter lagens bokstaf kan anses såsom en försummelse. -Maån hadedvidsista riksdagen trott att Presteståndet skulle i främsta rummet vilja verka för afskaffandet af-env vidunderlig och för vårt fådernesland egendomlig: författning. En motion: väcktes: -.enbaf. ståndets--utmärktaste medlemmar haren gång-öppet förklarat, att han öfta besökte konventiklar och uppfordrar hvem som helst af.den högvördige församlingen att värja sig för medbrottslighet i denna förseelse, och likväl förkastades motionen med stor pluralitet. Vi-kunna ej neka oss att påminna om ett stadgande, som vid fem d:r silfvermynts vite förbjuder svensk man att inträda fannany äfven i reformert .bekännelseskyrka. Ena motion om afskaffandet af äfven denna läg: mötte samma öde; : Presterskapet här dermed förklarat att det i full öfverensstämmelse med den romerska katholicismens grundsatser --ser vården af menniskornas andliga intressen pe 2 monopolium. Medan -det sandliga ståndeterkalort efter dessa grundsatser; motta4 I after hvad som: berättas-beveger regermgen—— . från andra länders styrelkande uppmaningör-— var, att: mildra intoser och enskilda fören, :fning. Vihörde Ieransen:i vår religiösa lagsvån Hok sor för ert lång: tid.sedan tal om en nungen mån då var betänkt att till.H. M. ko OVISST jägifvay om-Hi Maj:ts: medverkan . till er lande äfver: för Sverige af den norska dissen terlagen som i brödrariket tyckes vara en källa till allmän tillfredsställelse.. Vi hafve ej hört hvad öde. träffat, denna böneskrift, om den blifvit inlemhac eller, ej. Vi tro det sednare. Vore. det ej skäl att nu, en gång på allvare upi denna -petition, antingen 1 sin ur brungliga form. aller blott såsom en ansökan om konventikelplakatets afskaffande? Vi önkade att några. för religiös frihet intresserade ma hvatje vrå. af fiket. ville sätta saken i ång, och samla Underskrifter, och vi äro öfvertygade att D rigden och beskaffenheteh af de erhållna namnen ej skall förfela att göra intryck. på regeringen. Vi tala här icke för ett parti utan för en SR och vi skolå ej skona. toleransen och obskurantismen om den uppenbarar sig hös separätister eller Hos statskyrkans presterskap. Men vi tro, att äfven utan afseende på en höj e odlings fordran af större andlig frihet, det blir en ren klokhetsfråga att nägöt lössa de barid som hos das fjettrar det religiösa lifvet; de norrländska läsarnes tillvexande utvandring, befriar vår presterskap från Titet besvär, men beröfval med detsamma landet en mångd duktiga ar betekrafter och kapitaler; ett på ett annat ställ i bladet inryckt brefatdrag ger oss. bekräftelse på hvad vi redan hört, att äfven Skåne före. ter samma fenomen: Hvem vet huru ? lång itvandrihossmittan skall sprida sig,om-ej snar er nå Ota att hide simmena? vv äro ansedde sisom det atölerantaste af alla protestantisk folk, det kan göra mindre; menz-låtom -0s tillse att ej denna intoleråns beröfvar oss el stör och icke lätt ersatt del af vår arbetsam maste befolkning. ;