proletärerna. De längta efteren fast regering,
vilja icke höra talas om den allmänna röst-
rätten och äro ingalunda benägna att alltför
strängt nagelfara med rättsanspråken hos en
auktoritet, som lofvar dem fred och förvärf-
ningsfrihet, . Men de vänta sig intet sådant
af Louis Napoleon; tvärtom vänta de att han
skalli komma fram med några ekonomiska
och financiella nycker af egen uppfinning.
De tro honom vära äregirig nog att vilja upp-
träda såsom grundläggare af en egen sociali-
stisk skola. De inse att hans makt hvilar på
samma fras, som ligger till grund för de röda
republikanernas sträfvande efter makten, och
att han sannolikt skall komma till samma re-
sultat som kommunisterna. :
Visserligen utgöra de ett slägte, som hy-
ser många farhågor, och det torde väl dröja
länge, innan :de intaga en ställning utaf af-
gjord fiendtlighet och opposition; men de hysa
hvarken den önskan eller den tro, att närva-
rande regering skall komma att äga bestånd.
. En annan sak är förhållandet med de rätta
börsvinglarne. Äfven i England hafva vi ett
temligen betydligt antal sådana menniskor,
som spekulera i osäkra affärer, och dervid
förlitande sig på sin skicklighet kasta faran
och förbindelserna på andra, i fall såpbubblan
går sönder. Dessa menniskor förblanda hvilka
spekulationer som helst med lagliga handels-
affärer. Då och då kasta cessionsutslagen ett
ljus öfver deras operationer, och så snart en
aktie-, bank- eller jernvägsmani visar sig,
komma de flocktals fram ur sina nästen.
Men emedan laglig handel och laglig industri
i England kunna fritt utveckla sig, hafva dessa
äfven kraft nog att föreskrifva lagar för pen-
ningemarknaden och hålla dylika spekulanter
i tygeln. d
Men iParis är denna klass mera talrik och
har större inflytande. -Dess ledamöter äro
Mississippikompaniets och generalförpaktarnes
efterföljare.
De förstå sig bättre på affärer med oför-
sigtiga och slösande regeringar och i allmän-
het på vinglerispekulationer än på egentlig han-
del, och den ofullkomligt utvecklade franska
industrien äri deras tycke ett alltför inskränkt
fält för lagliga affärer. Den riktiga börsving-
laren med sina teaterkonnexioner är i Frank-
rike mindre skarpt afskild från samhället än
i England. - :
Förbindelserna mellan Elysåe och denna
tvetydiga, mindre väl anskrifna klass äro no-
toriska, och dess medbrottsligheti Louis Na-
poleons företag är åtminstone sannolik; om
man får döma: efter kursen. Men ehuruväl
svaga och usla regeringar i Frankrike ofta
funnit ett ögonblickligt stöd hos sådana bunds-
förvandter, så har likväl deras bistånd aldrig
bjelpt till att grundlägga någon varaktig makt.
Louis Napoleons framtida bana är redan
på förhand så klart betecknad, som om han
redan hade genomlupit den. Hans egen or-
gan förklarar att han regerar med tillhjelp af
sabeln och omröstningen. Det politiska ele-
mentet i denna blandning är oändligt ringa i
förhållande till det militäriska. Hans verktyg
och rådgifvare äro soldaterna; sina finansmi-
nistrar måste han välja bland de samvetslösa
börsvinglarne. Så länge ännu penningar fin-
nas i landet, skall han genom börsmanövrer
tillskansa sig en del deraf. Men huru länge
skall sådant kunna gå för sig under handelns
betryckta ställning. Och hvad armåen beträf-
far, så heter det: point Jargent, point de Suisse.
Expresidentens skenbara styrka är illuso-
risk, och, öfvergående. Den liknar belätet i
Nebukadnezars dröm. Den strid, i hvilken
han inlåtit sig, är den brutala styrkans strid
mot ideerna. Den slutliga utgången kan icke
vara tvifvelaktig.,