proletärerna. De längta efteren fast regering, vilja icke höra talas om den allmänna rösträtten och äro ingalunda benägna att alltför strängt nagelfara med rättsanspråken hos en auktoritet, som lofvar dem fred och förvärfningsfrihet, . Men de vänta sig intet sådant af Louis Napoleon; tvärtom vänta de att han skalli komma fram med några ekonomiska och financiella nycker af egen uppfinning. De tro honom vära äregirig nog att vilja uppträda såsom grundläggare af en egen socialistisk skola. De inse att hans makt hvilar på samma fras, som ligger till grund för de röda republikanernas sträfvande efter makten, och att han sannolikt skall komma till samma resultat som kommunisterna. : Visserligen utgöra de ett slägte, som hyser många farhågor, och det torde väl dröja länge, innan :de intaga en ställning utaf afgjord fiendtlighet och opposition; men de hysa hvarken den önskan eller den tro, att närvarande regering skall komma att äga bestånd. . En annan sak är förhållandet med de rätta börsvinglarne. Äfven i England hafva vi ett temligen betydligt antal sådana menniskor, som spekulera i osäkra affärer, och dervid förlitande sig på sin skicklighet kasta faran och förbindelserna på andra, i fall såpbubblan går sönder. Dessa menniskor förblanda hvilka spekulationer som helst med lagliga handelsaffärer. Då och då kasta cessionsutslagen ett ljus öfver deras operationer, och så snart en aktie-, bankeller jernvägsmani visar sig, komma de flocktals fram ur sina nästen. Men emedan laglig handel och laglig industri i England kunna fritt utveckla sig, hafva dessa äfven kraft nog att föreskrifva lagar för penningemarknaden och hålla dylika spekulanter i tygeln. d Men iParis är denna klass mera talrik och har större inflytande. -Dess ledamöter äro Mississippikompaniets och generalförpaktarnes efterföljare. De förstå sig bättre på affärer med oförsigtiga och slösande regeringar och i allmänhet på vinglerispekulationer än på egentlig handel, och den ofullkomligt utvecklade franska industrien äri deras tycke ett alltför inskränkt fält för lagliga affärer. Den riktiga börsvinglaren med sina teaterkonnexioner är i Frankrike mindre skarpt afskild från samhället än i England. : Förbindelserna mellan Elysåe och denna tvetydiga, mindre väl anskrifna klass äro notoriska, och dess medbrottsligheti Louis Napoleons företag är åtminstone sannolik; om man får döma: efter kursen. Men ehuruväl svaga och usla regeringar i Frankrike ofta funnit ett ögonblickligt stöd hos sådana bundsförvandter, så har likväl deras bistånd aldrig bjelpt till att grundlägga någon varaktig makt. Louis Napoleons framtida bana är redan på förhand så klart betecknad, som om han redan hade genomlupit den. Hans egen organ förklarar att han regerar med tillhjelp af sabeln och omröstningen. Det politiska elementet i denna blandning är oändligt ringa i förhållande till det militäriska. Hans verktyg och rådgifvare äro soldaterna; sina finansministrar måste han välja bland de samvetslösa börsvinglarne. Så länge ännu penningar finnas i landet, skall han genom börsmanövrer tillskansa sig en del deraf. Men huru länge skall sådant kunna gå för sig under handelns betryckta ställning. Och hvad armåen beträffar, så heter det: point Jargent, point de Suisse. Expresidentens skenbara styrka är illusorisk, och, öfvergående. Den liknar belätet i Nebukadnezars dröm. Den strid, i hvilken han inlåtit sig, är den brutala styrkans strid mot ideerna. Den slutliga utgången kan icke vara tvifvelaktig.,