otera. för. hofom, endast af misströstan om jstc
åget:-annat- alternativ;. sedan han hade låtit la
ed våld ,spränga representantförsamlingen,v.
ch af fruktar att en motgång vid valet kunde X
egra hans våldsåtgärder ytterligare, ända till ip
omplett vansinne; — då visar sig, att öfver- llig
igten af ja-rösterna, såvida deri skall sökas jhö
tt uttryck af folkets verkliga öfvertygelse, ale
rymper på ett märkvärdigt sätt tillsammans,
ch de 90,000 nej-rösterna få då en annan
etydelse.
Men när det gäller att bedöma allmänna
inkesättet och-dess vidare inverkan på fram-
den, så måste man se icke endast till siffran,
tan äfven undersöka på hvilkendera sidan
luraliteten befinner sig af dem, som genom
ederskänsla, patriotism och intelligens eller
ambhällsställning ega det största moraliska an-
eendet — ett element, som väl för ögonblic-
et kan hållas undan af våldet, men som
måningom tertager sin spänstighet, sedan
en första häpnaden efter. massakrerna är
örbi och i den mån som sanningen hinner
ränga fram. Man ihågkommer då:
1:o Att högsta domstolen uti en session straxt efter
tatsstreckets utförande formligen förklarat Louis Na-
oleon för högförrädare och utfärdat befallning at:
nklaga honom säsom sädan, och detta beslut kan ej
illintetgöras till sin moraliska verkan, fastän det ej
an utföras sä länge usurpatorn ännu har makten i
länderna.
2:0o Att Statsrådet (Le Conseil detat) afgifvit en
ingefär likadan opinionsyttring.
3:0o Att 230 representanter. afgifvit en dylik förkla-
ing nyss innan de arresterades, och mänga bland
lessa äro ännu qvar i Paris.
4:0 Att ett betydligt antal äfven bland dem, hvilka
L. Napoleon lätit kalla till ledamöter af den konsul-
ativa kommissionen, afsagt sig detta uppdrag under 3
le mest energiska protester. Vi hafva redan anfört
n sädan af bankens regent Perier och af förre mini-
tern Leon Faucher, En annan bland dessa-perso-
ver, Beugnot, har låtit trycka och utdela flera tusen
ort, med underrättelse till allmänheten, att han blif-
vit nämnd utan sitt samtycke; men ej nöjd härmed
har han skrifvit ett bref till presidenten, och lemnat
afskrifter deraf att införas i engelska tidningarne,
innehållande följande protest:
Efter dea mened ni begätt den 2 December har
ni ansett lämpligt att nämna mig till medlem af den
rädplägande kommitten, utan att rådfråga mig. Jag
anser det för en pligt att underrätta er, att jag skulle
anse mig vanhedrad genom emottagande af ett sädant
uppdrag. Beugnot.
5:o Hafva alla eleverna i polytekniska skolan, mi-
litärskolan i S:t Cyr, cole dapplieation i Metz och
eleverna vid militärhospitalet i Val de Grace voterat
Nej. Dessa höra visserligen icke alla till Paris, mer
inflytelsen af deras opinion, äfvensom hela den stu-
derande ungdomens i Paris, är ingalunda likgiltig för
ställningen i den närmaste framtiden.
För det 6:te framkomma nu hvarje dag nya bevis
på det lögnsystem, hvarmed Elysees tidningar sökt
verka till Louis Napoleons förmän, Talrika reklama-
tioner inkomma i detta afseende i tidningarne, utan
att alltid kunna undertryckas. Sälunda har Berryer
gjort en mycket energisk reklamation, i ett bref till
jesuiten grefve Montalembert, hvari den förre prote-
sterar emot den uppgiften, att legitimistpartiet äm-
nade votera för L. Napoleon. En annan not har äf-
ven blifvit afgifven från samma parti, hvari nyss-
nämnda rykte likaledes förklaras för sen trolös fabels.
Falloux och grefve Clermont de Tonnerre hafva pu-
blicerat dylika reklamationer. Det var den för sin
däliga karakter och falhet redan förut kände skrift-
ställaren Granier de Cassagnac, som i le Constitu-
tionnel hade gjort nyssnämnde uppgift. Vidare har
Lamartine, hvars slott S:t Point, enligt berättelse i
regeringens tidningar, skulle varit utsatt för ett till-.
ämnadt anfall af insurgenter och hvarföre han sades
hafva reqvirerat militärhjelp frän Magon, låtit införa
en reklamation, att hvarken det ena eller andra har
någon skymt af sanning, Likaså har det visat sig,l.
att en uppgift i le Constitutionnels, det man ibland
representanten Bazes papper hade funnit bevis på en
sammansvärjning mot presidenten, var osanning. De
papper, på hvilka härvid syftades, voro icke annat än
tvenne koncepter till order frän nationalförsamlingens
president till befälhafvaren för garnisonen i Paris, att
hälla trupper till hans disposition, till skydd för för-
samlingen, och mänga flera upplysningar af sammal
art.
För det 7:de hafva de mest bestämda protester in-I
kommit från egarne till de hus vid italienska bule
varden, som blifvit beskjutna och hvarest personer,
som dit hade tagit sin tillflykt, blifvit massakrerade
på ett par ställen, af de för ögonblicket förvildade
soldaterna, att uppgiften det skott skulle först lossats
från fönstren i dessa hus på soldaterna är alldeles
ogrundad, En sädan berättelse hade isynnerhet blif-
vit satt i gäng om ett pistolskott ifrån ett hus, till-
hörande en shawlfabrikant, som fätt sitt nya, präktiga
magasin och en stor del af huset alldeles förstörda.
Egaren var en af kommissarierna vid expositionen i
London. Han visar nu, att i hela huset hvarken bor
eller för tillfället kunde vistats hos hyresgästerna nå-
gon person med fiendtliga tänkesätt mot regeringen.
Öfver detta kapitel och egentliga motivet till militä-
rens skjutande på dessa hus, som tillhöra den rikare
delen af bourgeoisien, komma för öfrigt utan tvifvel
ännu närmare upplysningar framdeles i dagen.
Lägges allt detta tillsammans, på hvilkendera, an-
tingen på ja- eller nej-sidan, anser man dä . plurali-
teten befinna sig af dem, som hafva mesta känsla för
heder, sanning, rätt och lag, det största moraliska
inflytandet, och hvilkas meningar sälunda hafva mesta
utsigt att verka i framtiden?
Allt detta kan betyda ingenting för en kort tid,
men samhället mäste småningom snart åter inträda i
ett normaltillständ, det fysiska våldet mäste nägot ge
-fter, och det är dä som de moraliska krafterna äter
börja göra sig gällande.
Det berättas också, af korrespondenter i de med
förra posten ankomna engelska och tyska tidningar,
att en förändring i sinnesstämningen inom armeen
och stor bedröfvelse öfver hvad som skett skall hafva
begynt visa sig, emedan folket, när det talar om sol-
daterna, kallar dem kossacker. TLätom oss nu be-
trakta omröstningen hos denna del af nationen. Ar-
Imeen har, som man vet, röstat med namnens inskrif-
l vande i öppna listor i tvenne kolummer, för ja eller
nej. Vid sädant förhållande är det lätt att fatta,
huru mycken sjelfständighet underofficerare, korpora-
ler och soldater vid ett dylikt tillfälle kunna tilltro
sig, Emedlertid hafva af 243,854 röstande 16,348
individer, det vill säga ungefär hvar fjortonde person,
voterat nej, och vid flottan 4,830 likaledes nej bland
19,926, eller kvar fjerde person derstädes. Besinnar
man att, i följd af hvad nyss nämndes, ett större an-
tal bland nej-rösterna torde tillhöra icke underbefälet
och manskapet, utan officerarne, så är detta resultat
af en öppen omröstning inom armåen och flottan i
Å sanning betänkligt nog för usurpatorn.
Men de egentliga svärigheterna komma dock först
att framträda, när det icke längre finnes penningar att
husera med. I farten af sin framgäng för ögonblicket
har L. Napoleon begynt med. samma fåvitska plan
Ao ee Kat