Underhåll, en gång i framtiden blifva despo-
tismens förderf; om ej de jernvägar, som nu
byggas för armåernas snabbare befordran, en
gäng blifvå det säkraste grundlaget för den
allmänna freden.
Så vilja vi åtminstone hoppas, och vi styr-
kas i denna förhoppning af en blick på ve-
stern i Europa, England, Holland och Bel-
gren. Särdeles måste England utgöra en gan-
ska tröstande anblick för frihetsvännen, då
han trött och nedslagen vänder sin blick från
despotismen i Östern. Den engelska industrien
har skapat ej ett proletariat, såsom man vill
påstå, utan just de motståndskrafter, som om
möjligt en gång skola besegra detta proletari-
rat, som sjelft är ett arf af feodalismen, och
en följd af jordaristokratien och iordegendomens
odelbarhet. Englands decideradt liberala utri-
kes politik under närvarande kabinettet och
de utsigter till lugnt fortskridande i inre
frihet som för detta år öppnas, äfvensom den
varma hyllning som hela detta lands mäktiga
medelklass i Kossuths person egnat frihetens
och nationalitetens grundsatser, — för att ej
tala om den fredens och arbetets ärorika fest,
som under förflutna året firades i och med
den stora verldsexpositionen, — allt detta är
en borgen, att den lagbundna friheten, den
sansade demokratien, i detta samhälle har sitt
mest betryggande bålverk.
Ibland glädjande företeelser för frihetens sak
måste vi äfven nämna vårt grannland, det
blomstrande Danmark, som oaktadt påtryck-
ningen af ogynnsamma politiska förhållanden
förstått att ej blott bibehålla och stärka sin
frisinnade författning och på ett hedrande sätt
uppträda i ledet af representativa stater, utan
äfven utvecklar allt högre vetenskapligt och
intellektuellt lif och visar en allt mera till-
fredsställande blomstring af industri, åkerbruk
och lättade kommunikationer.
Vårt eget land har haft och har ännu fort-
farande den lyckan att kunna utveckla sina
inre angelägenheter utan kännbar påtryckning
af det öfriga Europas samhällskriser. Hafva
vi ej genom Februari-revolutionens följder
blifvit särdeles påskyndade på vår utvecklings-
bana, så måste vi deremot vara tryggade mot
hvarje tillbakagående, och man har hos oss
ingen rätt att tala om behörigheten af en re-
aktion, der intet större steg framåt blifvit ta-
get. Men vi hafva en farlig fiende i den o
fruktbara partihätskheten, som, sjelf en följd af
våra ståndsförhållanden, tillintetgör alla be-
mödanden till framskridande, der det i min-
sta mån skulle göra en rubbning i de ser-
skilda klassernas privilegier. Det är sådana
klassers vänskap som blir farlig för en rege-
ring, i samma mån de lyckas att af denna re-
gering anses såsom dess starkaste stöd. En
styrelse är i sjelfva verket aldrig svagare, än
då dess pårtivännher anse sig sjelfva såsom
starkast; Vi hylla den konstitutionella ko-
nungamakt, som sjelf upphöjd öfver partierna
känner sig representera de allmänna intresse-
na och den allmänna öfvertygelsen. Ju friare
det konstitutionella-systemet, med sin lokal-
och sjelfstyrelse, med sin frilket i handel, yrken
och piöringar, får utveckla sig och vinna till-
vrext, jY mindre blir den lagskipande makten
beroende aPstöd ifrån vissa klasser eller öf-
vertygelser. t är i denna mening som en
stark regering väl kan sägas stå tillsamman
med en stark folkfribet, eller ännu rättare,
den förras -styrka bero just på graden af den
sednäres utveckling.
Vår vigtigaste samhällsfråga, vilk.ret för
alla andra reformer; är ännu olöst. Vi min-
nas ännu alla och enhvar den tid då konun-
gen ihför rikets ständer högtidligt uttalade
nödvändigheten af en tidsenligare representa-
tiotisform. - Det synes att för ögonblicket in-
gentingkaw uträtfas; och att vi hafva god
tid att tänka på saken, tills ständerna åter
sammankömma, kanske för att genom be-
grafvande af det nyw hvilande förslaget åter
flytta frågans lösning tillbaka i en aflägsen
framtid. -- Må nästa riksdag ej: träffa oss oför-
beredda Men-under det vi isdetta afseende
endast: indirekt: kunna arbetå genom att. reda
begreppen och göra oss förtroliga med frå-
gans ståndpunkt; så må vi ej försumma att
med ifver arbefa på framgång ialla de före-
tag, som föra våra innersta intressen; vårdan-
det af-tpplysningen i alla riktningar, befräm-
jandet af. sedlighet, förkofråndet af industri
och näringar, påskyndandetaf jernvägsanlägg-
ningar och alla nyttiga framsteg, och måste
vi framför allt beflita-oss om satt med: bort-
kästande af den. flärd, fåfänga och ytlighet,
som till betydlig del: ännu vidhäftar national-
karakteren, skaffa oss de solidare egenskaper,
arbetsduglighet, sparsamhet, företagsamhet och
redbarhet, — alla :dessa medborgerliga dyg-
der, som föga glänsa i en salong, men dock
äro den oundgängliga- och enda säkra grund-
valen för den enskildes och samhällets väl-
MZ D: M. Konungen och Drottningen samt
D:K. H. Hertigen af Uppland och Prinses-
san Kugetiie hedrade i måndags vid middags-
tiden med ett besök den s. k.-Byströmska
ateliern, som numera tillhör prof. Qvarnström,
och togo i ögonsigte de der uppställda konst-
verkoch modeller. Derefter behagade D:M.
vch K. H. besöka konel. Myntets nya lokal,