RK Ra oo AMN OO KE oa 2 komma fram med siådane i ögonen fallande lögnhistorier, äfven (om man af sin ,rättskaffenshet är oförhindrad att kolportera dem. Hvarje tänkande fosterlandsvän lärer ej kunna undgå att finna, att bränvinet är cn af Sveriges vådligaste ffiender. Men striden mot denna fiende, den mnå utföras genom bildandet af nykterhetsföjreningar eller med andra lofliga vapen, blir i det stora hela ändamålslös och utan gagn, så länge ekonomiska fördelar eller okunnighet om sädens fördelaktigare användande på annat sätt uppehålla bränvingspekulationen i sitt flor. Flertalet af bränvinsbrännare ega för närvarande eller tro sig ega ett stort skäl för sitt yrkes drifvande dentinnan, att större delen af årets skördade spammål är af beskaffenhet, att ej med fördel kanna magasineras; och under nuvarande förhållanden blir deraf en fö jd, att såväl större som mindre jordbrukare uppbränna den spanmål, som ej på annat sätt kan förvandlas i pe:nningar. Här är således icke af minsta gagn att med en del tidningar enidast skrika och hojta öfver bränvinsproducemternas landsförderfliga förfarande, så länge lagen sanktionerar deras rörelse såsom loflig; det visserligen högst olyckliga förhållandet kan ej annorlunda än på ekonomisk väg ned någon synnerlig framång rubbas, genon att uppvisa fördelar för fandtmannen af ett annat sätt att fördelaktigt tillgodogöra hans jords afkastning. Innan ett mera rationelt landtbruk kan hinna allmännare införas, och mera vård om ladugårdsskötseln derigeenom vinnas, blir alltid för större delen af Sweriges nuvarande, hufvudsakligen sädesproduicerande, landtmän, då de ej vilja tillgripa bräänvinspannan, denna fråga af mycken vigt: hvru skall man säkrast kunna minska qvantiteten af den mindre magasinbara spanmålen? Vi tro knappast, att något kraftigare mede! för detta ändamål:s vinnande kan uppgifvas, än ett allmännare införande af finnarnes sätt att på halmen torka sin spanmål uti ria. Att man långt för detta insett behofvet af rior, bevisas bäst deraf, att redan för femton år sedan en af hr Schmiedte konstruerad, ändamålsenlig tork-ria blifvit prisbelönt med 5000 rdr, och man kan med trygghet vädja till de få upplysta jordbrukare, som tillegnat sig denna vackra uppfinning, om de ej anse en sådan inrättnimg behöflig, ja oumbärlig, för ett väl ordnadtt landtbruk, och om ej kostnaden för dess anhläggning mångdubbelt blifvit ersatt under cden tid de begagnat sig a! densamma. Men nyssnämnåde ria, så ändamålsenlig der ock är för en jordlbrukare i större skala, bli till. följd af sin (dyrhet aldrig användbar fö; den mindre bemedlade, och kan således svår. ligen bli nationel. Härtill fordras en inrätt ning af så ringa kostnad som den finska bond. rian; och det är sannolikt, att svenska all. mogen, efter gjord bekantskap med grannar. nes sätt att torka sin spanmål, gerna skulle tillegna sig denna för dem vinstgifvande method. Såsom skäl emcot anläggande af eldrior hörer man ofta anföjras skogarnes medtagna tillstånd och deraf tilltagande vedbrist, Dett inkast är dock af? ingen betydenhet, om mai derigenom kunde inskränka bränvinsproduk tionen, som anses i Sverige årligen öda när en million famnar ved. Ett annat skäl, som större spanmålsprodu: center ej sällan anföra, är svårigheten att vid ett jordbruk af fera hundrade tunnors utsäde kunna få en ria så konstruerad, att skörden utan uppehåll under tjenligaste tiden kan fortgå. Erkännas måste, att detta är en stor svårighet; men då fördelen af ritorkad spanmål allmänhet tyckes vara erkänd af hrr posses sionater, så är jur ingen ting som hindrar, at man torkar så mycket som medhinnes, hvar igenom åtminstome ett säkert utsäde erhålles Fördelarne för landtmannen af eld-riors be gagnande äro många. De hufvudsakligast äro: ett godt och säkert utsäde; — att kunn med trygghet magasinera spanmål; — Bamt öka spanmålsvinst vid tröskningen. Under sommaren 1843, då i allmänhet et temligen godt begningsväder inträffade, va hos hr direktör 2. tillfälle att bedöma skillna den emellan torkid och otorkad spanmåls före träde såsom utsäde. Flera försök utföllo så lunda, att då a torkad 90 å 93 4, grodde så lemnade den otorkade blott 70 å 75. En dast detta förhållande borde väcka hågen fö införandet af rior, om ock inga andra förde lar dermed vore förenade. Den från Finland årligen till utsäde inför skrifna spanmålen är väl numera, sedan han delsförbindelserna med nämnde land år frår år aftagit, ej till tunntal serdeles stor men hvarföre kan den ej helt och hållet upp: höra, då vi inom eget land ega materialet til samma vara, blott vi vilja begagna finnarne: sätt att bereda det? Och hvarföre kunna e de enorma qvantiteter spanmiål, som nu årli. gen konsumeras för en erkändt skadlig öfver. flödsartikel, göras dugliga till en för lande vinstgifvando exportvara? Mängen torde anmärka, att en sak, s gammal och redan så länge -känd, som de: LM BS I FA a 1 Kr a