ar ochännu svåra retblifvit riktade, än de, med
vilka man nu söker beröfva den ungerska
frihetskämpen folkens sympathier, emedan
man alltför väl känner att folkens rättsbegrepp
äro andra än furstarnes. Det upprepade ta-
let, att Kossuth var e vanlig äfventyrare, utan
politisk erfarenhet, bbtt mäktig af några upp-
viglande fraser, en min således utan all bety-
denhet, förstummades vid hans uppträdande i
England. Hans öfverlägsna förmåga ej blott
såsom talare, utan såsom statsman kunde nu
ej längre bestridas. Aterstod dock alltid det
område, der motbevisningen är svårare, nem-
ligen förtalets. Bref hopgjordes och utsprid-
des, hvari Kossuth beskylldes för ingenting
mindre än stöld af Ikronjuveler; en historia
uppdukades om en process utur hans tidigare
lefnadsperiod, ja man höll t. o. m. till godo
sådane rykten, som dem om hans iråkade oe-
nighet med befälhafvaren på det ångfartyg,
som förde honom till Amerika, blott man
kunde få framhålla. något, om än så litet drag
till hans förklenande. Alla dessa infamier
hafva med begärlighet reproducerats af de all-
männa organer, som i värt land uppgifva sig
försvara ordningens, sedlighetens och religio-
nens intressen. Det sednaste försöket i denna
väg är ett i en sTidens sednare n:r reprodu-
ceradt bref, undertecknadt: Bathyani och
addresseradt till furst Esterhazy , deri icke
blott Kossuth på ett lågt sätt anfalles, utan
äfven de märkliga påståendena drifvas, att se-
dan flera är tillbaka hvarje förnuftig och prak-
tisk reform (i Ungerm) utgick ifrån (Österri-
kiska) kronan,, att deremot Kossuths plane!
voro högförräderi, r:ebelleri, usurpation., —
Hvilken tror nu läsaren uppgifves vara förfat
taren till detta bref? Jo, en af de män, som
verksammast deltagit i det Ungerska befriel-
sekriget, den som troget stod vid Kossuths
sida unde huns regering och sedermera varit
hans följeslagare i bndsflygten, brodren till
Ludvig Bathyani, Urgerns utmärktaste ädling,
hvilken Österrikes lötesbrytande regering döm-
de till galgen: — Cesimir Bathyani. Det är
denne man, som skall hafva så yttrat sig om
en sak, hvarför han och hans broder uppoff-
rat egendom och vågat sina lif, om en person,
som han trofast följt i framgången och i olyckan.
Man skall i sanning ha antingen sjelf ett
klent omdöme, eller: bra klena begrepp om
allmänhetens omdömesförmåga, för att våga
komma fram med siådane i ögonen fallande
lögnhistorier, äfven (om man af sin rättskaf-
fenshet är oförhindrad att kolportera dem.
——-—Z—ffy Ae oo