ar ochännu svåra retblifvit riktade, än de, med vilka man nu söker beröfva den ungerska frihetskämpen folkens sympathier, emedan man alltför väl känner att folkens rättsbegrepp äro andra än furstarnes. Det upprepade talet, att Kossuth var e vanlig äfventyrare, utan politisk erfarenhet, bbtt mäktig af några uppviglande fraser, en min således utan all betydenhet, förstummades vid hans uppträdande i England. Hans öfverlägsna förmåga ej blott såsom talare, utan såsom statsman kunde nu ej längre bestridas. Aterstod dock alltid det område, der motbevisningen är svårare, nemligen förtalets. Bref hopgjordes och utspriddes, hvari Kossuth beskylldes för ingenting mindre än stöld af Ikronjuveler; en historia uppdukades om en process utur hans tidigare lefnadsperiod, ja man höll t. o. m. till godo sådane rykten, som dem om hans iråkade oenighet med befälhafvaren på det ångfartyg, som förde honom till Amerika, blott man kunde få framhålla. något, om än så litet drag till hans förklenande. Alla dessa infamier hafva med begärlighet reproducerats af de allmänna organer, som i värt land uppgifva sig försvara ordningens, sedlighetens och religionens intressen. Det sednaste försöket i denna väg är ett i en sTidens sednare n:r reproduceradt bref, undertecknadt: Bathyani och addresseradt till furst Esterhazy , deri icke blott Kossuth på ett lågt sätt anfalles, utan äfven de märkliga påståendena drifvas, att sedan flera är tillbaka hvarje förnuftig och praktisk reform (i Ungerm) utgick ifrån (Österrikiska) kronan,, att deremot Kossuths plane! voro högförräderi, r:ebelleri, usurpation., — Hvilken tror nu läsaren uppgifves vara förfat taren till detta bref? Jo, en af de män, som verksammast deltagit i det Ungerska befrielsekriget, den som troget stod vid Kossuths sida unde huns regering och sedermera varit hans följeslagare i bndsflygten, brodren till Ludvig Bathyani, Urgerns utmärktaste ädling, hvilken Österrikes lötesbrytande regering dömde till galgen: — Cesimir Bathyani. Det är denne man, som skall hafva så yttrat sig om en sak, hvarför han och hans broder uppoffrat egendom och vågat sina lif, om en person, som han trofast följt i framgången och i olyckan. Man skall i sanning ha antingen sjelf ett klent omdöme, eller: bra klena begrepp om allmänhetens omdömesförmåga, för att våga komma fram med siådane i ögonen fallande lögnhistorier, äfven (om man af sin rättskaffenshet är oförhindrad att kolportera dem. ——-—Z—ffy Ae oo