känsla, scom uttryckes i dessa ord, Häri ligger den ,
förfärligaa, den sorgliga olycka, som beherrskade hän-
delserna, . ;
Gud gizifve att denna erfarenhet mätte blifva nyttigj
för alla. — Det har blifvit absolut nödvindigt, att bour-:
geoisien I bortlägger sitt orättvisa misstroende, sträcker !
folket enn vänlig hand och samtycker att hädanefteri1
blifva etttt med det. Häri ligger frihetens och civili-l,
sationens s enda räddning. Hvilken vigtig, hvilken för-
färlig lexcxa!
Den parlamentariska majoritetens medlemmar in-
vigde triviumferande belägrigstillstånds-systemet — och !
se, de bhbafva sjelfve blifvit dömde att undergå det il
dess ytterersta stränghet.
De haade afräpnat sina medborgare — och se det
saknas vrapen emot ett blodtörstigt soldatvälde.
De upphörde aldrig att bespotta konstitutionen; med
sin Majlag tillintetgjorde de den; och konstitutionen
skyddar dem icke längre.
De tilläto att nationalrepresentationens princip skam-
ligt kränktes i deras kollegers, representanternas af
venstern, personer; och druckna soldater lägga nu räa
händer på 1em sjelfva. i
Dä Berget uppreste sig emot att folket kallades!
den gemiena hopen, utropade de med trotsig ironi:
pallors cdonc; och då de söka ett folk, beredt att
fäkta förr deras sak, kunna de, som skulla hafva käm-
pat, säggsa: Är då den gemena hopen, som icke är
värdig attt votera, värdig att dö? allons donc.v
Detta är den evigt minnesvärda lärdomen af de
händelser som nu timat. Jag upprepar det — måtte
dess betsydelse begrundas, mätte den blifva förstädd.
Borgeoisien och folket mäste blifva ett, och allt är
räddadt.
Och då jag säger allt är räddadt, talar jag icke
endast om Frankrike.
Att dela Europa i trenne stora välden — ett ryskt
välde sträckande sig till Konstantinopel; ett Österri
kiskt välde, med difinitift införlifvande af Italien;
ett franskt välde, tillika omfattande Belgien. Genom
denna mya heliga allians organiseras ett krig på lif
och död mot det demokratiska partiet, och mot det
liberala och konstitutionella partiet; att under arme-
ernas fjät utsläcka hvad de absolutistiska makterna
kalla den revolutionära lägan — det vill säga, hvadl?
som lyser menniskosjälen på framätskridandets väg —I!
oeh, om England gör metständ, att krossa det..... s
sådan är den plan (hvem kan längre tvifla derpä?)
— sädan är den gudlösa plan, till hvars utförande
Paris intagande utgör början, och för hvars fullföl-
jande Louis Bonaparte har öfverlemnat Frankrike i
franska kossackers händer.
På dena plans verkliga tillvaro och på den afsky-
värda redbrottslighet, som förenar kejsar Nicolai ri-
kedoma med Louis Bonapartes ärelystnad, hoppas
jag blifa i ständ att innan kart affontliggöra nägra
is; AvKA Jag för närvarande är sysselsatt att
samla. Vi skola då kunna bedöma det inflytande,
som-rysikt gwld utötvar till Frankrikes förödmjukande
och ruim.
Emedllertid, M. H., år det oundgängligen nödvän-
digt att Europa må veta, det de sednaste händelser-
nas utgäng icke får tillskrifvas Lhvarken folkets lik-
nöjdhet,, eller ett afsvalnande af dess enthusiasm —
eller, minst af allt, dess Bonapartism — ett ord, som
det är omöjligt att nedskrifva utan att rodna.
Och detta förblir sannt, äfven om ett skamligt ma-
niement vid voteriogen synes utvisa motsatsen. Nej,
nej; franska folket har icke, skall ieke förneka alla
sina traditioner af mod, af ädel stolthet, af hängif-!
vsnhet ör frihetens sak. Jag upprepar det verlds-
bekant: yttrande, som Sieyes adresserade till 1789 :
års föramling, ett ögonblick fallen genom den råa styr- ;
kans afall — Folket är ännu i dag hvad det for-.
dom vär.s Den 9 December 1851.
mm m pj
———— — VV
Louis Blanc.s
TYSKLAND.
Wimerkabinettet skall hafva erbjudit preus-
siska regeringen, samt alla öfriga regeringar,
som vilja ingå uti det österrikisk-tyska tull-
förbundet, en garanti för ersättning af det be-
lopp, hvarmed tullintraderna derigenom möj-
ligen lkunna minskas.
Dem 16 dennes hade Potsdam blifvit hem-!
sökt mf en eldsvåda, som dock lyckligt be-
kämpaades innan den hann utbreda sig, Gar-
des-hwsar-kasernerne, der elden utbröt, ned-
brunnco.
Turrkiska sultan har förärat preussiska mi-
nisterfpresidenten friherre von Manteuffel Ni-
schan--orden i briljanter. Anledningen till
denna. utmärkelse omnämnes ej.
Karlsruhe den 1535 Dec. Storhertigen af Ba-
den har, i anseende till opasslighet, icke kun-
nat personligen öppna landtdagen. Presiden-
ten för inrikes ministeren, statsrådet v. Mar-
schall, förrättade å konungens vägnar denna
statsact. Landtdagens verksamhet förmodas
denra gång ej blifva långvarig.
Wirtembergs representantkammare har full-
ändat rådplägningen öfver sborgarrättslagen,
och antagit densammas bestämmelser. Den
nya militärstrafflagen och en militärprosess-
ordniing äro fulländade och komma sannolikt
att föjreläggas denmna landtdag. Landtdagen
skullee, i anseende till julhelgens annalkande,
prorojgeras till den 12 Januari 1852.
Lamdtdagen i Gotha har ännu icke företa-
git sllutlig omröstning rörande den nya för-
fattniingens antagande en bloc, men man ansåg
utgåmgen på förhand kunna antagas blifva ett
förkatrstande. I sådan händelse kommer mini-
sterem att afgå. Den allmänna opinionen har
omissskänneligt uttalat sin dom emot det ifrå-
gavarande författningsprojektet.
Frän Posen berättas, att fyra fullständigt
utrustade armåkårer, hvardera uppgående till
en styrka af 50,000 man, stå beredda att ge-
nast sätta sin marsch mot vester, om de po-
litiska händelserna skulle göra ett sådant steg
nödvändigt. Dessutom har redan för länge-
sedan en kavallerikår uti det stora ryttarläg-
ret i Wossnesensk fått order att hålla sig
marschfärdigt. Nämnde fyra armåkårer äro
förlagde så nära som möjligt invid polska
gränsen, för att skyndsamt kunna uppnå fa-
rans terräng.
ÖSTERRIKE.
Friherre v. Vrints Treuenfeld, nuvarande sändebud
i Köpenhamn, kommer att förflyttas till Belgien,
samt grefve Hartig, nuvarande sändebud i Kurhessen
att i dess ställe afgå till Danmark. Generalmajor
v. Iangenau kommer attfafgå säsom sändebud till
Sverge; legationsrädet Koller, förut stationerad i
London, förflyttas till Hannover och legationsrädet
Philippsberg skall intaga dennes port i England.
Legationsrådet Ingelheim blir sändebud i Kurhessen.
Furst Carl Schwarzenberg skall återgå till sin post
i Milano. Erkehertig Albreckt har den 14 dennes
afrest till Pesth. — Prins Johan af Sachsen har an-
ländt till Wien från Venedig; på bangården voro
honom kejsarens moder oeh erkehertigarna Franz
Carl och Carl Ludvig till mötes.
SCHWEIZ.
Bern. Förbundsrådet har för nästa år för-
delat departementerna på sätt som följer: