KONSTKRITIK. Hr A. M:s recension i Svenska Tidningen öfver . pFolkmelodier c. utgifne och harmoniskt beik arbetade aj W. Baucka. E Domarne i den artistiska verlden tillträda, som man vet, sina embeten med betydligen mindre omsvep, än de i den borgerliga. Ingen besvärar dem med dessa ledsamma tentamina och examina, ingen tillförordnar, tillsätter, utnämner dem; allt detta besörja de sjelfva och bestiga domarestolen utan vidare omständigheter. Men med detta ögonblick inträder oek deras endast uppskjutna pröfning, deras gillande eller förkastande, verkstäldt af den strängaste bland alla myndigheter, nemligen allmänheten sjelf, hvars opinion efter en lång granskning förlänar de nya domsluten gällande kraft, eller dömer dem till evig vanmakt. Något definitivt prognostikon i afseende på den ifrågavarande konstdomaren, vilja vi ej söka uppställa: hr M. är ännu helt ung, nemligen i öfning och säkerhet på den kritiska arenan, i den grundligare insigt, som höfves den offentlige granskaren. En blick på nämnde artikel röjer en märklig svaghet i detta hänseende: de i vetenskaplig väg deri gjorda anmärknringarne hafva alla nemligen det felet att vara bevisligen falska. Tvenne stycken (n:o 23 och 25) förklaras vara ej tyska, såsom de i verket uppgifvas, utan schweiziska, emedan deras författare tillhörde denna mation. Hr M,. borde känna, att nationaliteten hos en kenstprodukt ej beror af författarens födelseort, utan af dess karakter; nämnde stycken andas en äkta tysk hjertlighet, samt ega ej det ringaste, af schweizermelodiernas egendomlighet. — Åter tre melodier (13, 23, 24) sägas ej vara troget återgifnas. Melodiernas utgifvare har i företalet uppgifvit sitt original, hvarefter de troget återgifvits; deremot känner man hvarken br M:s läsart, eller hvilka auktoriteter han kan hafva för densamma. — Vidare klandras de stundom förekommande nonaoch deeimagreppen, såsom steix