KONSTKRITIK.
Hr A. M:s recension i Svenska Tidningen öfver
. pFolkmelodier c. utgifne och harmoniskt be-
ik arbetade aj W. Baucka.
E Domarne i den artistiska verlden tillträda,
som man vet, sina embeten med betydligen
mindre omsvep, än de i den borgerliga. In-
gen besvärar dem med dessa ledsamma ten-
tamina och examina, ingen tillförordnar, till-
sätter, utnämner dem; allt detta besörja de
sjelfva och bestiga domarestolen utan vidare
omständigheter. Men med detta ögonblick
inträder oek deras endast uppskjutna pröf-
ning, deras gillande eller förkastande, verk-
stäldt af den strängaste bland alla myndig-
heter, nemligen allmänheten sjelf, hvars opi-
nion efter en lång granskning förlänar de nya
domsluten gällande kraft, eller dömer dem till
evig vanmakt.
Något definitivt prognostikon i afseende på
den ifrågavarande konstdomaren, vilja vi ej
söka uppställa: hr M. är ännu helt ung, nem-
ligen i öfning och säkerhet på den kritiska
arenan, i den grundligare insigt, som höfves
den offentlige granskaren. En blick på nämn-
de artikel röjer en märklig svaghet i detta
hänseende: de i vetenskaplig väg deri gjorda
anmärknringarne hafva alla nemligen det felet
att vara bevisligen falska. Tvenne stycken
(n:o 23 och 25) förklaras vara ej tyska, så-
som de i verket uppgifvas, utan schweiziska,
emedan deras författare tillhörde denna ma-
tion. Hr M,. borde känna, att nationaliteten
hos en kenstprodukt ej beror af författarens
födelseort, utan af dess karakter; nämnde
stycken andas en äkta tysk hjertlighet, samt
ega ej det ringaste, af schweizermelodiernas
egendomlighet. — Åter tre melodier (13, 23,
24) sägas ej vara troget återgifnas. Melo-
diernas utgifvare har i företalet uppgifvit sitt
original, hvarefter de troget återgifvits; dere-
mot känner man hvarken br M:s läsart, eller
hvilka auktoriteter han kan hafva för densam-
ma. — Vidare klandras de stundom förekom-
mande nona- och deeimagreppen, såsom steix