ALS andel, UP MM. 2lyta MIUYIv BV o No, 12 h hr Lindskog, som länge varit medarbetare i tidngen, af 3,, uti densamma, samt att denna kom-larb er att förtsättas till det nägot förhöjda priset af tiolatt Ir trettiotvå sk. banko. : — En katastrof, sådan som den i Paris, med;r med hvarje post så många nya bidrag tilljne agens krönika, att man måste vara uppmärktin rm för att kunna följa med alla detaljer, som i ifva det hela af en sådan historisk epok desslänr ysionomi, om de icke skola utträngas af nyaltar åkommande händelser. bes Vi anse oss af sådan anledning icke böra ej ppskjuta att anteckna åtskilliga omständighemv ;y, som synas temligen påtagligt utvisa, att och ela den appell som Louis Napoleon Bona-l 1: arte gjort till den allmänna valrätten, och Lo ans uppgifna syftemål att rädda republiken, r endast en politisk komedi. k Utan att gå tillbaka till det förflutna, till lj le förföljelser som från hans regering och miLik histrar utgått just mot republikanerna, tilllI ans förtrolighet en lång tid förut med deljutt novarkiska fraktionerna i nationalförsamlingen sv och med jesuitpartiet, till den inskränkandelf; lagen af den 31 Maj, som han sjelf låtit föteslå, och hvars afskaffande nu togs till förevändning för statskuppen, till hans militärrevyer och hans gynnande af det beryktade sällskapet kalladt Le Dix Decembre, eller til expeditionen emot Rom, det mest talande beviset af alla, vilje vi endast hålla oss till hvadk som uppgifves såsom kändt angående de sed-lvc naste händelserna. : Dagarna näst före katastrofen försvaradel, ministern för allmänna arbetena frågan omis jernvägsanläggningen mellan Lyon och Avig-Ig non: ett förslag, som väckte mycken bitterhetlg: hos hela det republikanska partiet, att nemli-1s gen cedera äganderätten till jernvägen på 99 I år åt ett bankirskotteri, hos hvilket presiden-i ten anses stå i stora penningeförbindelser,ly med förskott af 60 millioner francs, och ser-ja skild garanti af intresset på 30 millioner. i Detta skedde emot ett annat förslag, att genom annonser öppna fri konkurrens, Ett annat betydelsefullt bevis ligger i utnämningarna till de högsta befälen till nationalgardet. Den gamle kavallerigeneralen La-l, woestine är en person, som hållit sig alldeles; på afstånd från politiken ända sedan före juli-g revolutionen, emedan han aldrig kunnat tålajn densamma, och ännu mindre februarirevolutionen, hvilket han ock temligen oförtäckt uttalat i sin adress. Chefen för nationalgar: dets generalstab, Vicyrat, åter, en post hvartill alltid en brigadgeneral plägat nämnas, har aldrig tjenat i armeen, men är samme personlt som i Juni år 1849 anförde en liten tropp afl: nationalgardet, som då begafsig till de tryc; kerier der de demokratiska tidningarna Le Peuple m. fl. utgåfvos, och förstörde dem, högg sönder pressarna, strödde omkring eller togo bort stilarna, m.m. — Vidare kommer det ytterligare aflägsnandet af alla prefekter och märer, som kunde det minsta misstänkas för demokratiska tänkesätt. — Vidare. att första akten af statskuppen hade likasom en prolog dagen förutien artikel uti Le Constitutionnel, skrifven af Granier de Cassagnac. som är en för sin dåliga karakter i högsta måtto illa arsedd och föraktad person, fastän skicklig författare, och att denne Granier de Cassagnac på den sista tiden ofta varit hos presidenten och anses hafva efter hans inspiration skrifvit den ifrågavarande artikeln, hvar: uti nationalförsamlingen öppet anklagades för sen sammansvärjning mot honom, och mot werkställande makten, och detta just i det ögonblick då han sjelf redan hade förberedt störtandet af konstitutionen, som han sjelf besvurit, och dermed troligen gifvit signalen til! ett borgerligt krig. Vidare, att då det berodde på presidenten, att mildra straffet för de trenne personer, hvilka blifvit på nog svaga skäl af krigsrätt dömde till att transporteras till Noukahiwa för den såkallade Lyonerkomlotten, så vägrade presidenten denna mildring. Det är första gången någon för politiska brott itransporteras till en transatlantisk straffkoloni. Lägg härtill. .djerfheten af det förr oerhörda angreppet på dömaremakten, att med våld åtskilja högsta domstolens sammanträde. Vidare an. närkes, såsom bevis på den list hvarmed hela tillställningen af statskuppen gått till väga, att residenten på aftonen den 1 December hade societet uti Elyså , hvarest många damer Voro inbjudna, och att han der:g serdeles munter och skämwid hade visat ss tände; intet ord,säy7er en korrespondent, förrådde hvilket stycke historia skulle spelas några timmar efteråt. O.Nkring kl. half 11 drog Louis Napoleon sig tillba!sa, och det förspornisterkonselj hölls des i salongerna, att en mn h hvarvid polisprefekten och en mängd generaler voro närvarande. De nordiska makternas :sändebud sägas äfven hafva van. tillstädes, coch enligt berättelse, som utkomm.t dagen -derpå, skall ryske ministern hafva sagt: Prins, öden skyndar; faran växer med hvarje ög 9Nblick som det dröjer.v Kl. 11 åtskildes go sterna i hotellet; när de nedkommo på gärden träffades der en mängd ordonnanser som sprängde af åt alla kanter samt förde prokla:mationerna till statstryckeriet. Bekräftar sig nu denna förmodan att stats-stsecket blifvit uppgjordt i samråd med de absoluta makternas ministrar, och man dertill lägger, att så många ledamöter af venstra sg dan i nationalförsamlingen, som kunde öfverkommas, blifvit arresterade, att isynnerhet de republikanska tidningarna blifvit förbjudna, att nationalgardets tjenstgöring icke blifvit påkallad, utan den nye chefen tvertom vid strängaste ansvar förbjudit detsamma att slå rappeli utan hans uttryckliga order, så visar det : sig nogsamt, huru mycket allvar Louis Napoleon har med sitt tal om republiken, och att allt: sammans egentligen reducerar sig till en med mycken bakslughet slställd våldsbragd. Slutligen kan man ej hele lemna obemäldt, att telegrafen här spelat en hufvudrolt, hvad regeringens inverkan på departementerna beteäffar. Inrikesministern har dem 2 låtit utgå till provinserna den underrättelsen med telegrafen, att befolkningen i Paris :emottagit händelsen med enthusiasm. Jag