ovanligt. j
Vargarne hafva gjort och göra ännu fort
farande stor förödelse, isynnerhet bland fåre
i åtskilliga trakter af Norge; så t. ex. sön
dersletos på en gång icke mindre än 20 få
på en dag, och en vallgosse såg sin bjor
anfallen af 6 vargar på en gång, hvilka ha
dock lyckades jaga på flykten, sedan 2 få
blifvit slitna i stycken.
(Insänlt.)
Sjöministerns ställning.
Aftonbladet innehöll för några dagar seda
en uppsats, som synes förutsätta att dlenn
ställning är ganska kinkig. Men sådan ha
den ju varit länge, emedan hr sjöministeern e
funnit det stöd hos representationen han tbord
påräkna för sina åsigter angående landetss sjö
försvar, samt dessutom deruti varit hemiligei
och uppenbarligen motarbetad af både hofvet
det mäktiga örlogsflotteintresset och på lköpe
af tidnirgen Najaden med sina 72 artiklar.
som städse varit en trogen och nitisk vapen-
dragare för detta sednare intresse. Mingen
har således mer än en gång förvånat si; öf-
ver, att hr sjöministern, i trots af allt letta,
qvarstannat på taburetten och offrat bådelugn,
tid och enskilda medel för att låta utarbeta
och genomföra sin plan till ett förändradt Sy-
stem för landets sjöförsvar. Att hr sjömini-
stern här handlat i bästa öfvertygelse, att der-
igenom främja rikets sanna fördel, lärer ingen
ifrågasätta; ehuru tankarne varit delade, hu-
ruvida hans system är det bästa och giltiga-
ste. Vi höra i detta fall till dem, som äro
benägne att antaga företrädet för Sverige af
ett kustförsvar framför ett s. k. linieförsvar,
och gilla derföre, i hvad detsamma angår,
hufvudsakligen hr sjöministerns försvars-, el-
ler rättare byggnadsplan; men sådant oak-
tadt hvarken vilja eller kunna vi förbise
det factum, att denna plan blef vid den förfflntna
riksdagen af Rikets Ständer förkastad, hwvilket
framstår otvifvelaktigt af förhandlingarme och
besluten i Statsutskottet och inom riksstårnden.
R. St. hafva nemligen bestämdt afslagitt 1:o
planen i dess helhet, hvilken förutsatte eett på
femton år fördeladt anslag af 272,000 rddr om
året, eller för de nästföljande tre åren 51(6,000
rdr; 2:0 allt anslag för linieskepps föränddring
till fregatter och 3:0 serskildt anslag för an-;
skaffandet af ångbogseringsfartyg för den min-s
dre flottan. En hvar finner att i och hirmeda
qvarstår platt intet af den uppgjorda panen.t
Deremot hafva R. St., som xdelat den uti hr ;
sjöministerns rcorganisationsplan uttryckta
grundsats, att den materiel som finnes bör.
varai fullständigt skick, i ett för allt ansla-.
git 600,000 rdr, för att användas till lkom-
pletterande af förråderna samt de skepp. och ij
fartyg, hvilka Kongl. Maj:t anser sförtjema atti
Mtill krigsbruk göras användbarau, äfvensom tilll
andra för krigsmaterielens iståndsättande ound- N
gängliga mindre arbeten.n t
Af dessa R. St:s föreskrifter följer otvunget, lr
att hvarje ensidigt anordnande af ifrågavarande J
medel, till förmån för det ena eller andra?
vapnet, är stridande mot R. St:s beslut, vilka a
det åligger ministrarne att följa, såvica de r
JSortfarande vilja vara ministrar. Nu påstis det
emedlertid, att hr sjöministern, med wder-i
stöd af hr amiral Kreuger, kommendörkapten n
Bäckborg och civilledamoten Bäciström, firstått!
att i förvaltningen genomdrifva ett förslag till för- N
delning af de ifrågavarande 600,000 rdr, hvilketlte
går derpå ut att omkring 54delar af ansla-ltc
get skulle direkt eller indirekt kommsa denrv
mindre flottan till godo och endast åtcerstå-)h
ende V,:delen för syns skull disponeraws för -
att göra skepp och fartyg i den s. k. Stora tr
flottan till krigsbruk användbara. Emot: detta få
förslag lära t. f. sekund-chefen för konstruk- st
tions-corpsen Lundqvist och kommencdören ns
Hjelm, (ehuru eljest sjelf en antagonisst tilllY!
linieflottan), begge ledamöter i förvaltniingen, lp,
allvarligt reserverat sig; och saken hyillar nu m
till afgörande i konseljen, der hr sjömini-)fa
stern säges ämna göra den till kabinettsfrå-)—
a för sin del, d. v. s. att hans qvarstannan- )!o!
de vid rådsbordet skulle komma att deraf SN
blifva beroende. de
Naturligtvis är uppmärksamheten spänd l vå;
uppå resultatet af denna kraftansträngning åme
hr sjöministerns sida. Kan han verikligenllec
hoppas framgång för sin mot ständernaas be-S3
slut stridande fördelning? eller vill hann den
ens? eller vill han blott finna någon — cla-la
tant förevändning för attfordra sin retträtt? br
För vår del sätta vi alltid högt värde up- il
på, att en konungens minister vet hvad han)De
vill och har mod att framlägga detta. Också
höllo alla -konstitutionalitetens vänner hrzrefve nar
von Platen räkning för den öppenhjerughet, 2
varmed han i sin underd. rapport till konungen let
ittalade sina tankar och utvecklade sin plan. -
Konungen sjelf gjorde möjligen en berömvärd uti
ippoffring af sin egen individuella åsigt, dåjrdr
van med sitt namn sanktionerade sin mini- ki
ters plan. R. St. slutligen ådagalade för-
lenskull, och endast fördenskull, ett fförtro-
nde till hr grefven, som icke blott i boargare- kon
tåndet föranledde till en fullkomlig poolitisk öprp
bsolution, utan som säkert icke obettydligtJer
idrog att förskaffa flottan betydliga tillöknin-
ar i anslag till både personalen, samhtt flot- som
ans öfning och iståndsättande. Detta var Jul eft
n ganska vacker belöning för hr sjöminiisterns de
emödanden. Emedlertid synes hr sjömirnistern dag
ärpå sätta föga värde efter hvad som redan )arfs
nder riksdagen visat sig, då nemligen ban Jökt
os ridd. och adeln framkom med det mot and
rundlagens både anda och hitintills skedda sig I
lämpning stridiga påstående, att då R. St.hans
nligt 62 reg.form ega fastställa, huru ser-
skilda summor skola till serskilda ändamål
användas,, R. St. skulle sakna rättighet
astställa, ett anslag till ett bestämdt ända-
ål, med något visst vilkor, hvilket beetinga j,
slaget. land:
Skulle det af oss ofvan nämnda rykste om er
irdelning af anslaget till 5:te hufyuidtiteln mak
ara med sanna förhållandet öfverenasstäm- icke
ande, så ginge dock hr sjöministerni ännu lyra
ngre i missaktning mot grundlagen oxch äf- för!
en emot RB. St., i det han utan skyldligt af- a
ende på dessas åsigter, endast följde sin borg
sen tanka vid det extra anslagets repartition. unde
usthet att fullfölja det rätta och hvad man —
ser mest lända till nytta för det allmänna töml
an wärdafnll Ann Jaa ooo ev