Sudan, 1 stallet for den iordna slathandein..
Je tyska forskarne, som inträngt vesterifrån
Central-Afrika, ärnade fortsätta sin färd
österut, till Mombas eller Mozambik.
YT
STOCKHOLM.
Vigtiga nyheter från Paris. Nationaiförsam-
lingen upplöst. Bonapartistisk stats
kapp. Changarnier, Lamoriciere, Char
ras och Thiers, samt alla icke Bo
napartistiska — fistnings-kommendanter
häktade.
Med ångfartyget Lennart Torstensson, som
hitkom från Lybeck i går afton, hafve vi
mottagit Hamburgertidningar till och med il
Thorsdagsmorgon, hvilka innehålla märkvär-
diga telegrafdepescher från Paris till och med
i tisdägs den 2 dennes klockan half fem på
sftermididagen, innehållande, såsom här ofvan
är nämmdt, att generaterha Changarnier och
Lamoriciiere, jemte flere af de mera betydande
ledamöterna i nationalförsamlingen, hvaribland
Thiers och Charras, blifvit häktade, den oin-
skränkta valrättens återställande proklame-
radt, nya val till nationalförsamlingen utsatta att
ske från d. 14 till d. 21 December, att Louis
Bonaparte ridit omkring till militären och
blifvit väl emottagen bland trupperna samt
att Paris är fullkomligt lugnt. (Man observe-
re härvid att telegrafen är helt och hålet i
regeringens hand.)
Denna statskupp, som, på sätt läsaren förut
känner, redan länge befarats, synes emeller-
tid hafva blifvit påskyndad af tvänne omstän-
digheter: den ena förslaget om en ansvarig-
hetslag emot republikens president, för den
händelse, att han ville våldföra 45 i kon-
stitutionen, som förbjuder presidentens om-
väljande; och den andra att tvänne depute-
rade, Tinguy och Leo Delaborde, båda legi-
timister, i en af de serskilda konferenserna.
som hållits af sordningspartiets, d. v. s. det
monarkiska partiets deputerade, beslutat in-
gifva till nationalförsamlingen ett formligt för-
slåg till kungadömets återställande.
Denna sedhare omständighet, i förening med
regeringens förslag om den oinskränkta val-
rättens återställande och detta förslags förka-
stande, synes hafva gilvit presidenten en flägt
af popularitet för tillfället, serdeles sedan han,
under de sista 14 dagarna före statskuppen.
för första gången efter det han kom till
makten, låtit ordet republik komma öfver sina
läppar, hvilket ord han emellertid nu vid
många serskilda tillfällen dels sjelf upprepat.
dels låtit högre embetsmän använda. Att
statskuppen likväl ingalunda skett i egentlig
republikansk, utan i rent bonapartistisk anda,
det bevisas deraf, att ej blott legitimister och
örleanister (Changarnier och Thiers) utan äf-
ven republikanska chefer såsom Lamoriciert
och republikanen Charras blifvit häktade.
Att för öfrigt statskuppen icke skett utan
förberedelse, synes deraf, att enligt hvad tid-
ningarna förmäla, alla högre embeten under
de nästförflutna åtta dagarna blifvit rensade
från alla sådana innehafvare, som ej kunde
anses vara rent lydiga verktyg åt regeringen,
så att, oaktadt alla de dylika rensningsopera-
tioner, som redan förut ägt rum, hade ej min-
dre än 17 prefekter nu blifvit afsatta och nya
tillsatta, helt och hället tillgifna presidenten.
Det uppgafs för öfrigt, att de nya prefekterne
hade fatt befallning, att i sina adresser ställa
sig helt och hållet på republikansk ståndpunkt.
En general Lavoestine, om hvilken vi förut ej
hört talas, hade blifvit kommendant för na-
tiona!gardet.
En korrespondensartikel från Paris i Ham-
burger-Correspondenten säger: (dagen fört
statskuppen) Allt hvad som nu sker inon
prefekturernas, polisens, armåens och natio-
nalgardets gebit eller vidare är att vänta, hal
uteslutande till ändamål, att göra förvaltninger
så homogem att den lifvas af samma anda a
disciplin -oclh undergifvenhet under den hög.
sta dingeramde viljan. Presidentens tal lika:
som de offic:iella bladens hotande artiklar lemn:
en nästan öjfverflödig kommentarie till hand.
lingarne, oclhh öppna ögonen på de blindast
derom, att IElysten icke ämnar vika en hårs.
mån för amgrepp från mnationalförsamlingen
utan tvärtom är sinnad att med det första be-
gynna en utrotningsstrid med densamma.
Förre befälhafvaren för nationalgardet, ge.
neral Perrot, hade sjelf ingifvit sin afskedsan-
sökning.
Statsrådet har äfven blifvit upplöst, och för-
sta arrondissementet i Paris förklaradt i belä-
gringstillstånd.
Den gamle marskalken Soult är död.
I anledning af dessa vigtiga underrättelse:
spara vi en hop obetydande detaljer till dess
vi: erbålla de direkta Parisertidningarna med
morgondagems post.
— Af förekoommen anledning har K. M., genon
nädigt bref denn 8 sistl. Oktober, förständigat Krigs
kollegium tillsee, att, med iakttagande af hvad on
hästars presteraande för artilleriregementernas exerci:
redan stadgadt är; den hästbällarne för sädan presta-
tion bestädda lega, så snart markegången för det är,
under hvilket exercisen ägt rum, hunnit vederbörl
gen bestämmas, derefter beräknad vederbörande till
handahälltas.
— K. M. bar under den 21 sistl. Oktober, enlig
Sundketskollegii afgifna förord, tilldelat bataljonslä
kareu vid Götha artilleriregemente, medicine doktorn
filosofie och chirurgiemagistern C. W. Hultgren de
åt militärläkare för nästkommande är anslagaa rese
stipendium 1,333 rdr 16 sk. bko, att efter detta är
slut utbetalas.
— Med avledning af chefsembetets vid Nerikes re
gemente klagan deröfver, att K. M:s befallningshaf
vande i Wermlands län, vid uppstädd fräga om verk
ställighet af nödliga befuona nybyggnader och repara
tioner ä ätskilligra inom Wermland belägna, nämnå
regemente tillhörande soldattorp, medelst resolutio
af den 2 Nov. sist). är väl yttrat sig anse vederbi
rande rotehällare skyldige att samma pybyggnade
och teparationer fullgöra, men derjemte bland annes
älagt de soldater, som innebafva omförmälda torr
att, då de icke vore i tjenstgöring stadde, med a
bete vid nybyggnaderna och reparationerna vara be
hjelplige, har K. M., efter ivhemtande af Krigs- oc
Kammarkollegiernas i denna fräga afgifna utlåtande
genom nädigt bref af den 4 sistl. Nov. förklarat, at
alldenstund .kongl. brefvet den 4 Okt. 1699 tillförbi
der soldaterna att utan ersättning deltaga vid solda
torpens äteruppbyggande endast för den händelse a