Sudan, 1 stallet for den iordna slathandein.. Je tyska forskarne, som inträngt vesterifrån Central-Afrika, ärnade fortsätta sin färd österut, till Mombas eller Mozambik. YT STOCKHOLM. Vigtiga nyheter från Paris. Nationaiförsamlingen upplöst. Bonapartistisk stats kapp. Changarnier, Lamoriciere, Char ras och Thiers, samt alla icke Bo napartistiska — fistnings-kommendanter häktade. Med ångfartyget Lennart Torstensson, som hitkom från Lybeck i går afton, hafve vi mottagit Hamburgertidningar till och med il Thorsdagsmorgon, hvilka innehålla märkvärdiga telegrafdepescher från Paris till och med i tisdägs den 2 dennes klockan half fem på sftermididagen, innehållande, såsom här ofvan är nämmdt, att generaterha Changarnier och Lamoriciiere, jemte flere af de mera betydande ledamöterna i nationalförsamlingen, hvaribland Thiers och Charras, blifvit häktade, den oinskränkta valrättens återställande proklameradt, nya val till nationalförsamlingen utsatta att ske från d. 14 till d. 21 December, att Louis Bonaparte ridit omkring till militären och blifvit väl emottagen bland trupperna samt att Paris är fullkomligt lugnt. (Man observere härvid att telegrafen är helt och hålet i regeringens hand.) Denna statskupp, som, på sätt läsaren förut känner, redan länge befarats, synes emellertid hafva blifvit påskyndad af tvänne omständigheter: den ena förslaget om en ansvarighetslag emot republikens president, för den händelse, att han ville våldföra 45 i konstitutionen, som förbjuder presidentens omväljande; och den andra att tvänne deputerade, Tinguy och Leo Delaborde, båda legitimister, i en af de serskilda konferenserna. som hållits af sordningspartiets, d. v. s. det monarkiska partiets deputerade, beslutat ingifva till nationalförsamlingen ett formligt förslåg till kungadömets återställande. Denna sedhare omständighet, i förening med regeringens förslag om den oinskränkta valrättens återställande och detta förslags förkastande, synes hafva gilvit presidenten en flägt af popularitet för tillfället, serdeles sedan han, under de sista 14 dagarna före statskuppen. för första gången efter det han kom till makten, låtit ordet republik komma öfver sina läppar, hvilket ord han emellertid nu vid många serskilda tillfällen dels sjelf upprepat. dels låtit högre embetsmän använda. Att statskuppen likväl ingalunda skett i egentlig republikansk, utan i rent bonapartistisk anda, det bevisas deraf, att ej blott legitimister och örleanister (Changarnier och Thiers) utan äfven republikanska chefer såsom Lamoriciert och republikanen Charras blifvit häktade. Att för öfrigt statskuppen icke skett utan förberedelse, synes deraf, att enligt hvad tidningarna förmäla, alla högre embeten under de nästförflutna åtta dagarna blifvit rensade från alla sådana innehafvare, som ej kunde anses vara rent lydiga verktyg åt regeringen, så att, oaktadt alla de dylika rensningsoperationer, som redan förut ägt rum, hade ej mindre än 17 prefekter nu blifvit afsatta och nya tillsatta, helt och hället tillgifna presidenten. Det uppgafs för öfrigt, att de nya prefekterne hade fatt befallning, att i sina adresser ställa sig helt och hållet på republikansk ståndpunkt. En general Lavoestine, om hvilken vi förut ej hört talas, hade blifvit kommendant för nationa!gardet. En korrespondensartikel från Paris i Hamburger-Correspondenten säger: (dagen fört statskuppen) Allt hvad som nu sker inon prefekturernas, polisens, armåens och nationalgardets gebit eller vidare är att vänta, hal uteslutande till ändamål, att göra förvaltninger så homogem att den lifvas af samma anda a disciplin -oclh undergifvenhet under den hög. sta dingeramde viljan. Presidentens tal lika: som de offic:iella bladens hotande artiklar lemn: en nästan öjfverflödig kommentarie till hand. lingarne, oclhh öppna ögonen på de blindast derom, att IElysten icke ämnar vika en hårs. mån för amgrepp från mnationalförsamlingen utan tvärtom är sinnad att med det första begynna en utrotningsstrid med densamma. Förre befälhafvaren för nationalgardet, ge. neral Perrot, hade sjelf ingifvit sin afskedsansökning. Statsrådet har äfven blifvit upplöst, och första arrondissementet i Paris förklaradt i belägringstillstånd. Den gamle marskalken Soult är död. I anledning af dessa vigtiga underrättelse: spara vi en hop obetydande detaljer till dess vi: erbålla de direkta Parisertidningarna med morgondagems post. — Af förekoommen anledning har K. M., genon nädigt bref denn 8 sistl. Oktober, förständigat Krigs kollegium tillsee, att, med iakttagande af hvad on hästars presteraande för artilleriregementernas exerci: redan stadgadt är; den hästbällarne för sädan prestation bestädda lega, så snart markegången för det är, under hvilket exercisen ägt rum, hunnit vederbörl gen bestämmas, derefter beräknad vederbörande till handahälltas. — K. M. bar under den 21 sistl. Oktober, enlig Sundketskollegii afgifna förord, tilldelat bataljonslä kareu vid Götha artilleriregemente, medicine doktorn filosofie och chirurgiemagistern C. W. Hultgren de åt militärläkare för nästkommande är anslagaa rese stipendium 1,333 rdr 16 sk. bko, att efter detta är slut utbetalas. — Med avledning af chefsembetets vid Nerikes re gemente klagan deröfver, att K. M:s befallningshaf vande i Wermlands län, vid uppstädd fräga om verk ställighet af nödliga befuona nybyggnader och repara tioner ä ätskilligra inom Wermland belägna, nämnå regemente tillhörande soldattorp, medelst resolutio af den 2 Nov. sist). är väl yttrat sig anse vederbi rande rotehällare skyldige att samma pybyggnade och teparationer fullgöra, men derjemte bland annes älagt de soldater, som innebafva omförmälda torr att, då de icke vore i tjenstgöring stadde, med a bete vid nybyggnaderna och reparationerna vara be hjelplige, har K. M., efter ivhemtande af Krigsoc Kammarkollegiernas i denna fräga afgifna utlåtande genom nädigt bref af den 4 sistl. Nov. förklarat, at alldenstund .kongl. brefvet den 4 Okt. 1699 tillförbi der soldaterna att utan ersättning deltaga vid solda torpens äteruppbyggande endast för den händelse a