AV IOTEIL IIAVÄRIA SSF URSULA VALE MISS TI BUN L ergifves.a Vi hafve redan meddelat den första österrikiska noten angående hertigdömenas ställaing sins emellan och till Danmark. I den andra yttrar furst Schwarzemberg, efter at! safva antydt svårigheterna för dessa förhållandens uppgörelse i enlighet med fredsslutet: ordalydelse, följande: Ännu mindre kan, inför förbundet, den princip, som låg till grund för de tidigare med Preussen af slutade fredspreliminärerna, göras gällande som binlande för Tyska förbundet, då en öfverenskommelse cke har kunnat ästadkommas på basis af nämnde preliminärer, och af denna anledning innehållet a! ten sednare afslutade fredstraktaten inskränktes til en blott och bar reservation af de ömsesidiga rättig heterna. Men om der säledes i det hittills passerade, frän Örbundets ständpunkt betraktadt, icke finnes någon illräcklig motivering för den företagna atsöndringer ir ett förut bestående tillständ, så skulle Holsteir rörblifva i mängfaldiga hänseenden uti. en omtvistac ;ch otillfredsställande ställning, tills en ny sakerna: ;rdning blef införd på författningsenlig väg. — Oeb san man väl, om man ocksä afser härifrån, verkliger vänta att se förhoppningarne lösta genom det gifne öftet att följa den författningsenliga vägen, när dette oskränkes till Holstein ensamt? Äro icke holsteinske tänderna genom ridderskapets aezus socialis förbundsa med slesvigska ständerna? Och skulle icke dera: första åtgärder blifva invändningar mot -notabelför samlingens organisationsplan, upprepade reservatione, f från äldre tider bestämda rättigheter och uppre ade klagomäl hos förbundsförsamlingen? — — — Vi tro oss derföre endast handla till förmän fö: illa partiers verkliga intressen, om vi draga i betänande att för förbundsdagen framlägga Danmark: örklaring, sådan den blifvit oss tillställd. — — —x Äfven meddela vi här efter Snällposten, en af de noter preussiska ministern v. Manteuffei sändt till ministern v. Werther i Köpenhamn, laterad den 11 September och ämnad att visas för danska kabinettet; den lyder så: Det genom hr grefve Bille-Brahe oss gjorda medlelande, att konungnn af Danmark har för afsigt at: sammankalla de holsteinska provincialständerna, hafvs i emottagit med så mycket större tillfredsställelse.l. som vi tro oss finna icke blott en passande organ för let nya grundläggandet af ett offentligt rättstillständ v detta hertigdöme, utan också begynnelsepunkten til! ;n gagnelig utveckling af de politiska förhållanden: i danska monarkien. Vi tillägga det säledes e:t hög! värde särdeles i ett ögonblick, då Danmarks framtirc ifven i andra hänseenden synes emottaga nya garanier för ett varaktigt lugn. Hertigdömenas provinialständer hade ärhundraden igenom, ända till de sista ärens stridigheter, utmärkt sig för trofast tillgifvenhet mot sin landsherre och visat sig vara välsinaade representanter för landets intressen. Genon sammankallandet af dessa ständer, icke blott för Holstein utan äfven för Slesvig, skall danska regeringer vifvelsutan erhälla ett passande medel att äter görö, sällande detta lands verkligt konservativa elementer, samt att försäkra dessa om den plats som tillkomme lem inom danska monarkien. Slesvig skall dä äte: itgöra en förbindande länk emellan Holstein och de riga delarne af monarkien, och i dessa skall de tendensers öfvervigt upphöra, som icke läta bring: sig i samklang med utvecklingen af den monarkisks -egeringsformen. Tillika bar man då deri funnit er ortfarande tillfredsställande grundval för bevarande: if tyska förbundets författningsenliga rättigheter, och i stället för oro oeh agitation skola förtroende ock !ugn ätervända i sinnena. — — — Jag behöfver icke upprepa huru högt vi önska der fullständiga landsherrliga myndigheten i hertigdömet Holstein äterlemnad i konungens händer. Med samnankallande af provincialständerna skulle, efter värt örmenande, den tidpunkt haiva inträdt, då denns :ya period kunde taga sin början och då äfven Holstein, naturligtvis under förbehäll af en bestämd zränsreglering mellan bäda hertigdömena, kunde utsymmas af förbundstrupperna. PORTUGAL. Enligt underrättelser från Lissabon af d. 14 Nov. voro 48 Cortesval då kända och man slutade deraf till ett lyckligt resultat för rezeringen. 86 namn voro ännu icke kända. 3land de 48 befanns ingen af bröderna OCaoral. k— SPANIEN. Narvaez hade i all stillhet ankommit till Vadrid den 20 sistl. Nov. De ministeriella sidningarne vederlägga ryktena om att han skulle komma att bilda en ny ministere; den nuvarande säges hafva drottningens fulla förroende. Cortes hafva nu emottagit det nya komanunallagförslaget. Såsom bekant är, var forlom knappast något land med friare mehigretsförvaltningar än Spanien. Regeringen blanlade sig aldrig i orternas angelägenheter, utan såsom domare då hon derom anropades. Med konstitutionen, som centraliserar nästan illa förvaltningsärenden, har detta förhållande ipphört, och det nu afgifna förslaget är i en sådan förmyndareanda, att menigheterna fel, lansa efter maktinnehafvarnes pipa. Det be-ig står af ej mindre än 600 artiklar och inskrän; ker de valbetättigades antal till de 30 högst dbeskattade i hvarje större kommun, som fyllt, 235 år. För att vara valberättigad skall manl I t S i J — om FA mt rr — to — AO RR hafva medborgarerätt och bott ett år i orten. Alealder och föreståndare väljas för sex år; kommunalråden hvart annat år. De förras val skall faststälas afregeringen, samt de sednares af provincialmyndigheterna. Krigskorvetten Venus, och en fregatt hadel. den 13 Nov. ankommit till Cadix från Havanna med 230 fångar utaf Lopezska expeditionen. Deremot är man mycket ängslig för det ingenting afhörts från ångfartyget -Fernando el Catolico,, som från Cuba väntats med flera högre funktionärer. Väderleken är mycket kall. Från Catalonien skrifves, att man ser skaror af flyttfoglar begifva sig sydligare ut, de synas vara af samma slag med dem, hvilka år 1829 kommo från norden. 3 ms Or mm -— FRANKRIKE. Presidenten Bonapartes tal i Cirque National des Champs FElysges den 25 Nov. vid prisutdelningen åt deltagarne i Londonsexpositionen, mottogs med bifall af det församlade folket, hvaremot majoriteten ej tyckte om vissa anspelningar (jfr A.B. 4 280). Festen började dermed, att den nye finansministern Casabianca uppläste ett tal om Frankrikes industriella framsteg och handelsaffärernas utveckling efter 1848 års kris. Derefter prisade Charles Dupin i ett långt! tal den internationella juryn och den franska industriens segrar vid expositionen i London. Omsider uppsteg presidenten Bonaparte sjelf och yttrade hufvudsakligen att han alltid hyl-! lat den tanke som ledt verldsexpositionen i! London, men kunde likväl icke förgäta, attc industriens sociala underverk blifvit påbegynta!z under upprorets larm och fulländade i ett isamhille, som blifvit försatt i ständig oro ge-— 4 — pu— oh I At AA AA AA khKJ en ke sn Ag