AV IOTEIL IIAVÄRIA SSF URSULA VALE MISS TI BUN L
ergifves.a
Vi hafve redan meddelat den första öster-
rikiska noten angående hertigdömenas ställ-
aing sins emellan och till Danmark. I den
andra yttrar furst Schwarzemberg, efter at!
safva antydt svårigheterna för dessa förhål-
landens uppgörelse i enlighet med fredsslutet:
ordalydelse, följande:
Ännu mindre kan, inför förbundet, den princip,
som låg till grund för de tidigare med Preussen af
slutade fredspreliminärerna, göras gällande som bin-
lande för Tyska förbundet, då en öfverenskommelse
cke har kunnat ästadkommas på basis af nämnde
preliminärer, och af denna anledning innehållet a!
ten sednare afslutade fredstraktaten inskränktes til
en blott och bar reservation af de ömsesidiga rättig
heterna.
Men om der säledes i det hittills passerade, frän
Örbundets ständpunkt betraktadt, icke finnes någon
illräcklig motivering för den företagna atsöndringer
ir ett förut bestående tillständ, så skulle Holsteir
rörblifva i mängfaldiga hänseenden uti. en omtvistac
;ch otillfredsställande ställning, tills en ny sakerna:
;rdning blef införd på författningsenlig väg. — Oeb
san man väl, om man ocksä afser härifrån, verkliger
vänta att se förhoppningarne lösta genom det gifne
öftet att följa den författningsenliga vägen, när dette
oskränkes till Holstein ensamt? Äro icke holsteinske
tänderna genom ridderskapets aezus socialis förbund-
sa med slesvigska ständerna? Och skulle icke dera:
första åtgärder blifva invändningar mot -notabelför
samlingens organisationsplan, upprepade reservatione,
f från äldre tider bestämda rättigheter och uppre
ade klagomäl hos förbundsförsamlingen? — — —
Vi tro oss derföre endast handla till förmän fö:
illa partiers verkliga intressen, om vi draga i betän-
ande att för förbundsdagen framlägga Danmark:
örklaring, sådan den blifvit oss tillställd. — — —x
Äfven meddela vi här efter Snällposten, en
af de noter preussiska ministern v. Manteuffei
sändt till ministern v. Werther i Köpenhamn,
laterad den 11 September och ämnad att vi-
sas för danska kabinettet; den lyder så:
Det genom hr grefve Bille-Brahe oss gjorda med-
lelande, att konungnn af Danmark har för afsigt at:
sammankalla de holsteinska provincialständerna, hafvs
i emottagit med så mycket större tillfredsställelse.l.
som vi tro oss finna icke blott en passande organ för
let nya grundläggandet af ett offentligt rättstillständ
v detta hertigdöme, utan också begynnelsepunkten til!
;n gagnelig utveckling af de politiska förhållanden:
i danska monarkien. Vi tillägga det säledes e:t hög!
värde särdeles i ett ögonblick, då Danmarks framtirc
ifven i andra hänseenden synes emottaga nya garan-
ier för ett varaktigt lugn. Hertigdömenas provin-
ialständer hade ärhundraden igenom, ända till de
sista ärens stridigheter, utmärkt sig för trofast tillgif-
venhet mot sin landsherre och visat sig vara välsin-
aade representanter för landets intressen. Genon
sammankallandet af dessa ständer, icke blott för Hol-
stein utan äfven för Slesvig, skall danska regeringer
vifvelsutan erhälla ett passande medel att äter görö,
sällande detta lands verkligt konservativa elementer,
samt att försäkra dessa om den plats som tillkomme
lem inom danska monarkien. Slesvig skall dä äte:
itgöra en förbindande länk emellan Holstein och de
riga delarne af monarkien, och i dessa skall de
tendensers öfvervigt upphöra, som icke läta bring:
sig i samklang med utvecklingen af den monarkisks
-egeringsformen. Tillika bar man då deri funnit er
ortfarande tillfredsställande grundval för bevarande:
if tyska förbundets författningsenliga rättigheter, och
i stället för oro oeh agitation skola förtroende ock
!ugn ätervända i sinnena. — — —
Jag behöfver icke upprepa huru högt vi önska der
fullständiga landsherrliga myndigheten i hertigdömet
Holstein äterlemnad i konungens händer. Med sam-
nankallande af provincialständerna skulle, efter värt
örmenande, den tidpunkt haiva inträdt, då denns
:ya period kunde taga sin början och då äfven Hol-
stein, naturligtvis under förbehäll af en bestämd
zränsreglering mellan bäda hertigdömena, kunde ut-
symmas af förbundstrupperna.
PORTUGAL.
Enligt underrättelser från Lissabon af d. 14
Nov. voro 48 Cortesval då kända och man
slutade deraf till ett lyckligt resultat för re-
zeringen. 86 namn voro ännu icke kända.
3land de 48 befanns ingen af bröderna OCa-
oral.
k—
SPANIEN.
Narvaez hade i all stillhet ankommit till
Vadrid den 20 sistl. Nov. De ministeriella
sidningarne vederlägga ryktena om att han
skulle komma att bilda en ny ministere; den
nuvarande säges hafva drottningens fulla för-
roende.
Cortes hafva nu emottagit det nya kom-
anunallagförslaget. Såsom bekant är, var for-
lom knappast något land med friare mehig-
retsförvaltningar än Spanien. Regeringen blan-
lade sig aldrig i orternas angelägenheter,
utan såsom domare då hon derom anropades.
Med konstitutionen, som centraliserar nästan
illa förvaltningsärenden, har detta förhållande
ipphört, och det nu afgifna förslaget är i en
sådan förmyndareanda, att menigheterna fel,
lansa efter maktinnehafvarnes pipa. Det be-ig
står af ej mindre än 600 artiklar och inskrän- ;
ker de valbetättigades antal till de 30 högst
dbeskattade i hvarje större kommun, som fyllt,
235 år. För att vara valberättigad skall manl
I
t
S
i
J
— om
FA mt rr — to — AO RR
hafva medborgarerätt och bott ett år i orten.
Alealder och föreståndare väljas för sex år;
kommunalråden hvart annat år. De förras
val skall faststälas afregeringen, samt de sed-
nares af provincialmyndigheterna.
Krigskorvetten Venus, och en fregatt hadel.
den 13 Nov. ankommit till Cadix från Ha-
vanna med 230 fångar utaf Lopezska expe-
ditionen. Deremot är man mycket ängslig
för det ingenting afhörts från ångfartyget -Fer-
nando el Catolico,, som från Cuba väntats
med flera högre funktionärer.
Väderleken är mycket kall. Från Catalo-
nien skrifves, att man ser skaror af flyttfoglar
begifva sig sydligare ut, de synas vara af samma
slag med dem, hvilka år 1829 kommo från
norden.
3 ms Or mm
-—
FRANKRIKE.
Presidenten Bonapartes tal i Cirque Natio-
nal des Champs FElysges den 25 Nov. vid
prisutdelningen åt deltagarne i Londonsexpo-
sitionen, mottogs med bifall af det församlade
folket, hvaremot majoriteten ej tyckte om vissa
anspelningar (jfr A.B. 4 280).
Festen började dermed, att den nye finans-
ministern Casabianca uppläste ett tal om Frank-
rikes industriella framsteg och handelsaffärer-
nas utveckling efter 1848 års kris.
Derefter prisade Charles Dupin i ett långt!
tal den internationella juryn och den franska
industriens segrar vid expositionen i London.
Omsider uppsteg presidenten Bonaparte sjelf
och yttrade hufvudsakligen att han alltid hyl-!
lat den tanke som ledt verldsexpositionen i!
London, men kunde likväl icke förgäta, attc
industriens sociala underverk blifvit påbegynta!z
under upprorets larm och fulländade i ett
isamhille, som blifvit försatt i ständig oro ge-
-— 4 — pu— oh
I At AA - -
AA AA khKJ en
ke
sn Ag