BH dränka Europas frihet i blod, — då väntar menskligheten att Englands folk skall skaka den mäktiga treudden och ropa Håll! — Ja. genom detta enda ord, uttaladt i tid, skolen J) frälsa lifvet på myriader oeh skänka frihet åt verlden. En ärofull makt! En ärofull kallelse! — Nära nog gudomlig! Mitt långa tals korta mening ligger i dette ord. Rysslands inblandning i Ungern ha satt tzarens fot på Europa. Innan Ungern blifvit återstäldt till dess suveräna frihet och sjelfständighet, och innan äfven Italien blifvit fritt, skall Rysslands fot hvila på Europas nacke; ja, den skall stiga vidare, och i Europa skall hvarken finnas fred eller lugn; de! skall bli en ständigt sjudande vulkan, en stor barrack och ett stort slagtfält. Ungerns sak är den medborgerliga och kyrkliga friheten: sak. (Bifall.) Jag sade kyrklig frihet, och menar dermed hvarken statskyrkor eller sek-Jl: ter (hör, hör) utan frihet för alla och samma skydd för hvarje trosbekännelse. (Förnyad bifallsrop.) Jag är sjelf protestant (hör, hör) och icke blott protestant genom börd och uppfostran, utan äfven af öfvertygelse (bifall): men jag förklarar här att jag skall kämp: med samma hänförelse till vinnande af religlonsfrihet för katolikerna såväl som för protestanterna, och för skydd åt hvar och en vid utöfningen af sin tro. (Bifall.) Min öfvertygelse är att kyrkan icke bör blanda sig ) politiken och att statsstyrelsen icke bör blanda sig i religionen. Det är min tro. (Högljudda bifallsrop, hviftning med näsdukar och rop at bravo.) Jag önskar att jag icke måtte missförstås. Jag har i går och vid några föregående tilifällen yttrat att den påfliga preststyrelsen i Rom är den värsta institution bland alla; och härmed har jag egentligen menat at då kyrkan icke, enligt min åsigt, bör hafva någonting att skaffa med den politiska sty-l: relsen, med den styrelse som ombesörje : verldsliga angelägenheter, så är presterlig styrelse, för dylika angelägenheter, den sämsta som någonsin påhittats. (Hör.) I frågan omj. trosbekännelsen åter, har jag invändning mo l: hvar och en som vill blanda sig uti min egen: likasom jag för min del icke vill inblande mig i nägon annans. (Hör, hör.) I frågar I om kyrkogods skiljer sig min åsigt från mång: andra. För mig är hvarje äganderätt helig. När jag innehade myndigheten i Ungern, lades icke beslag på några kyrkogods, inblandade sig statsstyrelsen icke deri; åt kyrkan: lemnades full frihet att sköta sig sjelf. Jag ville låta kyrkan disponera sin egendom genom sina egna tjenstemän; men likväl så, at: de kyskliga ändamålen måtte befordras, och de tjenstgörande landtpresterna icke aflönas med 30 , hvaraf påtagligen ingen ibland den: kan lefva, under det att biskoparne aflöna: med tusental. (Bifall.) Mången har satt i fråga Ungerns förmåge att upprätthålla sin sjelfständighet. Men de: besitter dertill alla nödiga vilkor. Dess landvidd uppgår till 4000 geografiska qvadr. mi. Det har en tapper och arbetsam befolkning. (Hör, hör.) Det har ingen egen skuld och har aldrig åtagit sig någon borgen för Öster-rikes. Visserligen upptogo vi ett statelån under loppet af vär sistförfdutna strid; men österrikiska huset har låtit bränna upp största de-l. len af skuldsedlarne, så att (och härför böra vi tacka) vi hafva kommit ifrån den skulden (Bifall och skratt.) Ungern är, till följd at sina municipalinrättningar, van vid en styrelse för godt köp. Municipalstyrelser kosta alltid litet, medan centraliserade styrelser är öfverallt dyra. Ungern är äfven begåfvad med stora naturskatter; det är rikt på mine ralier, — det skulle t. ex. kunna förse hele verlden med dess behofaf det renaste salt för 10000 år. Det äger stora nationalegendomar. l. hvilka, utskiftade bland befolkningen, skullel ansenligt föröka statsinkomsterna. Sjelfsty-. relsens grundsats är så djupt rotad hos Ungrarne, att ingenting förmär utplåna den. Jag önskade kunna inskärpa hos Anglosaxerna at! Ungern: frihet är på det innerligaste förenad med sjdfstyrelsen, den sanna frihetens grunc öfverallt; och jag hoppas att likasom Engels männen icke vilja störa främmande folks sjelfstyrelse, så skola de ej heller tillåta det enz folket att störa den hos ett annat. (Bifall.) Derhän önskade jag se detta lands folk vänd: sin uppmärksamhet på utrikes ärenderna, at) det måtte utöfva sitt inflytande för spridningen af frihetens och sjelfstyrelsens grundsatser. Måtte man ihågkomma att för hvarje förtryckt folk störtar ett af frihetens värn. (Bifall.) Birminghams invånare hafva alltid utmärkt sig bland frihetens kämpar. Från Birmingham utgick den politiska förening, som genomdref reformbillen; och i äldre tider, då friheten hotades af Carl I, gjorde Birmingham ett lyckligt motstånd emot prins Rupert. Jag räknar derföre på sympati — verksam sympati — hos Birringhams innevånare. (Bifallsrop.) Jag räknar cerpå med tillförsigt. Jag räknar derpö i namn af alla som lida betryck och sucka efter friheten, likt mina landsmän och mig sjelf. Alla sådana äro mina bröder, hvilket språk de än må tala, hvilket land de än må kalla sin hembygd. Ledamöter alla i mensklighetens stora slägt, se vi blodsbandet oss emellan förstärkt genom gemensamma lidanden. Jag har för ingen del det anspråket att spela samma roll, som Anacharsis Klootz inför franska nationalkonventet, Här är icke franska nationalkonventet, och jag sjelf, ödmjuk som jag är, är icke Anacharsis Klootz; men mina lidanden och det outsägliga ve, som träffat mitt fädernesland, torde, jemte det ädelmodiga mottagande jag åtnjutit, måhända bemyndiga mig att bedja er anse de svaga ord jag yttrat från djupet af min öfvergifvenhet, som ett rop af den förtryckta menskligheten. Englands folk! Förgät ej under din lycka våra, lidanden; tänk under din frihet på de förtryckta; tänk under din stolta trygghet på den skymf vi nödgas uthärda; ihåigkom menniskoödenas ovisshet; mins att de sår hvarur de förtryckta folken blöda, äro tilltogade dem frihetens grundsats, som gör din ära och din lycka; mins att det gifs en ebb och flod i menniskornas öden; och var tackad för den medlidandets tår hvarmed du hedrat vår dystra skickelse! Men må du äga mer sr RR ER rr TR AA