BH
dränka Europas frihet i blod, — då väntar
menskligheten att Englands folk skall skaka
den mäktiga treudden och ropa Håll! — Ja.
genom detta enda ord, uttaladt i tid, skolen
J) frälsa lifvet på myriader oeh skänka frihet
åt verlden. En ärofull makt! En ärofull kal-
lelse! — Nära nog gudomlig!
Mitt långa tals korta mening ligger i dette
ord. Rysslands inblandning i Ungern ha
satt tzarens fot på Europa. Innan Ungern
blifvit återstäldt till dess suveräna frihet och
sjelfständighet, och innan äfven Italien blifvit
fritt, skall Rysslands fot hvila på Europas
nacke; ja, den skall stiga vidare, och i Eu-
ropa skall hvarken finnas fred eller lugn; de!
skall bli en ständigt sjudande vulkan, en stor
barrack och ett stort slagtfält. Ungerns sak
är den medborgerliga och kyrkliga friheten:
sak. (Bifall.) Jag sade kyrklig frihet, och
menar dermed hvarken statskyrkor eller sek-Jl:
ter (hör, hör) utan frihet för alla och samma
skydd för hvarje trosbekännelse. (Förnyad
bifallsrop.) Jag är sjelf protestant (hör, hör)
och icke blott protestant genom börd och upp-
fostran, utan äfven af öfvertygelse (bifall):
men jag förklarar här att jag skall kämp:
med samma hänförelse till vinnande af reli-
glonsfrihet för katolikerna såväl som för pro-
testanterna, och för skydd åt hvar och en vid
utöfningen af sin tro. (Bifall.) Min öfverty-
gelse är att kyrkan icke bör blanda sig )
politiken och att statsstyrelsen icke bör blanda
sig i religionen. Det är min tro. (Högljudda
bifallsrop, hviftning med näsdukar och rop at
bravo.) Jag önskar att jag icke måtte miss-
förstås. Jag har i går och vid några föregå-
ende tilifällen yttrat att den påfliga preststy-
relsen i Rom är den värsta institution bland
alla; och härmed har jag egentligen menat at
då kyrkan icke, enligt min åsigt, bör hafva
någonting att skaffa med den politiska sty-l:
relsen, med den styrelse som ombesörje :
verldsliga angelägenheter, så är presterlig sty-
relse, för dylika angelägenheter, den sämsta
som någonsin påhittats. (Hör.) I frågan omj.
trosbekännelsen åter, har jag invändning mo l:
hvar och en som vill blanda sig uti min egen:
likasom jag för min del icke vill inblande
mig i nägon annans. (Hör, hör.) I frågar I
om kyrkogods skiljer sig min åsigt från mång:
andra. För mig är hvarje äganderätt helig.
När jag innehade myndigheten i Ungern, la-
des icke beslag på några kyrkogods, inblan-
dade sig statsstyrelsen icke deri; åt kyrkan:
lemnades full frihet att sköta sig sjelf. Jag
ville låta kyrkan disponera sin egendom ge-
nom sina egna tjenstemän; men likväl så, at:
de kyskliga ändamålen måtte befordras, och
de tjenstgörande landtpresterna icke aflönas
med 30 , hvaraf påtagligen ingen ibland den:
kan lefva, under det att biskoparne aflöna:
med tusental. (Bifall.)
Mången har satt i fråga Ungerns förmåge
att upprätthålla sin sjelfständighet. Men de:
besitter dertill alla nödiga vilkor. Dess land-
vidd uppgår till 4000 geografiska qvadr. mi.
Det har en tapper och arbetsam befolkning.
(Hör, hör.) Det har ingen egen skuld och
har aldrig åtagit sig någon borgen för Öster--
rikes. Visserligen upptogo vi ett statelån un-
der loppet af vär sistförfdutna strid; men öster-
rikiska huset har låtit bränna upp största de-l.
len af skuldsedlarne, så att (och härför böra
vi tacka) vi hafva kommit ifrån den skulden
(Bifall och skratt.) Ungern är, till följd at
sina municipalinrättningar, van vid en sty-
relse för godt köp. Municipalstyrelser kosta
alltid litet, medan centraliserade styrelser är
öfverallt dyra. Ungern är äfven begåfvad
med stora naturskatter; det är rikt på mine
ralier, — det skulle t. ex. kunna förse hele
verlden med dess behofaf det renaste salt för
10000 år. Det äger stora nationalegendomar. l.
hvilka, utskiftade bland befolkningen, skullel
ansenligt föröka statsinkomsterna. Sjelfsty-.
relsens grundsats är så djupt rotad hos Ungrar-
ne, att ingenting förmär utplåna den. Jag
önskade kunna inskärpa hos Anglosaxerna at!
Ungern: frihet är på det innerligaste förenad
med sjdfstyrelsen, den sanna frihetens grunc
öfverallt; och jag hoppas att likasom Engels
männen icke vilja störa främmande folks sjelf-
styrelse, så skola de ej heller tillåta det enz
folket att störa den hos ett annat. (Bifall.)
Derhän önskade jag se detta lands folk vänd:
sin uppmärksamhet på utrikes ärenderna, at)
det måtte utöfva sitt inflytande för spridnin-
gen af frihetens och sjelfstyrelsens grundsat-
ser. Måtte man ihågkomma att för hvarje
förtryckt folk störtar ett af frihetens värn.
(Bifall.)
Birminghams invånare hafva alltid utmärkt
sig bland frihetens kämpar. Från Birmingham
utgick den politiska förening, som genomdref
reformbillen; och i äldre tider, då friheten
hotades af Carl I, gjorde Birmingham ett lyck-
ligt motstånd emot prins Rupert. Jag räknar
derföre på sympati — verksam sympati —
hos Birringhams innevånare. (Bifallsrop.) Jag
räknar cerpå med tillförsigt. Jag räknar derpö
i namn af alla som lida betryck och sucka
efter friheten, likt mina landsmän och mig
sjelf. Alla sådana äro mina bröder, hvilket
språk de än må tala, hvilket land de än må
kalla sin hembygd. Ledamöter alla i mensk-
lighetens stora slägt, se vi blodsbandet oss
emellan förstärkt genom gemensamma lidan-
den. Jag har för ingen del det anspråket att
spela samma roll, som Anacharsis Klootz inför
franska nationalkonventet, Här är icke fran-
ska nationalkonventet, och jag sjelf, ödmjuk
som jag är, är icke Anacharsis Klootz; men
mina lidanden och det outsägliga ve, som
träffat mitt fädernesland, torde, jemte det
ädelmodiga mottagande jag åtnjutit, måhända
bemyndiga mig att bedja er anse de svaga
ord jag yttrat från djupet af min öfvergifven-
het, som ett rop af den förtryckta mensklig-
heten. Englands folk! Förgät ej under din
lycka våra, lidanden; tänk under din frihet på
de förtryckta; tänk under din stolta trygghet
på den skymf vi nödgas uthärda; ihåigkom
menniskoödenas ovisshet; mins att de sår
hvarur de förtryckta folken blöda, äro tillto-
gade dem frihetens grundsats, som gör din
ära och din lycka; mins att det gifs en ebb
och flod i menniskornas öden; och var tackad
för den medlidandets tår hvarmed du hedrat
vår dystra skickelse! Men må du äga mer
- sr RR ER rr TR AA