BR RR nn Rn
l mäste sädant egentligast härledas ifrån naturorsaker,
som till sina verkningar varit beroende af andra lo
kal-förhällanden än dem, hvilka uppkommit af de ät
Igärder, hvarom här är fråga; en åsigt, hvars riktig-
het framstär än tydligare, då man ihägkommer at
de fleste öfrige inem landet belägne sjöar och vatten
lrag, hvilka icke ega nägot samband med Mälare:
och hvilkas vattenhöjder saledes icke af Mälarens ut-
lopp regleras, innevarande är samtidigt med denn:
sjö uppnått och länge, till och med betydligt längre
än Mälaren, bibehällit en ovanlig höjd.
Emellertid då det likväl icke kan bestridas att stän
gandet af öppningarna vid Söder-ström i någon,
fastän högst ringa mån minskat Mälarens utlopp ocl
dymedelst må kunna anses hafva förorsakat ett läng
sammare afrinnande, bör det för drätselkommissionei
vara destomera angeläget att inför E. K. M. i under
dänighet ädagalägga med hvad rätt staden vidtagi
itgärder samt utfört byggnadsföretag, hvaraf sädan:
kunnat blifva följd, som en utredning häraf mäst
ligga till grund för pröfningen af den väckta fråga
om stadens skyldighet att öppna nya utlopp, i stället
för dem, som blifvit tillstängda. Drätselkommissio-
aen har härvid icke behof att äberopa den omständig
het att dessa arbeten blifvit företagne samt utförde,
i enlighet med förslag och planer, som blifvit af E.
EK. M. efter kongl. styrelsens för allmänna väg- och
vattenbyggnader hörande i nåder gillade och fast-
ställde, ehuru denna omständighet skulle, ensam för
sig, vara tillfyllestgörande för att visa det drätsel-
kommissionen icke utöfver sina lagliga gränsor sträckt
sina företag i dessa hänseenden, ty öfriga förhållan-
den visa sädant derförutan tillräckligt.
Till form ch storlek i äldsta tider och före sta-
dens grundläggning torde väl nu Mälarens utlopjj
vid Stoekholm svärligen kunna med visshet bestäm-
mas, men enligt de handlingar, hvarpå stadens äldre
historia sig grundar, har detsamma i omkring tvenne
ärbundraden varit till formen ungefärligen lika med
det före slussarbetets början befintliga, hvaremot det-
samma under de sednaste 60 ären blifvit, genom ät-
gärder dem staden vidtagit, till storleken betydligev
utvidgadt. Sä hafva broarne öfver Norrström blifvit
befriade från byggnader i vattnet, fiskeriinrättningar
samt lösa pälar, norra Strömqvarnen och den så kal
lade Vedgärdsbron borttagne, gamla Norrbro utbytt
mot en ny bro, under hvars trenne stenhvalf vattnet
erhällit ett friare utlopp, upprensningar blifvit verk-
ställda nedanför denna bro, till beredande af vattnets
än lättare utfall under hvalfven, samt nästlidet år en
icke obetydlig upprensning gjord i södra delen al
Norrström, eller kanalen mellan Helgeandsholmer
och Mynttorget och kunna, enligt sakkunniga mäns
noggranna beräkningar samt derpä grundade omdöme,
de öppningar för vattnets friare utfall genom Norr-
ström, som sålunda tid efter annan, genom fördäm-
ningars undanrödjande samt verkställda upprensnin-
gar ästadkommits, med full visshet anses ersätta och
motsvara dem, som nyligen blifvit stängda i Söder-
ström, samt kunna till och med anses af större vigt
än dessa, af hvilka den största eller den genom fiskare- j
rännan låg högt och säledes icke bidrog till flodvatt-
nets aftörande, förr än detta uppnätt en ansenlig l;
höjd, hvaremot de i Norr-ström verkställda muddrin-
gar, såsom gjorda ä djupare vatten, äro af beskaffen-
het att, genast dä Mälaren börjar stiga, blifva verk-
samme till vattnets utledande.
Då, efter hvad sälunda sig visar, drätselkommis-
sionen ieke förr lätit tillsluta utloppen vid Söder-ström,
än ett deremot svarande ökadt afiopp för vattnet blif-c
vit beredt genom Norr-ström, och dä något hinder af ls
lag desto mindre legat i vägen för en sädan regle-
ring af inom staden belägna vattendrag, som det
stängda utloppet icke, hvad sökanderne ej heller gittat
förebära, nägonsin, så vidt man af historien känner, s
rarit till beskaffenhet att kunna till kungsädra hän-
föras, synes denna ätgärd som varit nödvändig för
en ändamälsenlig verkställighet af ett byggnadsföre-
tag, ämnadt till gagn och nytta, icke för Stockholm,
som detsamma till betydlig del bekostat, utan för
Mälareprovinserna och deras städer, icke billigtvis
hafva bordt gifva dessa provinsers invänare anledning
till klander, eller väcka frän deras sida, i form alt
lagliga anspräk, framställningar, som icke kunna an-
norledes än genom eftergift från stadens vinna af-
seende.
Då likväl, enligt hvad säväl hr öfversten och kom-
mendören Ericsson förut hos drätselkommissionen till-
kännagifvit, som kongl. styrelsen öfver allmänna väg-
och vattenbyggnader i dess handlingarne bilagda ut-
lätande upplyst, tillfälle för staden gifves att, utan
allt för betydliga kostnader, eller rubbning i den för
slussplansarbetet upprättade samt af E. K. M. i nå-ls
ler gillade och antagne plan, vidtaga sådana ätgär-
ler, hvarigenom, på sätt sokanderne hvar för sig hem-!l
ställt, en ytterligare och till sektions-area mot de vid
Söder ström stängda öppningarna svarande utvidgning
af Mälarens utlopp härstädes må kunna beredas, fär
drätselkommissionen med afseende jemväl ä hvad en ir
del egare och innehafvare af inom Stockholm belägna
strandtomter, de der af sednaste öfversvämningen till-
fogats skada, hos kommissionen anfört, härmedelst i
underd. förklara sig beredvillig att i enlighet med hr
öfversten m. m. Ericssons till kommissionen afgifna
och af kongl. styrelsen för allmänna väg-oeh vatten-
byggnader gillade och godkända förslag läta för ifrä-
gavarande ändamäl, i stället för de stängda öppnin-
garna i Söder-ström, af hvilka, på sätt underdänigst
bilagda, af bemälde hr öfverste upprättade sektions-
ritning utvisar, den ene, eller qvarnrännan haft en
sektion af . . . . ss s s c - 2 292,0 fot,
och den andra eller flodluekorna en sek-
tion af . so cc sc so - so - - - 252,0 I
eller tillhopa 544,0 fot, .
foga anstalt att vid tillfällen, då Mälare-
vattnets stigande sådant erfordrar, den
gamla slussgrafven må kunna öppnas till
hela dess djup och bredd, hvaraf sektions-
arean utgör oo. so so so so - 378,0 fot,
genom ytterligare muddring i södra armen
af Norr-ström, hvars utlopp nästl. är
ökades med . ss . s 90,0 r
låta efter figurerna f oeh g å sektions-ut-
ritningen fortsätta utvidgningen, sä att
sektions-arean ökas än vidare med . . 60,0
hvarförutan och dä den genom nyssnämnde
kanal framrinnande vattenmassa, till om-
kring 16 fots bredd af hela loppet, förmin-
skas genom inloppets form, kommissionen
villläta detta förändras, genom anbringan-
det framför och nordost om detsamma
af en ledarm, hvarigenom den afrinnande
vattenmassan ökas med en sektion af . 104,0
Summa 632,0 tot.
Utom det att sektions-arean säledes af de öppnin-js
gar, dem drätselkommissionen är villig att på nu an-i
förda sätt för flodvattnets afledande bereda, blifver!
större än af dem, som tillslutits, förete sig jemväljs
t
g
andra omständigheter, som böra i ej ringa män tillt
det äsyftade ändamålet bidraga. Dels var nemli-
gen vattnet i sitt lopp gemom de nu stängda öppnin-!1
zarne städse hindradt af de, för qvarnverket och :
det närbelägne slagteriet, deruti anbragte qvarnhjul, I
pälar och andre inrättningar, hvaremot säväl gamla I
slussgrafven, som södra grenen af Norrström äro från k
alla hinder frie, och dels kommer slussgrafven, om kK
den vid befarad flol öppnas i rätter tid, att, i anse- n
ende till dess djuplek, utöfva större verksamhet till n
förekommande af flodens stigande än de nu stängda s
öppningarne kunnat, säsom högre belägne, tillsam-g
mans medföra. je
Likväl oeh ehuru staden, efter vidtagandet af dessa s
anordnanden mäste anses hafva gjort allt hvad den e
tör det dermed äsyftade ändamälet bordt och kunnat ec
åstadkomma, mä man icke föreställa sig att faran k
för Mälarens öfversvämningar i framtiden derigenom s
blifvit förekommen. Drätselkommissionen har här of- e
van antydt andra lokalförhällanden, än dem det af f
staden berodde att bestämma, säsom orsaker till de, t
tid efter annan, äterkommande öfversvämningarne. f
Utan att anse stället här vara att ingä i närmare ut- Nn
veckling af dessa förhällanden, hvilka uti en af hr Vv
öfversten m. m. Ericsson, i form af memorial till ti
drätselkommissionen, författad, och af kommissionen ec