BR RR nn Rn l mäste sädant egentligast härledas ifrån naturorsaker, som till sina verkningar varit beroende af andra lo kal-förhällanden än dem, hvilka uppkommit af de ät Igärder, hvarom här är fråga; en åsigt, hvars riktighet framstär än tydligare, då man ihägkommer at de fleste öfrige inem landet belägne sjöar och vatten lrag, hvilka icke ega nägot samband med Mälare: och hvilkas vattenhöjder saledes icke af Mälarens utlopp regleras, innevarande är samtidigt med denn: sjö uppnått och länge, till och med betydligt längre än Mälaren, bibehällit en ovanlig höjd. Emellertid då det likväl icke kan bestridas att stän gandet af öppningarna vid Söder-ström i någon, fastän högst ringa mån minskat Mälarens utlopp ocl dymedelst må kunna anses hafva förorsakat ett läng sammare afrinnande, bör det för drätselkommissionei vara destomera angeläget att inför E. K. M. i under dänighet ädagalägga med hvad rätt staden vidtagi itgärder samt utfört byggnadsföretag, hvaraf sädan: kunnat blifva följd, som en utredning häraf mäst ligga till grund för pröfningen af den väckta fråga om stadens skyldighet att öppna nya utlopp, i stället för dem, som blifvit tillstängda. Drätselkommissioaen har härvid icke behof att äberopa den omständig het att dessa arbeten blifvit företagne samt utförde, i enlighet med förslag och planer, som blifvit af E. EK. M. efter kongl. styrelsens för allmänna vägoch vattenbyggnader hörande i nåder gillade och fastställde, ehuru denna omständighet skulle, ensam för sig, vara tillfyllestgörande för att visa det drätselkommissionen icke utöfver sina lagliga gränsor sträckt sina företag i dessa hänseenden, ty öfriga förhållanden visa sädant derförutan tillräckligt. Till form ch storlek i äldsta tider och före stadens grundläggning torde väl nu Mälarens utlopjj vid Stoekholm svärligen kunna med visshet bestämmas, men enligt de handlingar, hvarpå stadens äldre historia sig grundar, har detsamma i omkring tvenne ärbundraden varit till formen ungefärligen lika med det före slussarbetets början befintliga, hvaremot detsamma under de sednaste 60 ären blifvit, genom ätgärder dem staden vidtagit, till storleken betydligev utvidgadt. Sä hafva broarne öfver Norrström blifvit befriade från byggnader i vattnet, fiskeriinrättningar samt lösa pälar, norra Strömqvarnen och den så kal lade Vedgärdsbron borttagne, gamla Norrbro utbytt mot en ny bro, under hvars trenne stenhvalf vattnet erhällit ett friare utlopp, upprensningar blifvit verkställda nedanför denna bro, till beredande af vattnets än lättare utfall under hvalfven, samt nästlidet år en icke obetydlig upprensning gjord i södra delen al Norrström, eller kanalen mellan Helgeandsholmer och Mynttorget och kunna, enligt sakkunniga mäns noggranna beräkningar samt derpä grundade omdöme, de öppningar för vattnets friare utfall genom Norrström, som sålunda tid efter annan, genom fördämningars undanrödjande samt verkställda upprensningar ästadkommits, med full visshet anses ersätta och motsvara dem, som nyligen blifvit stängda i Söderström, samt kunna till och med anses af större vigt än dessa, af hvilka den största eller den genom fiskarej rännan låg högt och säledes icke bidrog till flodvattnets aftörande, förr än detta uppnätt en ansenlig l; höjd, hvaremot de i Norr-ström verkställda muddringar, såsom gjorda ä djupare vatten, äro af beskaffenhet att, genast dä Mälaren börjar stiga, blifva verksamme till vattnets utledande. Då, efter hvad sälunda sig visar, drätselkommissionen ieke förr lätit tillsluta utloppen vid Söder-ström, än ett deremot svarande ökadt afiopp för vattnet blif-c vit beredt genom Norr-ström, och dä något hinder af ls lag desto mindre legat i vägen för en sädan reglering af inom staden belägna vattendrag, som det stängda utloppet icke, hvad sökanderne ej heller gittat förebära, nägonsin, så vidt man af historien känner, s rarit till beskaffenhet att kunna till kungsädra hänföras, synes denna ätgärd som varit nödvändig för en ändamälsenlig verkställighet af ett byggnadsföretag, ämnadt till gagn och nytta, icke för Stockholm, som detsamma till betydlig del bekostat, utan för Mälareprovinserna och deras städer, icke billigtvis hafva bordt gifva dessa provinsers invänare anledning till klander, eller väcka frän deras sida, i form alt lagliga anspräk, framställningar, som icke kunna annorledes än genom eftergift från stadens vinna afseende. Då likväl, enligt hvad säväl hr öfversten och kommendören Ericsson förut hos drätselkommissionen tillkännagifvit, som kongl. styrelsen öfver allmänna vägoch vattenbyggnader i dess handlingarne bilagda utlätande upplyst, tillfälle för staden gifves att, utan allt för betydliga kostnader, eller rubbning i den för slussplansarbetet upprättade samt af E. K. M. i nå-ls ler gillade och antagne plan, vidtaga sådana ätgärler, hvarigenom, på sätt sokanderne hvar för sig hem-!l ställt, en ytterligare och till sektions-area mot de vid Söder ström stängda öppningarna svarande utvidgning af Mälarens utlopp härstädes må kunna beredas, fär drätselkommissionen med afseende jemväl ä hvad en ir del egare och innehafvare af inom Stockholm belägna strandtomter, de der af sednaste öfversvämningen tillfogats skada, hos kommissionen anfört, härmedelst i underd. förklara sig beredvillig att i enlighet med hr öfversten m. m. Ericssons till kommissionen afgifna och af kongl. styrelsen för allmänna väg-oeh vattenbyggnader gillade och godkända förslag läta för ifrägavarande ändamäl, i stället för de stängda öppningarna i Söder-ström, af hvilka, på sätt underdänigst bilagda, af bemälde hr öfverste upprättade sektionsritning utvisar, den ene, eller qvarnrännan haft en sektion af . . . . ss s s c 2 292,0 fot, och den andra eller flodluekorna en sektion af . so cc sc so so 252,0 I eller tillhopa 544,0 fot, . foga anstalt att vid tillfällen, då Mälarevattnets stigande sådant erfordrar, den gamla slussgrafven må kunna öppnas till hela dess djup och bredd, hvaraf sektionsarean utgör oo. so so so so 378,0 fot, genom ytterligare muddring i södra armen af Norr-ström, hvars utlopp nästl. är ökades med . ss . s 90,0 r låta efter figurerna f oeh g å sektions-utritningen fortsätta utvidgningen, sä att sektions-arean ökas än vidare med . . 60,0 hvarförutan och dä den genom nyssnämnde kanal framrinnande vattenmassa, till omkring 16 fots bredd af hela loppet, förminskas genom inloppets form, kommissionen villläta detta förändras, genom anbringandet framför och nordost om detsamma af en ledarm, hvarigenom den afrinnande vattenmassan ökas med en sektion af . 104,0 Summa 632,0 tot. Utom det att sektions-arean säledes af de öppnin-js gar, dem drätselkommissionen är villig att på nu an-i förda sätt för flodvattnets afledande bereda, blifver! större än af dem, som tillslutits, förete sig jemväljs t g andra omständigheter, som böra i ej ringa män tillt det äsyftade ändamålet bidraga. Dels var nemligen vattnet i sitt lopp gemom de nu stängda öppnin-!1 zarne städse hindradt af de, för qvarnverket och : det närbelägne slagteriet, deruti anbragte qvarnhjul, I pälar och andre inrättningar, hvaremot säväl gamla I slussgrafven, som södra grenen af Norrström äro från k alla hinder frie, och dels kommer slussgrafven, om kK den vid befarad flol öppnas i rätter tid, att, i ansen ende till dess djuplek, utöfva större verksamhet till n förekommande af flodens stigande än de nu stängda s öppningarne kunnat, säsom högre belägne, tillsam-g mans medföra. je Likväl oeh ehuru staden, efter vidtagandet af dessa s anordnanden mäste anses hafva gjort allt hvad den e tör det dermed äsyftade ändamälet bordt och kunnat ec åstadkomma, mä man icke föreställa sig att faran k för Mälarens öfversvämningar i framtiden derigenom s blifvit förekommen. Drätselkommissionen har här ofe van antydt andra lokalförhällanden, än dem det af f staden berodde att bestämma, säsom orsaker till de, t tid efter annan, äterkommande öfversvämningarne. f Utan att anse stället här vara att ingä i närmare utNn veckling af dessa förhällanden, hvilka uti en af hr Vv öfversten m. m. Ericsson, i form af memorial till ti drätselkommissionen, författad, och af kommissionen ec