ivär utmärkte gäst kan nedsätta sig i sina fä-l ders land, tryggande hvarje mans rätt och! enom sin visa politik bidraga till verldens i fred (Högljudda bifallsrop). S Sekreteraren, hr S. P. Robinson, uppläste! derefter adressen som skulle afgifvas, ochl: hvilken var af följande innehåll: Det är med ovanliga känslor af deltagande 7 Vanchesters befolkning helsar er välkommen illand sig. Vi bjuda er vara hjertligt välkommen, innerligt glada öfver att ni öfver-l: vu, nit ett långvarigt fingelses faror, och nu befi nner er utom området för den despotism,: som genom sitt inrotade hat mot er person enda.st visar hvilken fruktan den hyst för ert namn. Namnet är nu i historiskt afseende sammanväfdt med den minnesvärdaste strid för försvaret af en stor och ädel nations konstitutionella rättigheter och frihet, som den nyare tiden haft att uppvisa. För hvarje den min-) sta vexling i Ungerns öde hafva vi sympatiserat. Vi åskådade med det lifligaste intressel början af dess strid, och sågo med djup sorgl den olyckliga utgången af den hjeltemodigal kampen mot dess förtryckare. Er, sir, kämpen för ert lands oberoende — statsmannen, som under långa år af sjelfuppoffring, med ojemförlig ihärdighet och vältalighet underhöll ett konstitutionellt motstånd mot despotismens inkräktningar, bjude vi ett uttryck af vår varmaste beundran. Den närvarande ställningen på Europas fasta land, hvarest den råa styrkan i förening nied militärherredömet försöker att utplåna hvarje spår af frihet, gör det till en oeftergiflig skyldighet för folket i hvarje fri stat att läctga i dagen sin afsky för det tyranni, som vill inkräkta allas rättigheter och glömma alla skyldigheter, med blindt förakt för de heliga förbindelser som förnuftet och rättvisan utstaka såsom de första vilkoren för civiliserade styrelser. Uti er person erkänna vi en liflig protest mot sådana despotismens principer, som alltid af nationalkänslan och af detta lands innevånares, från fäderne ärfda tänkesätt, blifvit afskydda. Vi vilja genom er låta Europa och verlden förstå vårt outplånliga hat emot förtrycket; och i det vi med våra röster instämma i den stora dom, som verldshistorien framdeles skall fälla öfver de vigtiga händelser, hvaruti ni spelat en så stor roll, vilja vi nedkalla öfver Ungern, hvad vi nu bedje himlen beskära er, en framtid värdig de höga syftemål, som utgjort ledstjernan på er storartade bana., James Kershaw, Esq. yttrade sig helt kort för adressen, hvarefter den med stort bifall antogs. Ingen enda röst höjde sig deremot. Derefter uppropade ordföranden Kossuth, som reste sig för att emottaga adressen. Detta var signalen för ett utomordentligt utbrott af bifallsrop och det dröjde länge innan enthusiasmen tillät ceremonien åter fortsättas. Ordföranden uppläste med hög stämma adressen för Kossuth samt öfverlemnade den sedan högtidligt. Kossuth lade handen på hjertat och bugade sig djupt då han mottog den. Gentlemännen från kringliggande städer uppropades derefter och framfördes till Kossuth, eftersom deras adresser öfverlemnades. De voro följande: Ashton-adressen, genom hr Gartside, kyrkoherde. Liverpool-adressen, genom hr HRathbone, Chas Holland, Rawlins och andra, Bury-adressen, genom hr Grundy. En adress från ett allmänt möte i staden Burnley. En adress från Denton, Houghton och Hooley Hill, genom Maltaday m. fl. En adress från Halifax, genom hrr Holt och Crossley. En adress från Heywood, genom Schofield m. fi. Da sduasa fon du Uugoreka Ayktiugarnes association i Liverpool. En adress från de arbetande klasserna i Manchester. En adress från Manchesters nykterhetsförening. En adress från Rochdale, öfverlemnad genom hr Tweedale och Livsey. En adress från krukomakarne i Staffordshire. En adress från Stockport. En adress från studenterna vid Independent College i Manchester. En adress från de i Manchester bosatte tyskarne. TITS FE HS EJ ESA EJ Med dagens poster hafva vi emottagit tidningar från Berlin, Stettin och Köln till och med den 22, Hamburg den 21, Brissel den 20, Paris och London den 19 dennes. Köpenhamnstidningarne gå t. o. m. sistlidne lördag. DANMARKE. I lördags voro rykten i gång inom hufvudstaden, att vid den konselj som föregående dagen hållits och för hvilkens hållande Konungen inkommit, det beslut skulle fattats, att provincialständer återinföras, icke endast i Holstein, utan äfven i Slesvig. : Dessa rykten hade väckt en högst obehaglig sensation. Man ansåg att beslutet, om det bekräftas, skulle återkasta hertigdömena och gränsfrågan i den oklarhet och förvirring, hvari den råkat år 1848; att reg. bortkastat stridens föremål med dess resultater, tillintetgjort grundlagens kraft och betydelse, brutit de kungliga löftena och slutligen brutit mot såväl folkets som representanternas opinion. Allt förenade sig att gifva ett stort intresse åt de interpellationer, som inom riksdagens begge afdelningar hlifilt osarda tll ministrarna och gom I denna DD AN tr Ne DD mm