Article Image
fyetovuta ot Ivloskau på JelUvag. Svaret pt rnvägslinie, som anlägges, är en häfstång förl so iheten. (Hör, hör..) Det sätter menniskor iloj llfälle att komma och gå, det befordrar idenas spridning, oc h jag skulle för en komande och varaktig frihet åt Europa hellrelvi lja hafva en jernvög tvärsigenom mellerstani uropa, än jag skulle vilja hafva stora be-lst ipnade flottor. ? den vad är då vår nuva-sö unde uppgift? TIjet är en fras som just nulde r ganska mycke. på tungan — och jag trorhv tt ingenting är vigtigare än att en nation,dc kaväl som e, individ, känner sin bestämelse, på det den må redbart och ärligt nålak en. (Hör, hör.) Jag tror det ej vara Eng-loc nds bestämmelse, att vara en vandrande rid-lre are blar. ud nationerna. — Ungern, först ochler ämst — Ungern har anspråk på vårt delta-ltis ande och om hjelp ät något håll börlla MM mas, så finnes utom gränsorne af dessal dc sar intet land under himlen hvartill ej dettalvi lands folk beredvilligt och med glädje skullelst sträcka den. (Bifall.) Sicilien är i Neapelsli våld och om historien ej bedrager, stå vi ild förbindelse hos Sicilien för fordna transaktio-lö! mer. Rom lider under en styrelse, den värstale blandning som nånsin kommit från djefvulensh labor. torium — (bifall) — en styrelse tilllti hälften vresterlig till hälften polis. (Skratt.)ls Äfven Lombardiet lider under Österrikes jernok. Om Venedig kan det i sanning sägas: f Der Hohenstauffen förr gjort bot, nu Habs-la burg spiran för; tung hvilar kejsarns hand, der kejsare foten kysstev. Med den kännedom jag, såväl som vi alla, härem ega må vi blott låta vår enthusiasm f och vårt deltagande ledas af riktiga principer. Men det gifves en stor olycka, som vi mäste upprätta. — Vära händer äro befläckade, vi : hafva i vår föregående politik gjort mycket, som ej kan försvaras, så att i frågor af dennaj beskaffenhet vi tyckas ej hafva nigon makt att handla. Ännu i mannaminne, ja så nyss! att den yngste här närvarande kan minnasl det, år 1836, hade vi en eskader på spanskal kusten, som skulle blanda sig i striden mellan pretendenterna till spanska thronen. År 1840 hade vi en flotta på kusten af Syrien, för att bilägga den stora tvisten mellan turkiska sultanen och hans vasall, paschan i Egypten; och om jag ej misstager mig höllo vi 1846 en flotta, för att bilägga striden på Syriens kust emellan Egypten och Porten: om jag ej tager felt, trakterade vår nuvarande högste embetsman befälhafvarne till sjös med en, att jag så må, kalla, sjöröfvareexpedition. (Hör, hör.) Ar 1847 sände vi en flotta till Portugal, för att rädda dynastilen, SUn viuctv alla ala Cav: vek DBugliede krafter användes för att kufva ett folk, somj endast kämpade för sin egen frihet. Slutligen koma fransmännens infall i Rom. J fån ej af mijg vänta att jag skall säga ett ord till försvar tför detta infall, som jag anser för at! hafva varit en af de mest tadelvärda handlingar en sstyrelse kunnat begå (Hör, hör!) Och nu har detta lands regering ej allenast icke blandat sig häri, utan i sjelfva verket understödt franska regeringen i fråga om Frankrikes åstundan att återställa den påfliga makten. Hvad jag nu har att säga är, att i anseende till vår egen felaktighet i detta fall. vi ei kunna åtaga oss att blifva skiljedomare i afgörandet af nationernas öde eller till och med protestera emot våldsamma handlingar af andra makter (Hör, hör!) Ryssland har utbredt sitt inflytande öfver Österrike äfven till Ungern och vår styrelse hade ej ett ord ati deremot invända; hvad man säger är, att Osterrike (endast utöfvade sin suveränitets-rätt. då det begärde hjelp af Ryssland, och att Rysslandl, genom att lemna den, ingalunda kränkte mationalrätten. Hvad vi behöfva är en moralisk revolution i dessa ämnen hemma. Vi behöfva ett kabinett, som ej skul:e bestå af 11 eller 12 medlemmar af högadeln, hvarmed sannolikt ej någon särdeles stor kärlek till friheten kan vara förenad (Hör, hör!) Och vi behöfva ett departement för utrikes ärenderna, som med styf qvast kunde göra rent hus (Bifall och några hvisslingar.) Det finnes i Europa ingen fiende till friheten så stor och så genomgripande som den hemliga diplomatitens och intrigens system (Hör, hör!) Detta lamds utrikesdepartement är detsamma nu, som det förut varit, men jag måste höja min röst emot den hemlighetsfullal diplomatiens system, hvarigenom engelska fol-. ket är uteslutet från all andel i dess utländska angelägenheter (Hör!) Ni vet ej hvad som blifvit gjordt, förrän det blifvit gjordt, och då är det för sent att blanda sig deri (Hör, hör!) Dock tror jag att vi hafva en stor och iädel bestämmelse. Den första uppgiften vi hafva är, att förbättra våra egna institutioner. Det är vår bestämmelse att sätta våra kolonier i stånd att växa ut till fria nationer. Det är vår bestämmelse att förändra den politik, hvarigenom tredjedelen af de förenade konungarikena förlora gin befolkning. (Hör, hör!). Det är vår bestämmelse, att il all vår handel och vandel med andra länder visa ett ädelt, rättvist och förekommande uppförande; och det är vår bestämmelse att visa hela verlden huru stor, välmående och lycklig en fri nation kan vara (Bifall), samt huru ärofull och trygg ett fritt folks regering kan vara (Bifall). Då jag nu står på denna estrad, såsom en representant för denna stora församling, skulle jag ej våga eller vilja tveka att uttrycka hvad som är min innerliga öfvertygelse om den skyldighet jag i denna stora fråga har mot mitt land. Jag säger att England nu mäktigare inverkar på hela verldens frihet än någonsin förr under dess fordna krigiska triumfer (Hör, hör!). Men detta allt är ej främmande för ändamålet med mitt uppträdande här (Hör, hör!). Jag är här för att uttrycka min beundran för en man, som halfva Europa fruktar och den andra hälften beundrar och som den stora nationen bortom Atlantiska hafvet är färdig att mottaga (Bifall). Jag vill uttrycka min förhoppning om Ungern, emedan jag tror att det är fråga om ej mindre än en ny resning af förtrampadel nationer (Högljudda bifallsrop). Jag tror att Europas deepotiska regeringar och deras ofant-l. liga militirmakt skall sammanstörta och förstöras, och då jag framför adressen, gå delar.

28 november 1851, sida 2

Thumbnail