fyetovuta ot Ivloskau på JelUvag. Svaret pt
rnvägslinie, som anlägges, är en häfstång förl so
iheten. (Hör, hör..) Det sätter menniskor iloj
llfälle att komma och gå, det befordrar ide-
nas spridning, oc h jag skulle för en kom-
ande och varaktig frihet åt Europa hellrelvi
lja hafva en jernvög tvärsigenom mellerstani
uropa, än jag skulle vilja hafva stora be-lst
ipnade flottor. ? den vad är då vår nuva-sö
unde uppgift? TIjet är en fras som just nulde
r ganska mycke. på tungan — och jag trorhv
tt ingenting är vigtigare än att en nation,dc
kaväl som e, individ, känner sin bestäm-
else, på det den må redbart och ärligt nålak
en. (Hör, hör.) Jag tror det ej vara Eng-loc
nds bestämmelse, att vara en vandrande rid-lre
are blar. ud nationerna. — Ungern, först ochler
ämst — Ungern har anspråk på vårt delta-ltis
ande och om hjelp ät något håll börlla
MM mas, så finnes utom gränsorne af dessal dc
sar intet land under himlen hvartill ej dettalvi
lands folk beredvilligt och med glädje skullelst
sträcka den. (Bifall.) Sicilien är i Neapelsli
våld och om historien ej bedrager, stå vi ild
förbindelse hos Sicilien för fordna transaktio-lö!
mer. Rom lider under en styrelse, den värstale
blandning som nånsin kommit från djefvulensh
labor. torium — (bifall) — en styrelse tilllti
hälften vresterlig till hälften polis. (Skratt.)ls
Äfven Lombardiet lider under Österrikes jern-
ok. Om Venedig kan det i sanning sägas: f
Der Hohenstauffen förr gjort bot, nu Habs-la
burg spiran för; tung hvilar kejsarns hand, der
kejsare foten kysstev.
Med den kännedom jag, såväl som vi alla,
härem ega må vi blott låta vår enthusiasm f
och vårt deltagande ledas af riktiga principer.
Men det gifves en stor olycka, som vi mäste
upprätta. — Vära händer äro befläckade, vi :
hafva i vår föregående politik gjort mycket,
som ej kan försvaras, så att i frågor af dennaj
beskaffenhet vi tyckas ej hafva nigon makt
att handla. Ännu i mannaminne, ja så nyss!
att den yngste här närvarande kan minnasl
det, år 1836, hade vi en eskader på spanskal
kusten, som skulle blanda sig i striden mel-
lan pretendenterna till spanska thronen. År
1840 hade vi en flotta på kusten af Syrien,
för att bilägga den stora tvisten mellan tur-
kiska sultanen och hans vasall, paschan i
Egypten; och om jag ej misstager mig höllo
vi 1846 en flotta, för att bilägga striden på
Syriens kust emellan Egypten och Porten:
om jag ej tager felt, trakterade vår nu-
varande högste embetsman befälhafvarne till
sjös med en, att jag så må, kalla, sjöröfvare-
expedition. (Hör, hör.) Ar 1847 sände vi
en flotta till Portugal, för att rädda dyna-
stilen, SUn viuctv alla ala Cav: vek DBugliede
krafter användes för att kufva ett folk, somj
endast kämpade för sin egen frihet. Slutli-
gen koma fransmännens infall i Rom. J fån
ej af mijg vänta att jag skall säga ett ord till
försvar tför detta infall, som jag anser för at!
hafva varit en af de mest tadelvärda handlin-
gar en sstyrelse kunnat begå (Hör, hör!) Och
nu har detta lands regering ej allenast icke
blandat sig häri, utan i sjelfva verket under-
stödt franska regeringen i fråga om Frankri-
kes åstundan att återställa den påfliga mak-
ten. Hvad jag nu har att säga är, att i an-
seende till vår egen felaktighet i detta fall.
vi ei kunna åtaga oss att blifva skiljedomare
i afgörandet af nationernas öde eller till och
med protestera emot våldsamma handlingar af
andra makter (Hör, hör!) Ryssland har ut-
bredt sitt inflytande öfver Österrike äfven till
Ungern och vår styrelse hade ej ett ord ati
deremot invända; hvad man säger är, att O-
sterrike (endast utöfvade sin suveränitets-rätt.
då det begärde hjelp af Ryssland, och att
Rysslandl, genom att lemna den, ingalunda
kränkte mationalrätten. Hvad vi behöfva är
en moralisk revolution i dessa ämnen hem-
ma. Vi behöfva ett kabinett, som ej skul:e
bestå af 11 eller 12 medlemmar af högadeln,
hvarmed sannolikt ej någon särdeles stor kär-
lek till friheten kan vara förenad (Hör, hör!)
Och vi behöfva ett departement för utrikes
ärenderna, som med styf qvast kunde göra
rent hus (Bifall och några hvisslingar.) Det
finnes i Europa ingen fiende till friheten så
stor och så genomgripande som den hemliga
diplomatitens och intrigens system (Hör, hör!)
Detta lamds utrikesdepartement är detsam-
ma nu, som det förut varit, men jag må-
ste höja min röst emot den hemlighetsfullal
diplomatiens system, hvarigenom engelska fol-.
ket är uteslutet från all andel i dess utländ-
ska angelägenheter (Hör!) Ni vet ej hvad
som blifvit gjordt, förrän det blifvit gjordt,
och då är det för sent att blanda sig deri
(Hör, hör!) Dock tror jag att vi hafva en
stor och iädel bestämmelse. Den första upp-
giften vi hafva är, att förbättra våra egna in-
stitutioner. Det är vår bestämmelse att sätta
våra kolonier i stånd att växa ut till fria na-
tioner. Det är vår bestämmelse att förändra
den politik, hvarigenom tredjedelen af de för-
enade konungarikena förlora gin befolkning.
(Hör, hör!). Det är vår bestämmelse, att il
all vår handel och vandel med andra länder
visa ett ädelt, rättvist och förekommande upp-
förande; och det är vår bestämmelse att visa
hela verlden huru stor, välmående och lyck-
lig en fri nation kan vara (Bifall), samt huru
ärofull och trygg ett fritt folks regering kan
vara (Bifall). Då jag nu står på denna estrad,
såsom en representant för denna stora för-
samling, skulle jag ej våga eller vilja tveka
att uttrycka hvad som är min innerliga öf-
vertygelse om den skyldighet jag i denna
stora fråga har mot mitt land. Jag säger att
England nu mäktigare inverkar på hela verl-
dens frihet än någonsin förr under dess ford-
na krigiska triumfer (Hör, hör!). Men detta
allt är ej främmande för ändamålet med mitt
uppträdande här (Hör, hör!). Jag är här för
att uttrycka min beundran för en man, som
halfva Europa fruktar och den andra hälften
beundrar och som den stora nationen bortom
Atlantiska hafvet är färdig att mottaga (Bi-
fall). Jag vill uttrycka min förhoppning om
Ungern, emedan jag tror att det är fråga om
ej mindre än en ny resning af förtrampadel
nationer (Högljudda bifallsrop). Jag tror att
Europas deepotiska regeringar och deras ofant-l.
liga militirmakt skall sammanstörta och för-
störas, och då jag framför adressen, gå delar.