Om enthusiasmen för Kossuth blifvit min-
dre bullersam än den var i början, så tycks den
i stället hafva spridt sig så mycket vidsträck.
tare, Den är lugnare men allvarligare. Om.
ret har kominit hänförelsen tiil hjelp. och
förvandats til iosigtsfull och varakug Leun-
dran. Man märker mer än ett tecken till för-
ändring äfven hos dem, som stodo beredda
att håna, men nu visa sig belåtna med att bön-
falla 5), För tre veckor sedan kände denne
man icke England af egen erfarenhet, och var
sjelf der utan bekantskaper och utan under-
stöd... Nu är han förtrolig med många per-
soner och förhållanden derstädes; och millio-
ner menniskor, som för icke längesedan knap-
past kände hans namn, stå nu färdiga att våga
lifvet för hans sak. De skulle göra lika myc-
ket :för Kossuth, som för deras egen styrelse
och för deras eget land.
En så utomordentlig företeelse kan icke
vara utan sin mening. Alla de märkvärdiga
män, som uppträdt i verlden, hafva varit tec-
ken till mycket annat än deras egna person-
ligheter; stundom hafva de antydt ett sjuk-
domstillstånd i det menskliga samhället; stun-
dom varit härolder för stora omskiften. Kossuth
är påtagligen en af menniskoslägtets så kallade
heroer; och de som någon tid bortåt sett sig
omkring efter en man, skola måhända i honom
finna den de väntat. Asien är profeter-
nas land, de religiösa troslärornas hembygd.
Hvarje öfvervägande religionsform, som vun-
nit ett vidsträckt inflytande hos menniskor,
— Buddismen såväl zom Kristendomen, Mo-
hamedanismen såväl som Bramaismen, — hade
sitt ursprung i Asien. TInflytandet at Asiati-
ska tankar och Asiatisk vältalighet har under
många tidehvarf varit ögonskenligt i mensk-
lighetens angelägenheter. Det vore derföre
ingenting oerhördt, om en afkomling af en
asiatisk stam, begåfvad med ett asiatiskt lynne
och med den vältalighet, som är en af Asiens
tillhörigheter, skulle blifva profeten för en ny
politisk tro. Månne han kan vara ämnad att
blifva den gemensamma rösten och förenings-
punkten för den demokrati, hvars känslor han
så väl tolkar, och som nu uppenbart är mo-
gen till endrägtig verksamhet? Hittills har
den cke funnit någon ledare, utan har vanli-
gen lifvit missledd, bedragen och öfvergif-
ven, af alla de demagoger, dem den skänkt
sin tllit.
Hvilken än en sådan mans kallelse må vara
— att antyda en stor samhällssjukdom eller
en stor samhällsförbättring — och hvilka följ-
der hans uppträdande än må medföra, så är
det egna sammanträffandet af hans tänkesätt
med en oräknelig mängd andras, likasom hans
stora inflytande, två facta som icke få förbises.
Det är af omiätlig vigt att hans inflytande måtte
ledas till det rätta. Vi skulle i sanning hafva
lefvat och forskat förgäfves, och statsmän så-
väl som statsrättslärare skulle irra sig mycket
i uppskattningen af sin egen kunskap och
visdom, om de funne sig vanmäktiga att af
detta fenomen göra ett redskap för det goda,
eller om de tilläte det blifva en källa till oord-
ning, förvirring och skakningar. Hvad han
hittills har uträttat tycks vara af föga vigt, i
jemförelse med hvad han kan komma att ut-
rätta, om han lefver. Att hans inflytande
måtte ledas af visa råd, är en sak af vigt för
den civiliserade verlden, såväl som för Kos-
suth sjelf. Om det skulle tillhöra verldsord-
ningen att menniskoslägtets förening genom
handeln skall åtföljas af dess förening genom
öfverensstämmande politiska åsigter och sty-
relseformer: — om, jemte den allmänna sprid-
ningen af bomullstyger och smiden i en rikt-
ning, the och kaffe i en annan, . det äfven
skall finnas en allmän spridning af gemen-
samma moraliska egenskaper och gemensamma
samhällsläror: — om sambandet folken emel-
lan skall blifva lika mycket moraliskt, som
det redan är materielt — och om Kossuth är
ett redskap för befrämjandet häraf, — då blir
det ett åliggande för hvar och en att detta stora
verk måtte utföras fredsamt, och med så myc-
ken skonsamhet som möjligt för de fördomar
och företräden, de värdigheter och anspråk,
som ttillhöra dem, hvilkas från forntiden här-
stammande öfvervigt är oförenlig med sam-
hällets nya beskaffenhet.
Kossuths adress till Förenta Staternas med-
borgare har hastigt tillvunnit sig bifall hos
våra fränder på andra sidan verldshafvet. Tid-
ningarne, som der äro ett tillförlitligt uttryck
af folkets känslor och tänkesätt, hafva lofordat
den högt. Såväl i Amerika, der flyktingar
från alla länder i Europa trängas om hvaran-
dra, som här ibland oss, och på Europas fa-
sta land, har den stora Amerikanska demo-
kratiens mellankomst i Europas politiska för-
hållanden blifvit talad om och påkallad. Hos
denna demokrati är Kossuth påtagligen be-
stämd att utöfva en stor makt. Från hans
adress och från hvad han varit här, kan man
lätt sluta till hvad han måste blifva der. Men
denna demokratis inverkan på honom skall,
i sin ordning, utöfva ett allt större och större
inflytande på Europa. Det äger redan ett,
som icke är ringa. Inga konstgrepp förslå
att för Europas lidande folk dölja Förenta Sta-
ternas lysande tillvext i makt, ej heller att
bortskymma dess orsak. Det vanliga före-
gifvandet att ett öfverföd af oupptagen jord
utgör källan till dessa staters underbara väl-
ständ., vederlägges icke mindre genom det er-
kända och obestridliga factum, att det är ar-
betet som frambringar all rikedom, som hem-
tar den ur hafvets djup och jordens mörka
gömmor, såväl som från hennes fruktbara och
solbelysta yta, — än genom det factum, alt
?) Tyckes hafva afseende på Times, som nu förräder
fursltan för Kaccntha InfAvtanda Amreh hacvär ena