(Införes mot betalning.) Då med anledning af den bland hundarne i hufvudstaden utbrutna sjukdom, som är af beskaffenhet att för samhället kunna medföra de mest äfventyrliga följder och redan lärer föranledt spillning at menniskolif, öfverstäthållare-embetet sin pligt likmätigt utfärdat ett påbud till förekommande af lösa hundars kringstrykande å gatorna, har insändaren, som skattar menniskans lif högre än hundens och för öfrigt älskar ordning och laglydnad, med serdeles ledsnad erfarit, hurusom detta påbud blifvit föremål för pressens klander och förlöjligande, samt af allmänheten och deribland dem, af hvilka motsatsen företrädesvis bordt förväntas, föga iakttagits, ansett sig till den kraft och verkan en enskild uppmaning kan förmå, böra fästa uppmärksamheten på omförmälda oskick, på det att, om möjligt, de som hafva polismagten i sina händer må besinna att icke ordningsföreskriften utan ordningens handhafvande leder till det afsedda ändamålets vinnande, samt allmänheten må inse vigten af och således mindre lättsinnigt bedöma en ätgärd, hvars behöflighet under när varande förhällande omöjligen kan jäfras, och hvars fortfarande, äfven dä någon sjukdom hos hundarne icke förefinnes, vore lika önskvärdt som nyttigt, enär derigenom, utom förekommandet af trappors och trottoirers osnyggande, af sedligheten sårande uppträden samt af hästars och stundom menniskors anfallande utaf de ä hufvudstadens gator hvimlande hundar, dessas stora och i allmänhet obehöfliga antal framdeles möjligen kunde blifva förminskadt och sämedelst den stora qvantitet af födoämnen, som, af dem förtäras, i stället komma sådana nödställda menniskor till godo, som icke sällan sakna bröd för dagen, Insändaren af denna artikel önskade, säsom man kan se af innehållet, att aldrig någon hund finge gå lös på gatorna, utan då genast skulle kunna dödas. Detta är en alldeles ny sida af saken, som likväl ännu icke blifvit antagen i nägot lands lagstiftning, och som väl också knappast lärer blifva det. Vi hälla väl med derom att hundarnas antal här i staden kunde täla vid att förminskas; men hunden har dock i alla tider varit ansedd för ett nyttigt och oskyldigt djur, och detta jemte dess kända egenskap af trohet mot menniskan har väl utgjort anledningen hvarföre detta djur andantagsvis fått hos alla nationer äga ett privilegium framför andra djur i afseende på friheten att vistas ute. I afseende på öfverståthällareembetets kungörelse anmärkes blott hvad beträffar den anmärkning som förekom i Aftonbladet, att den endast angick den öfverdritten att icke ens nosgrimmas anbringande ansägs tillräckligt, och det är att observera, att den från veterinärinrättningen lemnade upplysningen icke gaf bestämd aniedning dertill, att den sjukdom, som observerats bland hundarna, var af den bekanta svärare ar: som kallas vattenskräck. Sedermera har emellertid, oss veterligt, ej nägon vidare anmärkning mot åtgärden försports. Emellertid är ingenting att säga derom, att den strängare ätgärden tillämpad med urskiljping fortfar, så länge symptomer af sjukdomen ännu förspörjes, men att läta den fortfara för alltid vore väl något för mycket despotiskt, ESTARESN S SE AT