Dette ull aecss acckn 19 SIStiIIdUuc JUN adlig lld YLeDUv oc underdänighet annfört: att, hvad först anginge den a eder framställdaa frägan rörande befogenheten i allmänhet att föresskrifva utverkande af särskildt tillstånd såsom vilkor för rättigheten att företaga handlingar, som icke i sig sjelfve äro oloflige eller förbjudne, vore rättigheten hos den offentliga myndigheten istaten att förbjuda och med stra!! belägga sädane handlingar, hvilka, om ock i och för sig icke innefattande brottslighet, likväl kunde föranleda rättskränkningar eller oordningar, äfvensom polismaktens behörighet att i detta afseende utfärda stadganden samt bestämmsö vilkoren för sådane företag, hvilka genom sin inverkan på sedligheten, ordningen och helsotillständet icke kunde helt och :hället få bero af det enskildta godtycket, i öfverståthällareembetets tanka, en så all mänt godkänd sats, att nägot vidare svar i detta hänseende evligt emmbetets sigt icke vore erforderligt; att, beträffande de af eder framställde anmärkningar emot öfverstäthäillareembetets behörighet att berörde polismyndighet mtöfva, den för öfverstathällaren den 25 Augusti 1791 utfärdade nädiga instruktion innehölle, uti 8 1, att öfverstäthällaren tillkommer att hafva inseenue öfver stadens och malmarnes else, god ordning och polti, samt i S 17, att öfv stathällarer må kunna vidtara nödige mätt och utvägar till före kommande af alla missbruk och oredor samt till bi-lbehällande af det allmännas säkerhet; hvadan och dö säledes med uppdraget att inom hufvudstaden utöfva tillsyn öfver sannt handhafva god ordninz och polis, vore, jemlikt äbyeropade instruktion, förenad behörighet för öfverstätthällareembetet att vidtaga de polisåtgärder, som till ordniagens vidmakthällande och oordningars föreekommande erfordrades, samt denna ät öfverstäthällaareembetet uppdragna myndighet skulle blifva fullkomliggt kraftlös, om icke dermed vore förenad rättighet attt i förekommande fall, och så vida inträng icke gjordes i Vår lagstiftningsrätt, meddela förbud emot handlingar som kunde föranleda oordningar, samt utförda föreskrift om vilkoren för sädane företag, som stde under polismaktens uppsigt, äfven som att stadga viten för öfverträdelse af nämnde för bud och föreskifter, öfverstithällareembetet ansäge det vara gifvetatt till de polisätgärder, som enligt instruktionen vae åt nämnda embete uppdragne, äfven mäste härföras utfärdande af stadganden i sådane ämnen, Sm de, hvilka nu vore i fråga; att, hvad de i den ifrågavarande kungörelse, omförmälde särskilda företag vidkomme, nägon allmän föreskrift om hvad de, som ville inom hufvudstaden anställa oftentliga lustbarheter och andra allmänna tillställ niogar, hade attt för tillständs vinnande iakttaga, tillförene icke funnits meddelad, utom hvad anginge utländska skädespelare, lindansarc, taskspelare, konstberidare, med flere dylike personer, i afseende ä hvilka genom kongl. cirkulärbrefvet till Väre samtlige befallningshafvande den 16 December 1836 blifvit stadgadt, att dock icke må af Väre befallningshafvande tillätas att gifva representationer, sä vida de ej dertill kunde förete Värt särskilta nädiga tillständ, eller ock uttrycklig tillätelse, antingen att till sädana representationers gifvande i riket inkomma eller attl hos vederbörande auktoritet på hvarje ställe få sig derom anmäla, hvaremot i anledning af svenske undersåters under:däniga ansökningar om tillatelse til! offentliga tillställningar och förevisningar härstädes, Vi i näder hänwist de sökande att anmäla sig hos öfverstätbällareeembetet, på hvilket embete det ankomme, att så vida hinder af författningar eller andra omständigheter icke mötte, det begärda tillständet meddela, hvadan öfverstäthällareembetet ock hittills uppå de i dylika afseenden inkomne ansökningar, hvilka icke erfrdrat Vår nädiga pröfning, meddelat beslut, hvari ndring kunnat i vanlig ordning hos Oss sökas; äbcopande öfverstäthållareembetet härvid. icke allenast brörde hänvisningar till embetet, hvilka blifvit af Oss jnäder meddelade ät dem, som gjort underdänige asökningar i ofvannämnde hänseende, utan äfven der praxis, hvilken under en längre tic opätaldt fått ega rum, såsom ytterligare bevis att öfverstäthällareembetet genom utfärdande af allmänna föreskrifter rörsande ae tillställningar, som dess ifrägavarande kun:görelse afsuge, icke hade öfverträdt gränsen för sin behörighet; samt att, hvad slutligen rörde de af edcer, emot innehället och lämpligheten af de uti merbserörde kungörelse meddelade stadganden, framställdle anmärkningar, hvilka hufvudsakligen grundade sig på äsigten att samma stadganden, serdeles dlen om afbidande af öfverstäthällareembetets tillåtelse, innefattande en obehöflig stränghet, öfverstätbbällareembetet ansige sig böra härvid i underdinighet andraga, hurusom en all-å män klagan i hufvudstaden försports deröfver, ati offentliga nöje och förlustelser under de sednare tjugu ären tillagit i ovanlig mängd och sälunda betydligt ökat lo:kelserna, serdeles för den mindre bemedlada klassen, att öfverskrida vederqviekelsens gränser, äfvensom det blifvit anmärkt, att en del at dessa nöjen föranledde sedeslöshet och håglöshet för arbete, samt derigenom icke sällan gafve upphof till fattigdom och elände; och då öfverstäthallareembetet jeke kunde undgå att erkänna befogenheten af denna klagan, hvarä dessutom stadsnämnden fästat embetets uppmärksamhet samt, ehuru det icke tillkomme öfverstäthällareembetet att, medelst utöfvande af ett obehörigt förmynderskap, vidtaga, i alla fall troligen fruktlösa försik att undanrödja alla anledningarne dertill, likväl unnit sig vara af oeftergiflig pligtuppkalladt att tille det ieke dessa tillställningar undandroges den oftatliga myndighetens kontroll eller finge ega rum unde sädane fört anden, som gjorde dem i och för sig olagliga, för samhällets ordning och säkerhet vädlisa, eller för den allmänna helsovärden menliga, hyarörutan det aluge öfverstathällareembetet att vaka deröfver att icke de som med dessa tillställningar hade befattningar och deraf skördade vinst, undandroge sig erläggandetaf de afgifter derför, som, enligt gällande stadganden, borde till kronan eller allmänna inrättningar utga, hade öfverstathallareembetet, på dessa , och för att sättas i tillfälle att utöfva denna af dess embets pakallade uppsigt, ansett nägot annat tillfyllestg e medel icke fianas, än att föreskrifva att de tillställningar, som vore beräknade på allmänhetens deitagande och afsedde att af den betalas, borde på förhand anmi ho: öfverstäthällareembetet och dess tillstånd afvaktas; förmälande öfverstathällareembetet, att med berörde föreskrift ingahud: tis att göra meddelandet a! tillåtelse til ide allmänna tillställninga beroende af godtycke, utan att deremot i de flesta fall bifall till omfi ptag hvarken kunde el jer borde vägras, men att förhällanden likväl kund inträffa, som gjorde d tillställningar antinger olagliga ell att det skulle innefatta ett uligt den myn å r anförtrode styrelsen ötv i yudet i hu? den, om ickt samma mynd le, förhinårade acssa ti embetets tanke, på det sätt att I uppsigt hölles alt emot vida större till företagen iulet icke Öfverskredes, hvarv skulle uppstå, och ledni Å rv ef den ul dessa oc remilet för hvilket til e