Då jag nu mottager officerarne vid de olika regi: menter, som följa hbvarandsra i hufvudstadens garni-!; sonstjenst, skattar jag mig lycklig att se ederlifvade: af den militäriska anda, som utg n för vär ära, liksom den för närvaraude stör säkerhet. h Jag vill. derföre här hvarken tala om edrz eller om cjisciplin. Edra pligter hafrven j all heder mppiyllt, vare sig på fransk eller ufri L jord: occh sliseiplinen hafven j alltid förstått att u vrörätthållsa oförsvagad äfven under de sväruste ningar. . Soma jag hoppas skola dessa pröfningar icke ö komma.. Men skulle likväl allvarsamma omstindig-.o heter ärterföra dem och nödga mig att taga eder hän-; gifvenhiet i anspråk, si skulle den säkerligen icke lemna mig i sticket, emedan j ären öfrertygade der-; om, att jag icke fordrar af eder annat än hvad öfverensstämmer med min rätt, 1 den milit äran och med fåderneslandets intresse; em edan j spetsen för eder har ställt män, som äga mitt förtroende och förtjena edert; emedan jag. om faran dag skulle komma, icke vill göra som geringar och ropa till eder: Gan j få eder!, utan: Jag gär förut: följen mig!, Ministrarne, som förutsågo att detta skulle väcka stort uppseende, församlade si; genast och beslöto anmoda presidenten göra några förändringar i den ver komme att offentliggöras. Hr Bonar 1 es tillåta några dylika modifikationer f.. min rätt, Gck man skrifva min af grun lasgen bestämda vätt Oo. S. VDetta taln, sägr en tidning, .hvilket anses, r so.m en kommentar 2 eller en bekräftelse dex nye k rigsministeris bekanta dagorder, och såsom eft svar på de re questorernes motion om neti onalförsamlingen.s betryggande genom v v äpnad makt, har väckt get djupaste intryck. Ord en: Fructidor och den 18 Brumaire äro! i bvars ; mans mun och mar lägger till och med vigt på den tillfälliga oroständigheten, att i går just var årsdagen af general Bonapartes statskt 1wpp. on De n nya legitimistisk-orleemistiska koalitionen s tidningar, hvilka efter Elystes sednaste po litiska svängning bestämdt tyckas åsyfta Chang arniers diktatur och nationalförsamlingens förvandling till ett konservativt konvent, klandr a talet hi ttigt och beledsaga det öppet med d ? mörkaste uttydningar. Då den royaJistiska majoriteten i nationalförsamlingen änna! bildar exv? kompakt , P2S5a, SOM möjligtvis mot vissa garantier kan v, Da republikanernas un ; derstöd, så är det ich e elldeles osannolikt, att talet at den 9 Novei ber kommer att till; utbrott bricga den stora striden mellan det parlamentariska systemet o. PD hr Louis Napo-t, ieons personliga makt. 5 qv ss fö MR eb De republikanska partihufv: Tdmär MPS äsigt, om den närvarande ställningen är följa. S ot aBudskapet har, genom det fordrade åte. kallandet utaf den nya vallag 22 af den 31 Maj, ställt majoriteten emellan ett sjelfmord och en statskupp. Majoriteten synes bestäm-! ma sig för sistnämnde alternativ: den vill rycka till sig diktaturen, göra sig af med republikens president och dere åter på laglig väg eller genom våld föra republiken i restaurationens armar. Det är derföre icke underligt, att republikanerna för ögotblicket snarare synas taga parti för verkställaride makten än för nationalförsamlingen. Alla fraktioner inom unationalförsamlinger äro icke belåtna med dess tre qvestorers mo-! tion (Jfr. Aftonbladet A2 265) om rättighet; för nationalförsamlingens president att requi-lf rera väpnad makt och utnämna befälhafvarel, derför, en motion sora anses gå ut på attbe-( reda väg för Changarniers ofvannämnde diktatur. Bland annat har general Tabvier inkommit med följande kontramotion: Vv n s E Vv Art. 1. Den genom sitt majestät mäktiga a nationalförsamlingen afsäger sig hvarje be-f väpnad makt till sitt iörsvar. i Art. 2. De kanoner som blifvit uppställda k på gärdarne, öfverlemnas till kriosministerns? disposition. I FF. d. ministern Baroche ha, blifvit utnärond, till storofficer vid hedersleg onen. I Nära 200 ledamöter ?4;den demokratiska oppositionen, hvariblar d äfven många . modeI Tata republikaner, såsom Cavaignac, Cremicux, E Victor Hugo, Girardin m. fl., höllo den 6 d:e c en sammankomst under general Laidets presidiam. Enhälligt antogs ett förslag af Michelit (de Sourges) att understödja ministeren vid dess försök att fi den inskränkande vallagen , upphäfa. lo Me Den sednaste telegrafdepeschen från Paris lyder som följer: Paris den 11 November. Det utskott, som blifvit nedsatt för att pröfva regeringens proposition om vallagens förändring, har i dag till nationalförsamlingen öfverlemnat sut Db tinkande, hvilket afstyrker bifall till regerin-; gens förslag., Det berättas att 7:de, S:de, 9:de och 10:del legionerna af det farisiska nationalgardet vid: den förestående reor ganisationen skola upp-: lösas, i anseende till sina republikanska sym pathier. Kavallerilegio uen, hvilken utmärker sig genom en viss arist vkratisk anstrykning, ; lärer deremot undgå upp! Ösning. al En ny association af mu wsikanter gar den 1. dennes sin första koncert. En stor mingd arbetarerepresentanter, militi ver, skriftställare, m. m. bevistade densamma. Några arbetareassociationer hade bedt Vi ctor Hugo att för detta tillfälle improvisera nå gra strofer. Den frejdade skalden uppfyllde deras önskan oc; skref några verser som sk ulle uppläsas vidi festens begynnelse. Inrik esministern synes likväl hafva ansett dessa v erser vara alltför revolutionära, ty sedan man. väntat en stund, ankom från hr de Thorigny ett förbud mot versernas uppläsning. . . Nationalförsamlingen sysselså tter sig med: 332 års utgifts-budget. Vid ka, vitlet om unerstöd, på inrikesbudggeten, uppträ Ide ledamo200 GO orre 2DTRMTUIDLEEARNORS Int få OT a ( 4 s 1 i sus Än om jag dog ? Trågade Thilda, . sväfvande! på målet; skulle reamma då också . . II Tala inte så bodröfligt, barn, jag er dig! ... du gör orätt dermed; man dör ej af ent så obetydlig och öfvergående sorg, när man I för resten kan howvpas på en lång, ljus och I lycklig framtid. Bil glad och rask och fö ri tröstansfull igen, Mathilda, annars kunde det 9 Te 2 1