Då jag nu mottager officerarne vid de olika regi:
menter, som följa hbvarandsra i hufvudstadens garni-!;
sonstjenst, skattar jag mig lycklig att se ederlifvade:
af den militäriska anda, som utg n för vär
ära, liksom den för närvaraude stör
säkerhet. h
Jag vill. derföre här hvarken tala om edrz
eller om cjisciplin. Edra pligter hafrven j all
heder mppiyllt, vare sig på fransk eller ufri
L
jord: occh sliseiplinen hafven j alltid förstått att u
vrö-
rätthållsa oförsvagad äfven under de sväruste
ningar. .
Soma jag hoppas skola dessa pröfningar icke ö
komma.. Men skulle likväl allvarsamma omstindig-.o
heter ärterföra dem och nödga mig att taga eder hän-;
gifvenhiet i anspråk, si skulle den säkerligen icke
lemna mig i sticket, emedan j ären öfrertygade der-;
om, att jag icke fordrar af eder annat än hvad
öfverensstämmer med min rätt, 1 den milit
äran och med fåderneslandets intresse; em edan j
spetsen för eder har ställt män, som äga mitt
förtroende och förtjena edert; emedan jag. om faran
dag skulle komma, icke vill göra som
geringar och ropa till eder: Gan j få
eder!, utan: Jag gär förut: följen mig!,
Ministrarne, som förutsågo att detta
skulle väcka stort uppseende, församlade si;
genast och beslöto anmoda presidenten
göra några förändringar i den ver
komme att offentliggöras. Hr Bonar
1 es tillåta några dylika modifikationer
f.. min rätt, Gck man skrifva min af grun
lasgen bestämda vätt Oo. S. V-
Detta taln, sägr en tidning, .hvilket anses, r
so.m en kommentar 2 eller en bekräftelse
dex nye k rigsministeris bekanta dagorder, och
såsom eft svar på de re questorernes motion
om neti onalförsamlingen.s betryggande genom v
v äpnad makt, har väckt get djupaste intryck.
Ord en: Fructidor och den 18 Brumaire äro!
i bvars ; mans mun och mar lägger till och
med vigt på den tillfälliga oroständigheten, att
i går just var årsdagen af general Bonapartes
statskt 1wpp. on -
De n nya legitimistisk-orleemistiska koali-
tionen s tidningar, hvilka efter Elystes sedna-
ste po litiska svängning bestämdt tyckas åsyfta
Chang arniers diktatur och nationalförsamlin-
gens förvandling till ett konservativt konvent,
klandr a talet hi ttigt och beledsaga det öppet
med d ? mörkaste uttydningar. Då den roya-
Jistiska majoriteten i nationalförsamlingen änna!
bildar exv? kompakt , P2S5a, SOM möjligtvis mot
vissa garantier kan v, Da republikanernas un ;
derstöd, så är det ich e elldeles osannolikt,
att talet at den 9 Novei ber kommer att till;
utbrott bricga den stora striden mellan det
parlamentariska systemet o. PD hr Louis Napo-t,
ieons personliga makt.
5
qv
-
ss fö
-
- MR eb
De republikanska partihufv: Tdmär MPS äsigt,
om den närvarande ställningen är följa. S ot
aBudskapet har, genom det fordrade åte.
kallandet utaf den nya vallag 22 af den 31
Maj, ställt majoriteten emellan ett sjelfmord
och en statskupp. Majoriteten synes bestäm-!
ma sig för sistnämnde alternativ: den vill
rycka till sig diktaturen, göra sig af med re-
publikens president och dere åter på laglig väg
eller genom våld föra republiken i restaura-
tionens armar. Det är derföre icke underligt,
att republikanerna för ögotblicket snarare sy-
nas taga parti för verkställaride makten än för
nationalförsamlingen.
Alla fraktioner inom unationalförsamlinger
äro icke belåtna med dess tre qvestorers mo-!
tion (Jfr. Aftonbladet A2 265) om rättighet;
för nationalförsamlingens president att requi-lf
rera väpnad makt och utnämna befälhafvarel,
derför, en motion sora anses gå ut på attbe-(
reda väg för Changarniers ofvannämnde dik-
tatur. Bland annat har general Tabvier in-
kommit med följande kontramotion:
Vv
n
s
E
Vv
Art. 1. Den genom sitt majestät mäktiga a
nationalförsamlingen afsäger sig hvarje be-f
väpnad makt till sitt iörsvar. i
Art. 2. De kanoner som blifvit uppställda k
på gärdarne, öfverlemnas till kriosministerns?
disposition. - I
FF. d. ministern Baroche ha, blifvit utnärond,
till storofficer vid hedersleg onen. I
Nära 200 ledamöter ?4;- den demokratiska
oppositionen, hvariblar d äfven många . mode- I
Tata republikaner, såsom Cavaignac, Cremicux, E
Victor Hugo, Girardin m. fl., höllo den 6 d:e c
en sammankomst under general Laidets pre-
sidiam. Enhälligt antogs ett förslag af Michelit
(de Sourges) att understödja ministeren vid
dess försök att fi den inskränkande vallagen ,
upphäfa. lo Me
Den sednaste telegrafdepeschen från Paris
lyder som följer:
Paris den 11 November. Det utskott, som
blifvit nedsatt för att pröfva regeringens pro-
position om vallagens förändring, har i dag
till nationalförsamlingen öfverlemnat sut Db
tinkande, hvilket afstyrker bifall till regerin-;
gens förslag.,
Det berättas att 7:de, S:de, 9:de och 10:del
legionerna af det farisiska nationalgardet vid:
den förestående reor ganisationen skola upp-:
lösas, i anseende till sina republikanska sym
pathier. Kavallerilegio uen, hvilken utmärker
sig genom en viss arist vkratisk anstrykning, ;
lärer deremot undgå upp! Ösning. - al
En ny association af mu wsikanter gar den 1.
dennes sin första koncert. En stor mingd
arbetarerepresentanter, militi ver, skriftställare,
m. m. bevistade densamma. Några arbetare-
associationer hade bedt Vi ctor Hugo att för
detta tillfälle improvisera nå gra strofer. Den
frejdade skalden uppfyllde deras önskan oc;
skref några verser som sk ulle uppläsas vidi
festens begynnelse. Inrik esministern synes
likväl hafva ansett dessa v erser vara alltför
revolutionära, ty sedan man. väntat en stund,
ankom från hr de Thorigny ett förbud mot
versernas uppläsning. . .
Nationalförsamlingen sysselså tter sig med:
332 års utgifts-budget. Vid ka, vitlet om un-
erstöd, på inrikesbudggeten, uppträ Ide ledamo-
200
GO orre 2DTRMTUIDLEEARNORS Int få OT a
(
4
s
1
i
sus
Än om jag dog ? Trågade Thilda, . sväfvande!
på målet; skulle reamma då också . . II
Tala inte så bodröfligt, barn, jag er dig!
... du gör orätt dermed; man dör ej af ent
så obetydlig och öfvergående sorg, när man I
för resten kan howvpas på en lång, ljus och I
lycklig framtid. Bil glad och rask och fö ri
tröstansfull igen, Mathilda, annars kunde det
9 Te 2 1