Nya Kopparberggs, Grythytte och Heleforst
vergslager samt t åtskillige större bruksegen-l!
lomar inom Fahhlu län, och att dessa orters ;
setydkiga: effekteer nedföras till Christinehamn,
lå till Hult forsslas endast visse deromkringl
velägne brukstilllverkningar; att qvantiteten afl:
sffekter, som påå detta sätt kommer till Chri-l
stinehamn utgörr öfver 160,000 skepp. stång-
och tackjern, imen till Hult icke mer än 14
i 16,000 skepp.; att antalet fartyg, som nul
Arligen besöka Chrisiinehamn, uppgår till om-
ring 400, och vid Hult till ungeför 60; att!
ill Christihehamn kommer sjöledes större de-
len af den spannemål, sill, salt, trävaror, m.
m. som för ofvannämnde bergslagers och bruks
behof erfordras, och att dessa varor, liksom
effekterne från samma bruk och bergslager,
för hvilka någon beröring med jernvägen icke
kan annorstädess än vid Christinehamn ifråga-
komma, allt fräämgent måste gå till denna stad,
äfven om jernvöägen förlägges till Hult; men
att till sistnämnnde plats åter sjövägen föras
egentligen sådanna varor, som ifrån Götheborg
och andra orterr vid Wenern skola transpor-
teras till Örebrqro eller trakten deromkring, och
hvilka varor, ii händelse jernvägen ledes till
Christinehamn, kunna derifrån med samma
lätthet, som fråån Hult, forslas på jernvägen till
sina destinatiomsorter; att förenämnde trakter
gåledes, endastt under förutsättande deraf att!
Christinehamn — blifver jernvägens ena änd-
punkt, kommaa i tillfälle att ifrån sädesrikal
provinser, som : af jernvägen genomskäras, förse
sig med isynnoerhet spanmäl, hvaraf dessa
bergslager ochi bruksegendomar alltid äro i
behof, särdeless under missväxtår, men att,
derest jernvägern ledes till Hult, besagde orter
icke utan betycdliga svårigheter och omkost-
nader kunna frrån nyssnämnda provinser förse
sig med sina behof af åkerbrukets alster; äf
vensom att man med skäl kan antaga, att
personaltrafiken på jernvägen borde ökas ge-
nom dennes förande till Christinehamn, vid
det förhållande att Christinehamn är beläget vid
allmänna vägen, då Hult deremot ligger en mil
å sidan om denna väg. Härtill kommer slut-
ligen, att då jernvägen framdeles fortsättes
till Götheborg, hvaraf naturligen följer upp-
hörandet af all egentlig träfik på Hult (?)
skulle, om Hult nu tages till ändpunkt, icke
allenast vägsträckan emellan nämnde plats och
hemmanet Bäck, hvarifrån, enligt det upp-
pjorla förslaget, utgreningen åt Götheborg
orde ske, göras nästan onyttig, utan äfven
de säkerligen icke obetydliga kostnader, som
för hamnens vid Hult försättande i ändamåls-
enligt skick erfordras, vara onödigtvis för-
spillda; men ett förmånerna af jernvägens ut-
sträckning till Christineharan deremot alltid
komme att qvarstå, med afseende åå såväl
platsens egen trafik, som vägens fortsättning
till Norge.
Under diskussionerna vid sednaste riksdag
anfördes såsom ett väsendtligt skäl för den
rojekterade jernvägen, att vissa dimensioner
jern, som sakmades på Götheborgs våg, skulle
å jernvägen kunna från bruken i Westman-
land och Nerilke föras till Götheborg. Detta
eger sin riktigthet; men med den sträckning
vägen nu är ifråga, Ad. v. s. till Hult eller
Mariestad, kam deremot icke Stockholms våg
utan omgångar komplettera sina behofaf vissa
jernsorter från Wermland, hvilket åter kunde
ske, om vägen lades till Christinehamn, å
hvars våg finnas alla i Wermland vanliga
jernsorter och dimensioner. Tillfälle bereddes
derigenom äfven Wermlands bruksegare, att
kunna föra sittt jern till Stockholm, då om-
ständigheterna så fordra.
,Christineharmn eger äfven företräde fram-
för; Hult derutii, . att vid Christinehamn finnes
nästan obegrämsad tillgång på tjenlige. platser
till allmänna upplag af magasiners uppföran.
de, som vid Hult torde saknas; liksom Chri-
stinehamn ege den stora fördelen, att rörel-
sen der icke lan af enskild person monopo-
Jiseras, såsom vid Hult.
Då vi spor det rykte vara temligen all-
mänt, att jerwvägens törläggande till Christi-
nehamn skulk, ifrån den föreslagna utgre-
fingspunkten åt Götkeborg, vara förenadt med
stora lokala svårigheter, få vi upplysa, at
löjtnant C. Adelsköld, som byggt en mindre
jernväg för hästkraft och varit arbetschef vic
jernvägsanläggningen emellan Christinehamr
och Sjöändan, nyligen på anmodan verkställ
undersökning huru med denna sak sig för.
håller, och har bemälte herr löjtnant afgitvi
den upplysning, att byggandet af denna jern
vägslinea icke möter andra svårigheter, än at
jernvägen blifver till Christinehamn (sige!
en half) mil längre än till Hult, hvilken olä-
genhet, om den skall så benämnas, i all
fall ojemnförligt öfverväges af Christine
hamns ofvan antydda många väsendtliga före
träden.
Af hvad vi sålunda, i enlighet med san
ning och rätta förhållandet, andragit, tord
befinnas, att jernvägens förande till Christine
hamn, i stället för Hult, skulle lända till ick
obetydlig vinst för landet, provinsen och jerr
vägsbolaget.n
;