naste söm döljer sig mom de hemhga sall-
skaperna hade, utan att vata ense om hvar-
ken personer eller åsigter, uppgjort ett ren-
dez-vous, för år 1852, icke för att uppbygga,!
utan för att omstörta.
För att besvärja denna fara, måste man utan :
fruktan och äfven utan öfverdrift taga den il:
sigte.
Republikens president besvärjer derefter na-
tionallförsamlingen att förena sina ansträngnin-l!
gar med hans, för att betaga de onda till och!
med hoppet om också blott ett ögonblicks
framggång. Dertill vore det nödigt att å ena
sidam tillfredsställa de legitima intressena och
å anddra sidan bekämpa alla anfall på religion,
morall och sambhälle.
I IBudskapet uppräknas derefter en hop sa-
ker, som skulle motsvara det ferstnämnda
vilkoret, nemligen: befrämjande af jernvägs-
byggnader, andra allmänna byggnadsföretag,
uppfostrings- och välgörenhetsanstalter etc.,
hvarefter den ölvertygelse uttalas, att man
lättare skulle kunna bestraffa det onda och
göra motstånd mot detsamma, sedan behofvet
deraf gjort sig riktigt kännbart.
Derefter uppräknas de åtgärder som blifvit
vidtagna i förvaltningens olika grenar. En
mängd flyktingar hade visserligen blifvit för-
vista från landet, hvaremot å andra sidan icke
mindre än 486,000 fr. hade blifvit utdelade
till understöd åt mer än 2000 flyktingar. — Fi-
nansernas ställning framställes såsom lug-
nande.
Då man kom till kapitlet Marinen, utbröt
en allmän munterhet i församlingen och al-
las blickar rigtades på den nye sjöministern
Fortc ul.
On Rom hette det, att ställningen ännu!
vore densamma; den helige fadren fortfor att:
öfverhopa Frankrike och dess soldater med !
välvilja. Kyrkostatens inre organisation gick
långsamt framåt, likväl hade väsendtliga fram-
steg redan blifvit tagna, det i verket satta
bildandet af en påflig armå skulle möjliggöra
de främmande truppernas återtåg. — I afseende
på Spanien omnämnas Frankrikes och Englands.
gemensamma anbud att genom sin sjöstyrka
bidrega till ätt afslå det obetänksamma anfal-
let på Cuba.
Vidare talas med tillfredsställelse om fre-
den mellan Danmark och Tyskland; man kun-
de hoppas att hjelptrupperna skulle dragas ur
ländet, så snart arfsföljden blifvit definitivt
reglerad.
Den storm som för ett år sedan hotade
Tyskland hade lyckligtvis lagt sig och efter
Englands och Frankrikes föreställningar mot
de tillämnade förändringarne i det tyska för-
bundets europeiska ställning hade regeringar-
nes vishet undanröjt andra förvecklingar.
Mot slutet yttras hufvudsakligen följande:
Efter mogen öfverläggning har jag kom-
mit till den åsigt, att den allmänna rösträt-
ten måste återställas på dess bredaste grund-
val, så att man utaf den 31 Maj-lagen endast
behåller det, som har afseende på orena och
sovärdiga elementers uteslutande.
Jag vill icke neka min delaktighet i lagen
af den 31 Maj och jag tager tvertom i an-
språk den äran att hafva slutit mig till den-
samma. Jag erkänner till och med dess hel-
sosamma verkningar. Men hvar och en må-
ste nu erkännna: det var en politisk akt och
icke någon vailag. Den har gått längre än
det åsyftades. Ingen hade kunnat förutse, att
3 millioner valmän, merendels fredliga invä-
nare på landet, derigenom skulle blifva ute-
slutna.
Den är derför en plausibel förevändning
för det anarkiska partiet att tillställa inbördes
krig och på flera ställen under valtiden upp-
väcka oroligheter, som utan tvifvel kunna un-
dertryckas, men likväl störta oss i nya in-
vecklingar.
Om denna lag redan är bristfällig för väl-
jandet af en nationalförsamling, så är den det
än mer för ett presidentval. Ty om tre års
bosättning i ett departement kan vara nödigt
för aft bedöma en representant, så är den
likväl icke nödig för att bedöma kandidaterna
till presidentskapet. .
Den allmän a rösträttens återställande gif-
ver ock utsigt att kunna ernå en revision af
grumdlagen. Man skall säga till revisionens
motståndare: Majorite. 03 understödd af 2
millioner petitionärer och af generalråden, on-
skar revision; hafven j min. tre förtroende till
landet, än vi? - -
Man invänder att min proposition härleder
sig från egenmnyttiga beräkningar. Mitt bete-
end2 under 3 år måste vederlägga ett sådant
påstående. Jag gör endast hvad jag an, för
att åstadkomma en laglig, ordentlig och fred-
lig lösning; utgången må nu blifva hurudan
som helst.
Att återställa den allmänna rösträtten, det
är att berötva inbördeskriget dess fana och op-
positionen dess sista argument; det är att
sätta landet i stånd att skaffa sig institutioner
på obestridlig grund.
Derefter framlade inrikesministern ett för-
slag till modifikation utaf lagen af den 31
Maj. :
Som förut. blifvit nämndt enligt en telegraf-
depesch; yrkade ministeren urgence eller
skyaidsam handläggning af dess proposition,
hviken urgence likväl afslogs af en svag ma-
joritet, bestående af legitimister och orleani-
ster. Tr :
De sednaste telegrafdepescherna från Paris
äro af följande innehåll:
Paris den 5 Nov. I lagstiftande församlin-
gen skedde val till byrå. Dupin blef å nyo
vald till nationalförsamlingens president med
387 röster bland 582. Motkandidaten Michel