naste söm döljer sig mom de hemhga sallskaperna hade, utan att vata ense om hvarken personer eller åsigter, uppgjort ett rendez-vous, för år 1852, icke för att uppbygga,! utan för att omstörta. För att besvärja denna fara, måste man utan : fruktan och äfven utan öfverdrift taga den il: sigte. Republikens president besvärjer derefter nationallförsamlingen att förena sina ansträngnin-l! gar med hans, för att betaga de onda till och! med hoppet om också blott ett ögonblicks framggång. Dertill vore det nödigt att å ena sidam tillfredsställa de legitima intressena och å anddra sidan bekämpa alla anfall på religion, morall och sambhälle. I IBudskapet uppräknas derefter en hop saker, som skulle motsvara det ferstnämnda vilkoret, nemligen: befrämjande af jernvägsbyggnader, andra allmänna byggnadsföretag, uppfostringsoch välgörenhetsanstalter etc., hvarefter den ölvertygelse uttalas, att man lättare skulle kunna bestraffa det onda och göra motstånd mot detsamma, sedan behofvet deraf gjort sig riktigt kännbart. Derefter uppräknas de åtgärder som blifvit vidtagna i förvaltningens olika grenar. En mängd flyktingar hade visserligen blifvit förvista från landet, hvaremot å andra sidan icke mindre än 486,000 fr. hade blifvit utdelade till understöd åt mer än 2000 flyktingar. — Finansernas ställning framställes såsom lugnande. Då man kom till kapitlet Marinen, utbröt en allmän munterhet i församlingen och allas blickar rigtades på den nye sjöministern Fortc ul. On Rom hette det, att ställningen ännu! vore densamma; den helige fadren fortfor att: öfverhopa Frankrike och dess soldater med ! välvilja. Kyrkostatens inre organisation gick långsamt framåt, likväl hade väsendtliga framsteg redan blifvit tagna, det i verket satta bildandet af en påflig armå skulle möjliggöra de främmande truppernas återtåg. — I afseende på Spanien omnämnas Frankrikes och Englands. gemensamma anbud att genom sin sjöstyrka bidrega till ätt afslå det obetänksamma anfallet på Cuba. Vidare talas med tillfredsställelse om freden mellan Danmark och Tyskland; man kunde hoppas att hjelptrupperna skulle dragas ur ländet, så snart arfsföljden blifvit definitivt reglerad. Den storm som för ett år sedan hotade Tyskland hade lyckligtvis lagt sig och efter Englands och Frankrikes föreställningar mot de tillämnade förändringarne i det tyska förbundets europeiska ställning hade regeringarnes vishet undanröjt andra förvecklingar. Mot slutet yttras hufvudsakligen följande: Efter mogen öfverläggning har jag kommit till den åsigt, att den allmänna rösträtten måste återställas på dess bredaste grundval, så att man utaf den 31 Maj-lagen endast behåller det, som har afseende på orena och sovärdiga elementers uteslutande. Jag vill icke neka min delaktighet i lagen af den 31 Maj och jag tager tvertom i anspråk den äran att hafva slutit mig till densamma. Jag erkänner till och med dess helsosamma verkningar. Men hvar och en måste nu erkännna: det var en politisk akt och icke någon vailag. Den har gått längre än det åsyftades. Ingen hade kunnat förutse, att 3 millioner valmän, merendels fredliga invänare på landet, derigenom skulle blifva uteslutna. Den är derför en plausibel förevändning för det anarkiska partiet att tillställa inbördes krig och på flera ställen under valtiden uppväcka oroligheter, som utan tvifvel kunna undertryckas, men likväl störta oss i nya invecklingar. Om denna lag redan är bristfällig för väljandet af en nationalförsamling, så är den det än mer för ett presidentval. Ty om tre års bosättning i ett departement kan vara nödigt för aft bedöma en representant, så är den likväl icke nödig för att bedöma kandidaterna till presidentskapet. . Den allmän a rösträttens återställande gifver ock utsigt att kunna ernå en revision af grumdlagen. Man skall säga till revisionens motståndare: Majorite. 03 understödd af 2 millioner petitionärer och af generalråden, onskar revision; hafven j min. tre förtroende till landet, än vi? Man invänder att min proposition härleder sig från egenmnyttiga beräkningar. Mitt beteend2 under 3 år måste vederlägga ett sådant påstående. Jag gör endast hvad jag an, för att åstadkomma en laglig, ordentlig och fredlig lösning; utgången må nu blifva hurudan som helst. Att återställa den allmänna rösträtten, det är att berötva inbördeskriget dess fana och oppositionen dess sista argument; det är att sätta landet i stånd att skaffa sig institutioner på obestridlig grund. Derefter framlade inrikesministern ett förslag till modifikation utaf lagen af den 31 Maj. : Som förut. blifvit nämndt enligt en telegrafdepesch; yrkade ministeren urgence eller skyaidsam handläggning af dess proposition, hviken urgence likväl afslogs af en svag majoritet, bestående af legitimister och orleanister. Tr : De sednaste telegrafdepescherna från Paris äro af följande innehåll: Paris den 5 Nov. I lagstiftande församlingen skedde val till byrå. Dupin blef å nyo vald till nationalförsamlingens president med 387 röster bland 582. Motkandidaten Michel