skottsvis utbeetalas, å landet åf kronofogden i det fög-
deri der ranasakningen hällits, samt i städerna, utom
Stockholm, aaf magistraten; hvarefter sedan genom
slutligt utslagg blifvit bestämdt, hvem gäldandet af
denna kostnaad äligger, vederbörande exekutor har att,
derest nägonai varder skyldig känd att förskottet till
staten ätergäälda, detsamma hos denne uttaga, men,
om tillgäng :saknas, kommer den redan utbetalda er-
sättniogen attt af konuegens befallningshafvande, för-
fattningarne likmätigt, under bebörig titel uti stats-
räkenskaperne afföras; skolande, hvad Stockholms stad
angär, ersättningsmedlen direkte af statskontoret ut-
betalas. Och hafva Rikets Stinder, som ansett att
KE. M:s befallningshafvande kunna berättigas, att uppä
kronofogdes och magistrats reqvisition, frän landträn-
teriet till dem utlemna, emot framdeles afgifvande
redovisning, ett lämpligt förskott, att till utbetalning
af ifrågavarande, till obetydliga belopp uppgäende,
ersättningar användas, anhällit det K. M:t täcktes,
för verkställägheten af detta Rikets Ständers beslut,
i näder medldela de föreskrifter, som af omständig-
heterna kunnna päkallas.
Rikets Stännders skrifvelse N:o 156, den 13 Aug.,
angår fprråga om grunden för beräkningen aj
reservrätintorna vid båtsmanshållet i Blekinge.
Dess vidlyyftighet och lika beskaffenhet förklara hvar-
före vi ej höär kunna meddela den fullständigare, än
blott nämna,, att Rikets Ständer gillat K. M:ts fram-
ställning, men som, vid det tillfälle då öfverskotts-
räntornas förvandling af K. M:t och Rikets Ständer
beslöts, tillika icke bestämdt stadgades, att reservrän-
torna skulle utgä på samma sätt som öfverskottsrän-
torna, och innehafvarne af de lägenheter, frän hvilka
reservräntorna utgå, säledes icke blifvit på förhand
beredde på förändringen, i likhet med hvad i afse-
ende ä öfverrskottsräntorna egt rum, torde, af samma
skäl eller föör att ej ästadkomma alltför hastiga rubb-
ningar i egaanderättsförhällandena, rättvisan päkalla
den jemkningg i detta hänseende, att reservräntorna
icke böra utggä med förvandling efter markegäng åä
rustnings-presstationerna förr än tio är förflutit efter
är 1842, dä,, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, K. M:t
fattade sitt nnådiga beslut, angäende den högre debi-
teringen, hvvarföre Rikets Ständer för sin del beslu-
tat, att de titill fyllnad för den gamla bätsmansindel-
ningen i Bleekinge anslagne reservräntor skola, i lik-
het med öfveerskottsräntorna, utgöras med förvandling
efter markegäång å den verkliga rustningskostnaden,
äfvensom att, vid så beskaffad förvandling, samma
medelberäkningsgrund för reservräntorna skall följas,
som vid den nya bätsmansindelningen blifvit antagen,
eller 20 daler siltvermynt för hvarje bätsman, dock
att denna förhöjda beräkning ej skall vidtaga förr
än från och med uppbördsäret 1859, och Rikets Stän-
der derjemtee hos K. M:t anhällit det behöriga un-
dersökningarr varda kostnadsfritt för de skattskyldige
anställde, föör utrönande dels, huruvida de smärre lä-
genheter, frtän hvilka reservräntor utgå, kunna utan
förmedling utgöra de dem äsatte räntor efter den
förhöjda berräkningen, hvarefter det mä ankomma på
lägenheterne:s innehafvare att, på grund af den verk-
ställda undersökningen, i behörig ordning söka den
förmedling, hvartill de dervid förekomne förhållanden
kunna föranleda, och dels till vinnande af upplys-
ning, huruvida nägra öfverskotts- och andra räntor,
hvilka från början tillhört den gamla bätsmansindel-
ningen, sedermera på ett eller annat sätt densamma
frängätt och nu mera äro anslagne till den nya in-
delningen, på det att nödige befunne rättelser i nämnde
hänseende mätte varda i behörig ordning vidtagne.
Rikets Ständers skrifvelse N:o 157, af den 131:
Aug.; i fråga om förändrad beräkningsgrundl,
inom Bilekinge län, m. m.
innehäller attt Rikets Ständer icke funnit skäligt att,
för sin del, 1 besluta, det någon nedsättning eller re-
stitution af dden för den nyroterade jorden inom pro-
vinsen Blekiringe utgångna bätsmansvakans-afgift mål
ega rum, utdtan ansett att ifrägavarande vakansafgifter, )
i den män dde icke behöfvas för ersättningar åt den
gamla bätsmaansindelningen, må upptagas bland stats !
verkets inkomster, på sätt med enahanda afgifter af l!
den nyrotersade jorden i rikets öfriga län eger rum.)
Rikets Stämders skrifvelse N:o 162, af den 13V
Augustin angående provinsen Jemtlands rote- .
J
ring,
innehåller, efter n utredning af äldre förhällanden lt
dermed, följjande: ;
Hvad försst anzär de grunder, enligt hvilka den l
nya roteringeen i Jemtland blifvit verkställd, sä enär
Riket; Ständder, vid sina till K. M. serskilda gängerlz
framförda önnskningar att roteringen i Jemtland mätte l,
jemnas till lilikhet med roteringen i det öfriga Sverge,l,
städse fästatt det förbehäll att hemmanens godhet,l;
grundränta och öfriga utskylder borde emellan länenf
behörigen jemföras och tagas i beräkning, hafva Ri-l14
kets Ständer ansett sig säledes böra tillse, huruvida, l;
vid betraktade af samtlige dessa förhällanden nägotls
vore att emot den verkställda roteringsförrättningen lo
päminnas; nen som härvid förekommer: att då ipro-J
vinsen Jemiand ursprungligen varit indelade 1001
man kavalleri och 1,048 dragoner eller infanteri,
men, enligt den föreslagna nya roteringen, oaktadt i
densamma intagits nära 1,140 tunnland skatt, eller
omkring 190) mantal förut oroterad jord, endast 925
rotar skulle uppstä, deraf dock en betydlig del icke
kan på längrre tid päräknas till utgörande af effektiv
otering; attt, enligt den äldre roteringen, på hvarje
ote beräknatts endast 2?, skatte-tunnland eller !!7,,
nantal, mem nu dertill blifvit anslagne nära 52,
katte-tunnlamnd, eller 5V, mantal, och säledes mera
in hvad K. M:ts och rikets krigs- och kammarkolle-
sier uppgifvit, under antagande af lika skatteförhäl-
anden som i Jemtland, skola i det öfriga Sverige på
en rote belöpa; att grundräntorna i Jemtland nu utgå
i kontanta p:pningar, utan förvandling, med ett me-
lelbelopp af ej fullt 10 rår bko på mantalet, under
let desamm: vid den gamla roteringens upprättande
ander konurg Carl XI:s tid motsvarade ungefär 12
dr i silfver, hvarför på nämnde tid kunde köpas lika
nänga tunnor korn, och Jemtland således till följd
ut myntets smäningom inträffade försämring kommit
ätojutande af en ganska betydlig lindring i afse-
nde ä berörda utskylders utgörande, i förhällandelg:
ill dessa skattebidrag i öfriga provinser, der grund-ly;
äntan utgör i medeltal pr rote 122 rdr 11sk.4 rst.;
tt enligt imstrukfionen för afvittringsverket i Jemt-
and den 12 Dec. 1780, hvarje helt mantal i Jemt-
and borde wndfå från 700 till 1,400 tunnland, der-d?
mder skog samt ut- och inegor begripne, men efterid
ufdrag af oduglig mark, och enligt kongl. stadgan ål
om afvittringsverket i provinsen den 8 Dec. 1820,
varje helt mantal i Jemtland borde, enär utrymmet qi
let tilläte, illdelas frän 500 till 3000 tunnland uti!!!
negor samt kog och utmark; att, enligt hvad K. M:tsirö
oefallningshfvande i dess sednast afgifna femärsbe-Å
ättelse uppgfvit, högst betydliga odlingslägenheter
nom hemmaens vidsträckta områden förefinnas, hvar- fe
genom desammas värde framdeles kan ansenligt för-
kas; att, fastän bevillningstaxeringsvärdet ä krono-!
kattehemmanen i Jemtland i medeltal utgör för hvarje j V?
elt mantal omkring 2000 rdr, desamma dock vidde
örsäljning, enligt hvad uppbudsförteckningarne frän
äradsrätterne utvisa, betalats med flerdubbelt dennalga
umma; sä hafva Rikets Ständer ej annat kunnat fe
nna, än attt provinsen Jemtlands roteringsskyldige
ivänare hafft fullt skäl till deras genom Kl. M:tsUl
stallningshaifvande i underdänighet framförda tack. at
La
-