skottsvis utbeetalas, å landet åf kronofogden i det fögderi der ranasakningen hällits, samt i städerna, utom Stockholm, aaf magistraten; hvarefter sedan genom slutligt utslagg blifvit bestämdt, hvem gäldandet af denna kostnaad äligger, vederbörande exekutor har att, derest nägonai varder skyldig känd att förskottet till staten ätergäälda, detsamma hos denne uttaga, men, om tillgäng :saknas, kommer den redan utbetalda ersättniogen attt af konuegens befallningshafvande, författningarne likmätigt, under bebörig titel uti statsräkenskaperne afföras; skolande, hvad Stockholms stad angär, ersättningsmedlen direkte af statskontoret utbetalas. Och hafva Rikets Stinder, som ansett att KE. M:s befallningshafvande kunna berättigas, att uppä kronofogdes och magistrats reqvisition, frän landtränteriet till dem utlemna, emot framdeles afgifvande redovisning, ett lämpligt förskott, att till utbetalning af ifrågavarande, till obetydliga belopp uppgäende, ersättningar användas, anhällit det K. M:t täcktes, för verkställägheten af detta Rikets Ständers beslut, i näder medldela de föreskrifter, som af omständigheterna kunnna päkallas. Rikets Stännders skrifvelse N:o 156, den 13 Aug., angår fprråga om grunden för beräkningen aj reservrätintorna vid båtsmanshållet i Blekinge. Dess vidlyyftighet och lika beskaffenhet förklara hvarföre vi ej höär kunna meddela den fullständigare, än blott nämna,, att Rikets Ständer gillat K. M:ts framställning, men som, vid det tillfälle då öfverskottsräntornas förvandling af K. M:t och Rikets Ständer beslöts, tillika icke bestämdt stadgades, att reservräntorna skulle utgä på samma sätt som öfverskottsräntorna, och innehafvarne af de lägenheter, frän hvilka reservräntorna utgå, säledes icke blifvit på förhand beredde på förändringen, i likhet med hvad i afseende ä öfverrskottsräntorna egt rum, torde, af samma skäl eller föör att ej ästadkomma alltför hastiga rubbningar i egaanderättsförhällandena, rättvisan päkalla den jemkningg i detta hänseende, att reservräntorna icke böra utggä med förvandling efter markegäng åä rustnings-presstationerna förr än tio är förflutit efter är 1842, dä,, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, K. M:t fattade sitt nnådiga beslut, angäende den högre debiteringen, hvvarföre Rikets Ständer för sin del beslutat, att de titill fyllnad för den gamla bätsmansindelningen i Bleekinge anslagne reservräntor skola, i likhet med öfveerskottsräntorna, utgöras med förvandling efter markegäång å den verkliga rustningskostnaden, äfvensom att, vid så beskaffad förvandling, samma medelberäkningsgrund för reservräntorna skall följas, som vid den nya bätsmansindelningen blifvit antagen, eller 20 daler siltvermynt för hvarje bätsman, dock att denna förhöjda beräkning ej skall vidtaga förr än från och med uppbördsäret 1859, och Rikets Ständer derjemtee hos K. M:t anhällit det behöriga undersökningarr varda kostnadsfritt för de skattskyldige anställde, föör utrönande dels, huruvida de smärre lägenheter, frtän hvilka reservräntor utgå, kunna utan förmedling utgöra de dem äsatte räntor efter den förhöjda berräkningen, hvarefter det mä ankomma på lägenheterne:s innehafvare att, på grund af den verkställda undersökningen, i behörig ordning söka den förmedling, hvartill de dervid förekomne förhållanden kunna föranleda, och dels till vinnande af upplysning, huruvida nägra öfverskottsoch andra räntor, hvilka från början tillhört den gamla bätsmansindelningen, sedermera på ett eller annat sätt densamma frängätt och nu mera äro anslagne till den nya indelningen, på det att nödige befunne rättelser i nämnde hänseende mätte varda i behörig ordning vidtagne. Rikets Ständers skrifvelse N:o 157, af den 131: Aug.; i fråga om förändrad beräkningsgrundl, inom Bilekinge län, m. m. innehäller attt Rikets Ständer icke funnit skäligt att, för sin del, 1 besluta, det någon nedsättning eller restitution af dden för den nyroterade jorden inom provinsen Blekiringe utgångna bätsmansvakans-afgift mål ega rum, utdtan ansett att ifrägavarande vakansafgifter, ) i den män dde icke behöfvas för ersättningar åt den gamla bätsmaansindelningen, må upptagas bland stats ! verkets inkomster, på sätt med enahanda afgifter af l! den nyrotersade jorden i rikets öfriga län eger rum.) Rikets Stämders skrifvelse N:o 162, af den 13V Augustin angående provinsen Jemtlands rote. J ring, innehåller, efter n utredning af äldre förhällanden lt dermed, följjande: ; Hvad försst anzär de grunder, enligt hvilka den l nya roteringeen i Jemtland blifvit verkställd, sä enär Riket; Ständder, vid sina till K. M. serskilda gängerlz framförda önnskningar att roteringen i Jemtland mätte l, jemnas till lilikhet med roteringen i det öfriga Sverge,l, städse fästatt det förbehäll att hemmanens godhet,l; grundränta och öfriga utskylder borde emellan länenf behörigen jemföras och tagas i beräkning, hafva Ri-l14 kets Ständer ansett sig säledes böra tillse, huruvida, l; vid betraktade af samtlige dessa förhällanden nägotls vore att emot den verkställda roteringsförrättningen lo päminnas; nen som härvid förekommer: att då ipro-J vinsen Jemiand ursprungligen varit indelade 1001 man kavalleri och 1,048 dragoner eller infanteri, men, enligt den föreslagna nya roteringen, oaktadt i densamma intagits nära 1,140 tunnland skatt, eller omkring 190) mantal förut oroterad jord, endast 925 rotar skulle uppstä, deraf dock en betydlig del icke kan på längrre tid päräknas till utgörande af effektiv otering; attt, enligt den äldre roteringen, på hvarje ote beräknatts endast 2?, skatte-tunnland eller !!7,, nantal, mem nu dertill blifvit anslagne nära 52, katte-tunnlamnd, eller 5V, mantal, och säledes mera in hvad K. M:ts och rikets krigsoch kammarkollesier uppgifvit, under antagande af lika skatteförhälanden som i Jemtland, skola i det öfriga Sverige på en rote belöpa; att grundräntorna i Jemtland nu utgå i kontanta p:pningar, utan förvandling, med ett melelbelopp af ej fullt 10 rår bko på mantalet, under let desamm: vid den gamla roteringens upprättande ander konurg Carl XI:s tid motsvarade ungefär 12 dr i silfver, hvarför på nämnde tid kunde köpas lika nänga tunnor korn, och Jemtland således till följd ut myntets smäningom inträffade försämring kommit ätojutande af en ganska betydlig lindring i afsende ä berörda utskylders utgörande, i förhällandelg: ill dessa skattebidrag i öfriga provinser, der grund-ly; äntan utgör i medeltal pr rote 122 rdr 11sk.4 rst.; tt enligt imstrukfionen för afvittringsverket i Jemtand den 12 Dec. 1780, hvarje helt mantal i Jemtand borde wndfå från 700 till 1,400 tunnland, der-d? mder skog samt utoch inegor begripne, men efterid ufdrag af oduglig mark, och enligt kongl. stadgan ål om afvittringsverket i provinsen den 8 Dec. 1820, varje helt mantal i Jemtland borde, enär utrymmet qi let tilläte, illdelas frän 500 till 3000 tunnland uti!!! negor samt kog och utmark; att, enligt hvad K. M:tsirö oefallningshfvande i dess sednast afgifna femärsbe-Å ättelse uppgfvit, högst betydliga odlingslägenheter nom hemmaens vidsträckta områden förefinnas, hvarfe genom desammas värde framdeles kan ansenligt förkas; att, fastän bevillningstaxeringsvärdet ä krono-! kattehemmanen i Jemtland i medeltal utgör för hvarje j V? elt mantal omkring 2000 rdr, desamma dock vidde örsäljning, enligt hvad uppbudsförteckningarne frän äradsrätterne utvisa, betalats med flerdubbelt dennalga umma; sä hafva Rikets Ständer ej annat kunnat fe nna, än attt provinsen Jemtlands roteringsskyldige ivänare hafft fullt skäl till deras genom Kl. M:tsUl stallningshaifvande i underdänighet framförda tack. at La