br rt Snr an TA VV I RR a RR att hemman, som, vid indelningens upprättande, blifvit till ett roteringsnummer anslagne, ofta funnes på betydligt afständ frän hvarandra belägna, och det således vore Önskligt, att andelar i en och samma rote kunde v:arda förlagda i en och samma trakt; likväl och som. K. M:t uti cirkulärbref af den 30 Maj 1826 förordnatt, att alla ansökningar säväl om utbyte af från starmrotarne aflägsna hjelprotar, som om roteflyttning:ar i allmänhet, borde ske hos K. M:ts befallningshafvande i länet, som, efter det säväl den rotehällawre, med hvilken roteflyttningen vore i fräga, som äfveen soldaten eller bätsmannen, då nägondera nummerrn ieke vore vakant, blifvit hörde, samt vederbörande regementseller corpschef jemväl i ämnet yttrande affgifvit, egde att, efter förekommande omständigheter och gällande författningar, i anledning deraf, meddela utslag, hvilket dock borde K. M:ts och rikets kammarkollegii pröfning underställas; hvarförutan K. M:t, genom lemnade föreskrifter i detta afseende, uti nädiga bref till K. befallningshafvande af den 2 November 1833, äfvenledes sökt att ifrågavarande olägenheter afhjelpa, Rikets Ständer alltså funne, att dylika väckte rotejemkningsoch utbytesfrägor, för hvilkas behandling i formväg tydlig anvisning sälunda vore meddelad, borde förfalla. Vid sistförflutne riksdag, då enahanda fräga, med serskildt afseende på Gottland, väcktes, äberopade Rikets Stinder ofvannämnde ären 1840—1841 afgifna utlätantce, och hemställde, i anseende till hvad deruti blifvit snfördt och enär det vore vederbörande obetaget att, för vinnande af rättelse utan antydda missförhällanden, begagna den väg, som i sädant afseende funnes anvisad, att yrkandet i denna del ej mätte föranleda till nägon Rikets Ständers ätgärd. Då emedlertid den partiela eller tillfälliga rotejemkning, som genom ofvan åberopade eirkulärbref af den 30 Maj 1826 blifvit medgifven, icke synes hafva ledt till det äsyftade målet eller den lindring i roteringen, att närmast hvarandra belägna hemman alltid, eller så vidt möjligt är, må utgöra en och samma rote, hvilket ändamäl deremot snarare torde kunna vinnas, om rotejemkningen finge mera vidsträckt i ett sammanhang verkställas, hvarigenom flera möjligheter kunde beredas för flera dylika olägenhetars athjelpande på en gäng, hafva Rikets Ständer hos K. M:t nu anhällit om en sädan utsträckning af föreskriifterne uti nyssnämnde nädiga eirkulärbref at är 1826, att K. M:ts befallningshafvande i de län, der bättsmän äro indelade, efter ansökning af de roteringssskyldige, må låta upprätta förslag till rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter; samt, sedan vederbörande chef och de roteringsskyldige blifvit hörde, efter förekommande omständigheter och gällande författningar, meddela utslag, för att, sedan detta blifvit underställdt K. M:ts och rikets kammarkollegium och der godkändt, tjena till efterrättelse och tilllämpas i den män, rotar blifva vakanta, eller derföriinnan, om vederbörande sig derom förena ; hvarjemte Rikets Ständer underdänigst anhälla, att K. M:t täccktes anbefalla Dess och rikets statskontor, att läta dee i följd häraf uppkommande kostnader af under hand warande statsmedel förskjuta, för att sedermera. i de ärliga liqviderna emellan statsoch riksgäldskontoren, sistnämnde verk till ersättande päföras. Rikets Ständers skrifvelse N:o 147 af den 20:de Åig. angående Öresundska tullafgiften för senska fartyg, är af följande innehåll: He rikets ständer har framställning skett om vidtagance af ätgärder, för att de tullafgifter till danska konan, hvilka erläggas för svenska fartyg, persedlar och handelsvaror, som försändas genom Öresund, mätte, så snart omständigheterna det medgäfve, fä alltid upphöra; och rikets ständer hafva icke heller kunnat undgå att finna, det de olägenheter, som svenska handeln genom Öresundstullen fär vidkännas äro af en serdeles tryckande beskaffenhet. Bland de af dessa olägenheter, som tillskynda vär handel största skada, förrekomma i främsta rummet dels de betydliga, så väl direkta, som indirekta utgifterma i och för genomfarter af Öresund och -Bälterna,, hvilka utgifter, enligt, derom erhällna upplysningar, torde kunna antagas årligen uppgå till 5 å 600,0:00 rdr riksgäldssedlar, oberäknaädt förlusterna genom förspilld tid och fördröjd ankomst till destinationsorten, jemte äfventyret för last och lif, då Helsingör under storm mäste anlöpas, o. s. v., dels ock dem omständigheten, att städernes på Sveriges östra kust redan i andra orsaker grundade handelsunderlägsenhet, i täflan med dem på den vestra, alltmer förökas derigenom, att allt köpmansgods, som genom sundet inkommer i rikets Östersjöhamnar, mäste blifva dyrare än det, som införes till rikets ve stra sstäder. Följderna häraf bafva, sedan de östra städernas handel i Östersjön, genom föriusten af FinJand,, undergätt en väsändtbg minskning, ännu tydligaree framträdt, i det att handeln uti dessa städer alltjemt aftagit, under det att den uti städerna på vestra kusten blifvit utsträckt och ökad. Ett sådant handelns aftagande mäste ock utöfrva skadlig äterverkan på afsättningen af de norra och östra provinsernis produkter; och då Norge, i fräga om Öresundstulle, stär i lika förhällande med vära vestra kuststäder och säledes har sin införsel billigare än Sveriges östra handelsstäder, torde i detta förhällande äfven kunna uppletas en af orsakerna till den öfverklagade smyghandeln, utmed gränsen från Norge. För att snart afbjelpa alla dessa dag fran dag allt mer känbara olägenheter och för att under tiden, innan detta vigtiga mål uppnäs, tillvägabringa de nedssättningar i nu gällande sundstullstariff, som kunnavrinnas, och serskildt den befrielse för svenska kustfarten ffrän sundstullstvänget, hvilken synes vara med billigheteens fordringar öfverensstämmande, jemte en minskningg af de s.k. tullkammar-sportlarne, och fyrpeningar. se, :säatt dessa nedsättas till belopp, som motsvara de behof;, hvarför de ursprungligen blifvit beviljade, äro yikets ständer at den tanka, att alla tjenliga mede) böra användas, och rikets ständer få alltså, med underdänig? tillkännagifvande, att de för sin del anse afskaffandet 2f Öresundstullen vara för befrämjandet af rikets handel utaf yttersta vigt, hos E. K. M:t i underdänighet anhälla, att E. K. M:t täcktes, så vidt de politiska förhällandena sådant medgifva i samräd! med öfriga uti Östersjöhandeln deltagande makter,, vidtaga de åtgärder, hvilka E. E. M:t kan i nå der: finna tjenliga för vinrande af detta ändamäl; sarmt att, innan sådant hinner verkställas, E. K.M: mältte söka förskaffa ät svenska handeln och sjöfarten. genom Öresund de ytterligare lättnader, som utar störande af den vänskap och den grannsämja, hvilka med konungariket Danmark Jyckligen äro rädande, kunna erhållas. I Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 148 af den 13 Augusti angående hospitalernas förbättring och underhåll, i yttras efter en vidlyftig relation om förra riksdagens betat och hvad regeringen dervid ätgjort, följande: Rikets ständer hafva ät detta maktpåliggande ärende epat en noggrann uppmärksamhet; och vidkommande föst K. M:ts nädiga framställning om anslag för nybyggnad af Wexiö hospital, så enär, enligt hvad upp: fy blifvit, icke allenast detta hospitals geografiske jäge det mest lämpliga för anläggningen af er sjukvärdsanstalt för sinnessjuka från de tre vidsträckte jäm, hvilka ansetts böra utgöra detsammas distrikt, utsan ock den nuvaraBde hospitalsegendomen erbjuder em förträfflig lokal för en sädan anläggning, i anseenade till belägenbeten och afskildheten från andre eggor än Lkospitalsbemmanets egna, hvilka dessutom leemnade ett tillräckligt och vidsträckt utrymme ej mindre för de sinnessjukes vistande i fria luften och sysselsättande med trädgärdsarbeten, blomsterodling va. m., än äfven till uppförande af serskilda Lyggnader för inrymmande af sådana sjuka, hvilka ega tillgingar att genom högre betalning förskafta sig större och med deras förra lefnadsvanor öfverensstämmande beqvämligheter, hafva rikets ständer ansett en utvidgning och förbättring af Wexiö hospital företrä alesvis böra ifrägakor:ma; och dä för ästadkommandt Isfondens egna tillgänger icke medgifve Kafo ala2ss ädla nn d hifall til mm rr AA Fr LA PR RN ——— a AA AA DM HH vs RH PA —M AA HH mf mm AA