TV lan Le Ras a: - - D
Det lärer således ej löna mödan att längrelPrp
lölja för sig sjelf, att regeringen i vårt land, b:
utan att begå någon våldsamhet mot grund-
agens bokstaf, i sjelfva verket tan, omlt
len icke återhålles af egna samvetsskrupler,se
ntöfva en makt, nära nog lika oinskränkt, m
som under ett erkändt enväldigt statsskick, vi
utan annan motvigt än den pressen, uti sin ti
emellan riksdagarna svaga och isolerade ställ-
ning och underkastad tillfälligheten af den in-I.
dividuella förmågan och karaktersfastheten hoss;
dem som äro dess ledare, kan utöfva. Attlsc
bruket af denna regeringens öfvermakt för när-
varande modereras och missbruken deraf nå-!2
got tillbakahållas genom vår nuvarande ko-l,
nungs humana sinnelag och aktning för rätt-l;.
visan, är en sak för sig, hvars värde för till-a
fället bör erkännas och måste räknas såsomla
en vinst, ehuru det, såsom man sett, ändål!
ingalunda förmått hindra åtskilliga af dessu;
efterhand skeende usurpationer, som härfiyta
ifrån det hos all öfvervägande makt innebo-
ende begär till ytterligare utvidgning. Men
lät landet erhålla en monark med ctt på en
gäng egenmäktigt och passioneradt lynne, så
sko:a farorna för den ännu beltintliga ringa
återstoden af svenska folkets politiska rättig-
heter och frihet snart framträda i full dager.
Vi begripa ganska väl, att den icke precist
ljusa tafla vi här uppdragit, ej skall behaga
dem, som gjort det till sitt syfte att söka in-
lulla allmänheten med sina vaggvisor om den
urgamla friheten; men det är icke dess min-
dre en plgt att framför allt söka sanningen.
Vi få i allt fall fästa uppmärksamheten der-
på, att denna åsigt a vår sida ingalunda
är ny. Läsaren torde påminna sig, att Af-
tonbladet redan i Mars månad år 1844, vid
nuvarande Konungens uppstigande på thronen,
uti trenne artiklar, kallade: Konung Oscar och
kans ställning, tillkännagaf sina tankar om den
itta vägen för den nye regenten att blifva
en Konung i folkets sinne, genom att söka
genomföra och befästa ett verkligt, på ma-
Joriteten grundadt, konstitutionellt samhälls-
skick; och att vi år 1846, då en annan tid-
ning talade mycket om regeringens liberala
politik, uti en serie af s. k. bref till lands-
orten tydligen framlade skälen för den tan-
kan, att man ännu icke sett stora prof på
denna liberalitet i de delar, hvari vårt land
nödvändigast behöfde reformerna. Vi ansågo
då, och anse ännu, att möjligheten af de fred-
liga förbättringarnas genomförande i våra la-
gar och inrättningar, just i anseende till den
stora öfvervigt som regeringen, utan äsido-
sättande af grundlagens bokstaf, kan utöfva,
hufvudsakligen eller helt och hållet måste hvila
på hoppet, att Konungen med allvar antager
sig dessa reformer och det allmännas sak emot
alla de enskilda intressen som stå densamma
i vägen.
Vär öfvertygelse är också, att realiserandet
af denna förhoppning är en stor nödvändig-
het, om ej Sverige skall sjunka ytterligare til:-
baka från sin allmänna moraliska ståndpunkt,
och den ringa återstoden af folkets friheter, ja,
måhända dess nationella sjelfständighet, gå
under för en riktning af alla de politiska kraf-
terna, hvilken, oaktadt det konstitutionella
skenet på papperet, har i verkligheten en när-
mare slägtskap med den ryska autokratiens
hufvuddrag, än fosterlandsvännen gerna vill
föreställa sig, så länge det låter sig göra att
undvika denna tanka. Det är också var me-
l
I
ning, att landets Konung kan, om han vill,
äfven med den nuvarande grundligen, gifva
oss ett verkligt konstitutionellt statsskick, ge-l
nom den anda, som det beror af honom att
ingjuta deri, och genom ett successivt öfver-
förande till folket sjelf af de bestyr, som äro
för centralregeringen öfverflödiga, utan att
derföre behöfva försvaga den verkställande
maktens styrka. hvilket, med en verklig
Irepresentation och en derpå grundad parla-
-mentarisk styrelse, icke behöfde befaras här
mera än i England.
Om deremot regeringssystemet alltmera an-
tager den riktningen, att förskansa sig inom
de privilegierades och bördens omgifning: om
man varseblifver en tendens att lägga folkets
(angelägenheter under förmynderskap af cn
I byråkrati, hvars lägre medlemmar mer och!
mer skola göras till viljelösa redskap under
de högste förmännen, medan desse åter i sin
ordning hufvudsakligen skola anse sig förl
furstens tjenare; då kunna de nyssnämnda l
förhoppningarne, om något deraf ännu äter-l
står, icke annat än försvinna.
Vi bekänne, att den förklaring, som i
I detta hänseende gifvits genom det sednaste
rådgifvarevalet af tvenne män, som förut helt
och hållet stått i ständig opposition mot den
politiskt reformerande tendensen, är orsaken,
Ihvarföre vi icke kunne om denna ministör
lantaga benämningen konservatift-reformerande,
lemedan vi, intill dess motsatsen kan visa sig
li verkligheten, anse densamma endast tjena
latt förlänga en förvillelse, hvilken ju förr dess
Iheldre bör undanrödjas.
b — —
Arsvexten.
Konungens Lefallningshafvandes i Blekinge län 3:e
lärsväxt-berättelse innehäller:
Hvetet har i allmänhet blifvit vackert och afkast-
ningen är ansedd till 6:e å 7:e kornet. Vinterrägen
li medeltal för Östra och Medelstads häraders till 5:e
tloch 6:e kornet samt för Bräkne och Listers häraders
I till 5:e kornet. Vär-rägen 4:e och 53:e kornet. Kor-
rvet, som i allmänhet blifvit vackert, har lemnat i af-
-Ikastning inom förstnämnde fögderi 5:e ä 6:e samt i
Bräkne och Listers härader 35:e kornet. Hafre och
Blandsäd, likaledes i allmänhet vackert, har inom
Isistberörde härader gifvit 6:e och 7:e kornet, samt
Ilinom Östra och Medelstads härader lika afkastning
-Isom kornet, utom i Eringsboda kapellförsamling, der
Il lskörden af dessa sädesslag nära grönsat till missvext.
t Trindsäd, Ärter, Bönor och Vicker hafva blifvit vack-
ra på bördig jord, men mognat nägot ojemnt: at-
kastnipgen upptages i Östra och Medelstads härader
TÅtill 5:e å 6:e kornet samt i Bräkne och Listers till
iYl4:e. Potatesskörden antages vara inom Östra och
, Medelstads bärader 5:e högst 6:e kornet, samt inom
I Bräkne och Listers 5:e till 7:e; och är denna frukt
lnästan öfverallt, ehuru mer och mindre, angripen af
len vanliga sjukdomen.
t
lad
kl I lördags middag inträffade den olyckshändelsen
latt en bät hvari fyra personer skulle från dockbygg-
oaden ä Djurgärden begifva sig till stora varfvet
5 I kantrade, hvarvid timmermannen Jonas Pettersson
-l Irnknadna