FORTET At UIMAGAT SVS ULD VLH Ul Lala VIN VI ppt
till folket.
Om den nye handelsministern Casabianca kan in-
genting annat sägas, än att han är folkrepresentant
och Bonapartist af renaste vatten. i
Fortoul, sjöministern, har, såsom en korrespondent!
uttrycker sig, för sin utnämning förmodligen att!
tacka sin skicklighet att segla med den vind som
bläser; han lär nemligen förut hafva varit intim vän
med Pierre Leroux, Jean Renaud och Lamennais.
Eljest hänner man hos honom ingen merit som kun-
nat för honom bana vägen till hans nya embete.
Lacrosse, minister för allmänna arbeten, har varit
vice presidtnt i nationalförsamlingen; han visade sig
i Rue-des-Nyramides-föreningen vara en förklarad an-.
hängare af vallagen.
Krigsministern Leroy de Saint-Arnaud har förut va-
rit anstäld i Mgerien, hvarest han, enligt pästående
af 1a Correzspondance Generale, det enda blad som
tager sig föör att prisa de nya ministrarne, med fram-
gäng kämpsat mot Kabylerna.
Charles Giraud var äfven undervisnings-minister i
det provisorriska kabinett, som skötte affärerna, då
Michelet bllef utesluten ur College de France. Den-
na åtgärd wtgick naturligtvis närmast från Giraud sä-
som undervisningsminister, hvilken ock vid denna ät-
gärds försvarande från tribunen utvecklade en icke sä
obetydlig vältalighet.
La Patrie och Le Moniteur Parisien, Elystes
förklarade organer, våga icke loforda det nya
kabinettets ledamöter, utan förklara endast i
allmänna ordalag att den yna ministeren be-
står af välsinnade män.
Le Messager de V Assemblee, den konservativa
majoritetens organ, säger:
Republikens president har ändtligen gifvit
franska nationen en minister. Man läser och
läser om igen. Den officiella Monitören inne-
håller verkligen inga tryckfel. Kejsar Na-
poleons brorson har sjelf läst korrekturet.
Herrar Corbin, Blondel och Fortoul äro
verkligen justitie-, finans- och sjöministrar.
Skall man skratta eller blifva förargad?
Då man tänker på de nya ministrarne, så
skrattar man ; då man tänker på Frankrike,
blifver man uppbragt.
;Hvad? 1789 års Frankrike, de 13 restau-
rationsårens Frankrike, den adentonåriga Juli--
regeringens fria och intelligenta Frankrike; —
Frankrike, som till ministrar haft en Necker,
en de Serres, en de Villele, en Chateau-
briand, en Martignac, en Casimir Perier, en
Soult, en Thiers, en Guizot, detta samma
Frankrike ser nu i spetsen för sig hr Blondel
och hr Corbin!
,Hvem är då denne hr Corbin? Hvem är
denne hr Blondel? Hvilka äro då dessa stats-
män, som icke ens finnas i Paris och icke
heller så snart torde komma dit, efter som
två af deras embetsbröder sköta deras port-
följer? Ingen menniska vet det!
Hafva de fått del af verkställande maktens
programm? Eller hafva de mottagit sina be-
fatlningar utan att veta, hvad man fordrade
af dem? Man vet icke!
Den vigtiga mannen i kabinettet, dess huf-
vud är hr Giraud. Visserligen kan hr Giraud
betyda niågot, om man jemför honom med
sina kamirater; men om man betänker, att hr
Giraud vear den obetydligaste ledamoten i ett
betydelselöst interimistiskt kabinett, så baxnar
man öfver att nu få se honom i spetsen för
en definitiv ministår.v
Permanensutskottet, som sammanträdt för att
taga kännedom om den nya ministerens bil-
dande, mottog tyst underrättelsen härom. Den
ansåg det nya kabinettet icke vara värdt nå-
gon diskussion. General Bedeau uppläste så-
som ordförande namnen på presidenten Bona-
partes tjenare.
Är det allvar?, frågade en hr de Morte-
mart.
Efter denna fråga, inföll hr Dufougerais,
vxäro både situationen och ministeren bedömda.
Ingenting, återstår således, hr ordförande, mer
än att upphäfva sessionen.
Så skedde också. Ingen vidare diskussion
förekom. Då utskottets ledamöter utgingo,
sade en af dem till en annan:
Det är ju endast en brefbärare-minister;
den har endast blifvit sammansatt för att
framlemna ett bref (det väntade budskapet).
Det är möjligt,, svarade den andre, men
i alla fall är brefvet icke frankeradt!
Emellertid har det nya kabinettet uppväckt
ett visst misstroende, helst flera af ministrarne
äro kända för ganska starka bonapartistiska
sympatier. En korrespondent i LIndepen-
dance Belge yttrar:
Allt antyder en tilltagande antagonism mel-
Jan republikens president och lagstiftande för-
samlingens majoritet. Sjelfva L Union börjar
i dag röra på stormklockan och jag skulle
nästan vilja förespå ett förestående utrotnings-
krig mellan de båda statsmakterna, om icke
kriget nu vore ändå omöjligare än freden!
På börsen har den nya ministerens utnäm-
ning blifvit så godt som utan verkan. Fem-
procentsfonderna stego först ungefär 20 cen-
timer ocih föllo derefter åter omkring 30 cen-
timer. ((Jemför nedan.)
Flera minister-kombinationer, dels och isyn-
nerhet med Billault, dels med Augustin Giraud,
dels äfven med andrafpersoneri spetsen, hade
förut misslyckats. Derefter uppgjorde man
äter en ny kombination med Ducos i spetsen;
men äfven Ducos ville icke gå in på de vilkor
som republikens president fordrade, utan drog
sig tillbaka.
I ;Moniteur Algerien för den 20 Oktober
berättas, att general Cuny undertryckt de oro-
ligheter, som förekommit bland några Kabyl-
stammar i Dellysbergen i östra delen af Al-
gerien.
Kommeenderande generalen öfver det i be-
lägringstilllstånd försatta Nictvre-departementet,
Pellion, Ihar utfärdat en ganska häftig prokla-
mation tilll innevånarne i Nevers. Han för-
kunnar attt belägringstillståndet blifvit prokla-
meradt för att beskydda hederligt folk, och
för att med största stränghet näpsa orostif-
tarne. Den dag är kommen, heter det, då
terrorismen måste stå på andra sidan; de må-
ste darra, som ailtid fört folkets namn och
intresse på tungan, men hvilka det sanna fol-
ket förnekar såsom en hop aflösdrifvare, röf-
vare och mordbrännare. De sednaste orolig-
heterna i Cherdepartementet, som företallit un-
der den liiberalaste regering, tadlar generalen
på det skiarpaste och hoppas, att alla heder-
liga invåmare i Cher-departementet skola un-
derstödja honom på det kraftigaste.
I sammnanhaneg -härmed berättas att åter isen