allmännnaste -af den: politiska och öfriga kul turhistoorien kunde fästas, öfversigter öfver fo sterlanddets industriella förhållanden samt viss: delar abf national-ekonomien, äfvensom ett ur val af 1 våra klassiska litteraturprodukter. Af ddetta innehåll borde äfven bildnings skrifter r utgifvas för de arbetande klasserna och ena sådan literatur vore så mycket önsk ligare ssom man från bildningscirklarne hö en allnmän klagan öfver bristen på passand läsningg. Att Sverige inalles eger någon po pulärt 1naturvetenskaplig litteratur, är br Hegg ströms förtjenst; men man kan mot den eljes i flera afseenden så förträffliga samlingen Bibliothek i Populär Naturkunnighet anmärka att dess flesta numror förutsätta en tyvärr nog sällsynt för-bildning, och att dessutom dera: vidlyftighet lägger ett hinder i vägen för de. ras begsagnande af den klass hvarom här är fråga. — Vi tro, att en sådan litteratur, som passade? för arbetsklassens behof, äfven för andra ssamhällsklasser skulle blifva välkommen och nytttig, nemligen om vi i allmänhet kunde öfvervinnna vår svaghet att blott vilja läsa sådana arrbeten som fordra högre förkunskaper än vi esga. Att ordet populär ej behöfver vara liktydigt med ytlig hafva vi ofvanföre visat. Men vi hafva ock erkänt, att det fordras mycket snillle för att bearbeta en vetenskap populärt, så att den ej förlorar sin formelt bildande bkraft. Att emellertid sådant är möjligt nästan ii alla ämnen, synas oss de af Skotten Chambeers utgifna bildningsskrifter mer än något annnat hafva bevisat. Vi kunde knappt önska dden svenska litteraturen en bättre gåfva än ett motstycke till Chambers Information for the ) people: vi hoppas också att något likartadt fföretag, under ena eller andra formen, snart heos oss måtte komma till stånd. Den ofantliga afsättningen på pastor Fjellstedts religlösa tidskrifter bevisar tillräckligt att den stora allmänheten är i behof af en allvarlig läsning, och icke skyr en uppoffring för att tillfredsställa detta behof. Att en så beskaffad litteratur måste vara beräknad på en enorm atsättning, för att kunna säljas till det aldralägsta rmöjliga pris, faller af sig sjelft. Det är i öfrrigt naturligt, att ehumi vi yrka på klarhet i beegreppsbestämning och konseqvens i bevisninng, sådana skrifter icke egentligen behöfva vvara tungstuderade, så vidt man ej under dådetta namn förstår allt som fordrar sjelftanke, eej heller att alla lättare uppsatser skulle vara derrur bannlysta. Tvärtom behöfdes rätt väl för arbetarens husliga krets en lättfattligare, moraliskt bildande läsning. Vi upprepa här en anmärkning, som vi gjort i det föregående, att bildningen ej må tro sig hafva gjort nog, om den åt de andligt hungrande astar några öfverblifna smulor från sitt eget bord. Icke utan skäl klagar man, att vetenskapen hos oss nog ofta förskansar sig inom sin egen förnämhet och föraktar att stiga ned eller, rättare sagdt, stiga fram till folket. Det ir en olycka, icke blott derföre att folket dergenom beröfvats hvad hos oss ädlast blifvit! änkt och yttradt och fått nöja sig med en attenakstig förtunning af vetandet, hvilken man rätt kaillat populär bildning, utan ock deri, tt dettaa förhållande framkallat en ytlig och inspråksrik dilettantism hos alla sådana, som ntingem icke funnit sig tillfreds med arten f det populära vetandet, ehuru de saknat raft elller tillfälle att göra vetenskapliga stuier, elller ock icke funnit det med sin värighet iöfverensstämmande att söka sina inigter i i populära källor. Vid en rätt populasering måste alla parter vinna, och icke minst etenskaapen sjelf. (Slutet följer.) —Å1— 7