icke tror duga Ull något annat an Ycd Oc UTtIMIE
oförsigtigt nog, ja oförsvarligt, nedhugger de tjocka
krokiga grenarna till bränsle, lemnande stammarnt
qvar att snarare öfvergå till sin förgängelse, och så-
ledes beröfva skeppsbyggeriet den stora vigtiga be-
ständsdelen krumvirke, som det framför alla öfriga
yrken så nästan oundvikligen behöfver. Frågas: äger
icke skeppsbyggeriet, denna vigtiga stora industri-
ren, att fordra allvarligare uppmärksamhet och
behjertande härvidlag frän de statsmyndigheter son;
vederbör? Borde icke jägmästare och kronobetjening
landsorterna ständigt och allvarligen göra allmoger
uppmärksam på den nyssnämnda nyttan? Ja bor
de icke kanske ändä nägra allvarliga ätgärder vidta-
gas från statens sida?
Hofjägmästaren m. m. af Ströms nitiska bemö-
danden för ekplanteringen och skogarnes värd inom
fäderneslandet, hoppas vi skola icke med honom dö
bort. Ämnet är af alltför stor vigt för att icke på-
kalla en allmännare uppmärksamhet.
England liksom flera andra länder har ännu mer
in Sverige brist på krumvirke, det är således behof-
vet som lärt denna genialiska nation att uppfinna me
hoder att af endast rakt virke sammansätta sina far-
ygsspant. — Det bästa jag i den vägen säg, va
Aberdeen i Skottland och skall detta byggnadssätt
värmare och detaljeradt i figurer framställas uti den
reseberättelse jag tillsammans med min reskamrat,
hr Cedergren,snarligen kommer att afgifva. Mängen
skulle i Sverige vid första päseendet förkasta detta
yggnadssätt såsom alldeles obrukbart, men vid ett
ärmare päseende, vid ett ytterligare svar på den
fråga vi ovilkorligen göra den engelska skeppsbyg-
garen, skole vi finna att vi med vära hittills rikli-
gare tillgävgar på virke icke lärt oss rätt förstä el-
ler beräkna ett fartygs styrka, sammansättning eller
hushällningen af virket vid dess begagnande. Och
likvisst gä de engelska fartygen till jordens alla län-
der, trotsande oceanernas stormar och visande atj24
vära farhägor, vära betänkligheter voro öilver ga öl
Men ehurn detta är en het, äger dock krum-lats
virket i alla fall det föret framför det ra avd
let inbespar en ganska ansenlig tid vid arbetets utfö-Iha
vande och derigenom icke kostar mera än det rak:
virket med sina flera laskar och tränaglar eller bult.
Den praktiska methoden i alla fall nyttig att
ära, och det skall vara en glädje att allmännare fo
göra den bekant. De träslag som i och för skepps
byggeriet vanligen nyttjades i England voro:
Engelsk ek till spant och förtimring, äfven ä en del
fartyg till däcksbjelkar och garnering; pris i
London 2 s. samt i Aberdeen 1s. 8 pence ) pr
kubikfot.
Preussisk ek, spant, förtimrivg, balkvägare åc.; prisli
frän 1 s. 6 pence till 2 s. pr kubikfot.
Amerikansk ek, skarndäck, baikvägare eller starkarc:
förbindningar; pris från 2!, till 3 s. pr ku-
bikfot.
Afrikansk ek, kölsvin, spelposter, balkvägare, hjulhus
och däcksbjelkar, m. m., pris 3!, ä 4 s. pr
kubikfot.
Engelsk alm, köl och kölsvin samt bordläggning af
bätar; pris i London 2 s. 3 pence samt i Aber-
deen 1!V, å 2 s. pr kubikfot.
Amerikansk alm, mellanstycken ä kölen, bordläggning
i botten; pris i London 2 s. i Aberdeen 1V,s.
Teak från Ostindien eller Afrika, bordläggning öfver
vattnet, kölsvin och garnering samt däcksbjel-
kar m. m., pris i London 5 s., i Aberdeen 4
s. pr kubikfot.
Mahogny, bordläggning öfver vattnet, däcksbalkar, balk-
vägare, däck, inredning m. m., pris i Londorp
5 s. och i Aberdeen 3 s. 9 pence.
Yellow Pine, Amerikansk, ordinär storlek, nyttjas til!
däck och rundbult, pris i London 2 s. 6 pence
och i Aberdeen 1 s. 4 pence pr kubikfot.
Dito Dito till mastträd om cirka 75 fots längd och
20 tums diameter; pris i London 3 s. 6 pence
samt i Aberdeen 2 s. 6 pence pr kubikfot.
Priset på jeroplätar och hörnjern till spant m. m.
är ofantligt billigare ön i Srerige, nästan endast hälf-
ten sä dyrt, men jernet är af mindre god qvalite,
hvarföre vära svenska jernängbätar äga synnerligt fö-
reträde. De engelska jernängbätarne byggas dock
med mycken noggranhet, men jag tror att de sven-
ska på intet sätt stå efter, fastän ej till de storlekar
eller antal som i England förfärdigas äfven för de
mest aflägsna länder. Uti New-Castle ä m:r Coutts
Parkinsons varf vid Willington-Quay och S:t Peters
Dock Yard byggdes endast seglande fartyg af jern,
hvaribland ett för Ostindiska farvattnen 160 fot längt,
30 fot bredt och 20 7, fot djupt i rummet. Priset på
dessa fartyg af jern, der materiel och kol fäs för ut-
märkt billigt pris, var icke större än för fartyg afträ
i de högsta klasserna. Närmare beskrifning ä dessa
jernfart;g skall framställas i min reseberättelse.
Uti Glasgow gjordes äfven master af jernplät till
ett fyramastadt angskepp för resor på Amerika; de
voro högst enkelt sammansatta af 3, tums plat, 83
fot länga och 26!, tum i diameter; man pästod att
de ej voro dyrare än af trä, och jag vill förmoda det
samt hoppas att vi äfven i Sverige skulle kunna kom-
ma till en närmare erfarenhet om dessa jernmasters
bruk och nytta, synnerligast då mastiräden härstädes
blifva allt sällsyntare och dyrare samt snart nästar
dej mera finnas till.
Mycket skulle kunna vara att tillägga om ätskilligt
;Ji skeppsbyggnadsväg, om priser ä maierialer och ma-
lehiner m. m., men för män af facket komma de ati
rättelse; ja r blott här-
reise emellan sven
skonsten, och vill sant
jag förut nämnt, på
I T hvarkev
kan bevisa att vi, utom i hvad
intet sätt stä efter den en:
uti det theore
nyttiga konst.
Uti Fravkrike, der jag blott ägde tillfälle att be-
söka Havre de Grace, Rouen och Paris, stod skepps-
byggnadskonsten ungefirligen på samma ståndpunkt
som den engelska; man ägde dock mera krumvirke;
skeppen voro med mycken noggranhet sammar
Å samt väl gjorda, och marinmuseum i Paris var ordnar
-lpå ettsätt som visar den franska nationens smak och
konstsinne.
Sverige borde kunna vara skepps
sta tillverkningsort, vi äga virke i
ch koppar i vära berg, vi r styrka
och slöjdskict et, och vi äga snillen som
.Jieda dem och skapa de vackra former som skola
el göra vär skeppsbyggnadskonst ärad öfverallt hvar den
svenska flaggan visar sig.
Skeppsbyggeriet är säledes en naturlig industri i
Sverige, och i den stora konkurrensen skola vi alltid
kunna verkställa vära arbeten billigare än andra npa-1
-Jicner. Af hvad jag inhemtat kunna vi ätminstonej.
bygga dem för cirka 3 pr ton b ligare än i England,
-I vore det då icke skäl för vära handelshus, kapit
eller älskare af svcnsk industri som
-Jdertill, att göra svenska nyl
:Jull cn handelsvara på verld
blefvo kända, och vi liksom Eng!
beställning ven från nsre orter?
Om allmänna tavkan blef mora riktad körpå, jemte
kapitalerna, i stället för att nedläggas i fiera för
värt land mera onaturliga industrigrenar, eller i stället
ör alt dragas ränta på motinteckningar; om man hör
:iksom hos den stora kraftfulla industriella engelska na-
tionen, väga de sina penningar för sitt lands naturliga
ndustri, bandel och kommunikationer, samt satte
deruti sin nationalära, så skulle äfven värt skepps-
byggeri i fäderneslandet kunna påräkna en större upp-
muntran, en större afsättning, vära fartyg vinna alt-
männare loford blifva kända öfver Lela verlden.
Men skola vära fartyg vinna denna framgång så mäste
också deras byggnad, om icke öfveriräfia de andra na-
tionerpas, dock alltid kunna fullt ut mäta sig med
dem. Det tillhörer oss att följa med tid och
cke allenast se, utan ock arbeta tjeliva för den konst
vi idka och älska, så visa, ä ven irån Sverge
ännes näögot att lära.
nadskonsten har I
geriets förnäm-
a skogar, jern