sea az Om skeppsbyggnadskonsten i England ochlt Sverige. E (Föredrag hället i Konstnärsgillet af hr p skeppbyggmästaren Andersson.) h Man gör sig 1 allmänhet ett storartadt begrepp ii om skeppsbyggeriet i England; man har lärt sig d genom historien och berättelser beundra Englands flotta både till storhet, hjeltar och bedritter, man har tagit för afgjordt att dess ängbata 2 iro de förnämsta i veriden, man har genonil allt detta gjort sig föreställningar, dels sanna, v men äfven öfverdrifna och ofta under den lifliga förväntan vi ägt om Englands storhet i skeppsbyggnadskonst. N Det lefde en ssvensk skeppbyggare för öf-j ver ett halft sekkel sedan: Fredric Henric af Chapman. Likscom den engelske store vetenskapsmannen Newton förkunnade för verlden så många lagar från naturens rike, gaf äfven Chapman lagar för den stora vetenskapen att bygga ett skepp efter theoretiska och praktiska grunder; lagar, hvilka England äfven stadgat och ännu till större delen följa. Skeppsbyggnadskonsten har i nästan alla länder liksom de fiesta vetenskaper gått framåt; Chapmans theorier hafva visserligen undergålt forskande snillens förändringar och förbättringar, men dee hafva dock hutvudsakligen bibehållit sin plats och sin ära inom sin vidsträckta vetenskap. Ångbåtarnas konstruktion har visserligen brutit de former Chapman gaf för ett fartygs konstruerande, men för seglande fartyg — oaktadt de förbättrbgar förut är nämndt — har det först i dess: dagar lyckats en amerikansk skeppsbyggare, nr Steers, att genom den beryktade skonertea Amerikas konstruktion skapa andra former efer de nya ideer, hvilka troligen komma at. göra en ganska ansenlig revolution inom det theoretiska af skeppsbyggnadsvetenskapen. Vi skola härtill snart äter-! komma, sedan vi förut tagit i betraktande det engelska skeppsbyggeriet 1 förhållande till det svenska, och derunder försöka visa, att svenska skeppsbyggnadskonsten intager ett lika aktadt rum, ja, om ej öfverträffar den engelska. Af hvad jag såg i Portsmouth, Woolwich,l m. fl. ställen, är jag öfvertygad att svenska örlogsfartygen, fastän ej till mängd, storhet eller dyrbara tislag jemförlige med de engelska, dock i sonstruktion och byggnadssitt ingalunda af den öfverträffas. Jag vill likvisst ej uppehåla mig dervid, emedan jag numera endast tillhörer handelsflottan och vid densamma i Emgland fästade min synnerliga uppmärksamhet;; det ör derföre endast om den jag i korthet villl yttra mig.. Engelska handel:lsflottan bar i flera tider, genom den olyckliga lag skepppsmätningssättet för dess fartyg föreskrifvit, bibehaällit sig i de gamla trumfiga, buttra, former, scom visserligen gjort och göra dessa fartyg till fylliga l lastdragare, men till däliga seglare, och dessutom ge cdem ett utseende af forntida konst, och icke att England följt med sin tid i de nya former sednare tider gifvit. Atskillige undantag finnas visserlicen, men te äro få; det är deremot i Skottland skeppsly iets gått mera framåt, hvarom allmänt berykas i Aberdeen, r samt med sgow bära Lo tade rkt elegans v ärofulla vittnesbörd De engelska skeppsby gerligen det smakiöosa och oproportionerliga i deras fart former, men de mäste underk i redarcs vilja och dessa äterigen fipra g lande mätningssättet sin fördel vid ait få fartygen att lasta mycket, men att utvisa ett mindri al, gerom ock atfgifterna blifva mindre; ett för som gör boude äg eppsbyggare koni afseendde på der ygs former. i yr ett nytt mätningssät 7 dock efter det gamia ännu, och ir fråga om att bygga fortyg per tons, t medivm emiellan det gamla och nya mätning äsom normt för den blifvande kostnadssumman. nätningsssättet i England liksom i Sverige stadt flera felaktigheter; det vore önskligt byggare hörvid fäste en allvarligare uppalt afgifva ett mätningssätt mera öfe med fartygets verkliga etal. gelska och svenska handelsfarde förra merendels och botten, utgö der vattnet en mer gar, och hvarige2 blifva nägra goda seglare. Dc ;r de svenska, hafva i allmänhet ot sin längd än de engelska, och e valtenlinier och nollspantsformer, nast gör desamma lika lastiryga, mer psegla et förhållande ivan skeppsSkepp är unde om ske N snärksamhet ft e aldr sednare dere en större I dessutom hvilket ick OCK 1007 sk byggnadskonst i En fra ock de 2 svenska handelsfart tadt företräde framför sina egna, och det är med cen viss nationulstolthet vi höra att der emgelska nationen mäste erkänna det 1 finnes de som aldrig v öfrertröffade af nägon annan ration rsten än af Amerikanarne, hvsrom en just nu gaf ctt så afgörinde oci sc A med ur dantag af dc noggrann af de er b