sea
az
Om skeppsbyggnadskonsten i England ochlt
Sverige. E
(Föredrag hället i Konstnärsgillet af hr p
skeppbyggmästaren Andersson.) h
Man gör sig 1 allmänhet ett storartadt begrepp ii
om skeppsbyggeriet i England; man har lärt sig d
genom historien och berättelser beundra Eng-
lands flotta både till storhet, hjeltar och bedrit-
ter, man har tagit för afgjordt att dess ängbata 2
iro de förnämsta i veriden, man har genonil
allt detta gjort sig föreställningar, dels sanna, v
men äfven öfverdrifna och ofta under den lif-
liga förväntan vi ägt om Englands storhet i
skeppsbyggnadskonst. N
Det lefde en ssvensk skeppbyggare för öf-j
ver ett halft sekkel sedan: Fredric Henric af
Chapman. Likscom den engelske store veten-
skapsmannen Newton förkunnade för verlden
så många lagar från naturens rike, gaf äfven
Chapman lagar för den stora vetenskapen att
bygga ett skepp efter theoretiska och prakti-
ska grunder; lagar, hvilka England äfven stad-
gat och ännu till större delen följa.
Skeppsbyggnadskonsten har i nästan alla
länder liksom de fiesta vetenskaper gått framåt;
Chapmans theorier hafva visserligen undergålt
forskande snillens förändringar och förbät-
tringar, men dee hafva dock hutvudsakligen
bibehållit sin plats och sin ära inom sin vid-
sträckta vetenskap.
Ångbåtarnas konstruktion har visserligen
brutit de former Chapman gaf för ett fartygs
konstruerande, men för seglande fartyg — oak-
tadt de förbättrbgar förut är nämndt — har
det först i dess: dagar lyckats en amerikansk
skeppsbyggare, nr Steers, att genom den be-
ryktade skonertea Amerikas konstruktion skapa
andra former efer de nya ideer, hvilka tro-
ligen komma at. göra en ganska ansenlig re-
volution inom det theoretiska af skeppsbygg-
nadsvetenskapen. Vi skola härtill snart äter-!
komma, sedan vi förut tagit i betraktande det
engelska skeppsbyggeriet 1 förhållande till det
svenska, och derunder försöka visa, att sven-
ska skeppsbyggnadskonsten intager ett lika
aktadt rum, ja, om ej öfverträffar den engelska.
Af hvad jag såg i Portsmouth, Woolwich,l
m. fl. ställen, är jag öfvertygad att svenska
örlogsfartygen, fastän ej till mängd, storhet
eller dyrbara tislag jemförlige med de en-
gelska, dock i sonstruktion och byggnadssitt
ingalunda af den öfverträffas. Jag vill lik-
visst ej uppehåla mig dervid, emedan jag
numera endast tillhörer handelsflottan och vid
densamma i Emgland fästade min synnerliga
uppmärksamhet;; det ör derföre endast om den
jag i korthet villl yttra mig..
Engelska handel:lsflottan bar i flera tider, genom den
olyckliga lag skepppsmätningssättet för dess fartyg
föreskrifvit, bibehaällit sig i de gamla trumfiga,
buttra, former, scom visserligen gjort och göra dessa
fartyg till fylliga l lastdragare, men till däliga seglare,
och dessutom ge cdem ett utseende af forntida konst,
och icke att England följt med sin tid i de nya for-
mer sednare tider gifvit. Atskillige undantag finnas
visserlicen, men te äro få; det är deremot i Skott-
land skeppsly iets gått mera framåt, hvarom
allmänt beryk-
as i Aberdeen,
r samt med
sgow bära
Lo
tade
rkt elegans v
ärofulla vittnesbörd
De engelska skeppsby
gerligen det smakiöosa och oproportionerliga i deras
fart former, men de mäste underk i
redarcs vilja och dessa äterigen fipra g
lande mätningssättet sin fördel vid ait få fartygen
att lasta mycket, men att utvisa ett mindri al,
gerom ock atfgifterna blifva mindre; ett för
som gör boude äg eppsbyggare kon-
i afseendde på der ygs former.
i yr ett nytt mätningssät
7 dock efter det gamia ännu, och
ir fråga om att bygga fortyg per tons, t
medivm emiellan det gamla och nya mätning
äsom normt för den blifvande kostnadssumman.
nätningsssättet i England liksom i Sverige
stadt flera felaktigheter; det vore önskligt
byggare hörvid fäste en allvarligare upp-
alt afgifva ett mätningssätt mera öf-
e med fartygets verkliga etal.
gelska och svenska handelsfar-
de förra merendels
och botten, utgö
der vattnet en mer
gar, och hvarige-
2 blifva nägra goda seglare. Dc
;r de svenska, hafva i allmänhet
ot sin längd än de engelska, och
e valtenlinier och nollspantsformer,
nast gör desamma lika lastiryga, mer
psegla et förhållande
ivan skepps-
Skepp
är unde
om ske N
snärksamhet ft
e aldr
sednare dere
en större I
dessutom
hvilket ick
OCK 1007
sk byggnads-
konst i En fra ock de 2 svenska
handelsfart tadt företräde framför sina egna,
och det är med cen viss nationulstolthet vi höra att der
emgelska nationen mäste erkänna det
1 finnes de som aldrig v
öfrertröffade af nägon annan ration
rsten än af Amerikanarne, hvsrom
en just nu gaf ctt så afgörinde oci
sc A
med
ur dantag af dc
noggrann
af de er
b