förordade en annan person, hvilken dertill ock
af Kongl. Maj:t i nåder den 8 December för-
ordnades. Hvad kongl. kollegium uti be-
rörde hänseende föreskrifvit, blef uti under-
dänig skrifvelse den 17 November allt år 1848
hos Kongl. Maj:t anmäldt, utan att kongl.
kolleginm sedermera fått emottaga något nå-
digt förklarande derom, att dess åtgärd blif-
vit af Kongl. Maj:t i nåder ogillad.
Den kongl. resolutionen af d. 1 dennes, kon-
trasignerad af statsrådet hr J. F. Fåhreus, ly-
der som följer:
OSCAR c. Hos oss har landskamereraren i Öre-
bro län J. O. Högström i underdånighet anfört be-
svär deröfver, att sedan det af Vär befallningshaf-
vande öfver Örebro län uppgjorda underdäniga för-
slag till äterbesättande af den lediga kronofogdetjen-
sten uti Vester-Nerikes fögderi blifvit för erhällande
af kontrasignation till klaganden aflemnadt, utan att
hans tanke i denna fräga blifvit af landshöfdingen i
länet infordrad eller fätt till kansliprotokollet afgifvas,
samt klaganden, af sädan anledning, uti en till Vår
:befallningshafvande den 7 sistl. Mars ingifven skrift,
reserverat sig mot det upprättade förslaget, under
:anhällan att som i följd af Vär befallningshafvandes
den 21 förutgängna Januari fattade beslut, att an-
teckning af skedd reservation icke finge i utgående
j expeditioner göras, någon dylik anteckning icke kun-
nat af klaganden ä det und. memorialet verkställas,
j Vär befallningshafvande mätte låta nämnde reserva-
tion få remisshandlingarne ätfölja; så har Vår befall-
,ningshafvande under den 10 i nyssnämnde mänad
resolverat, att Vär befallningshafvandes ofvanomför-
mälde den 21 sistl. Januari gifna beslut skulle lända
klaganden till efterrättelse, i följd hvaraf bans skrift
endast komme att läggas till landskansliets handlin-
gar; anhällande klaganden i underdänighet, det Vi,
med ändring af den öfverklagade resolutionen, mätte
i nåder föreskrifva huru för framtiden borde i lika
beskaffade fall förhällas.
.Sedan J, till följd af nådig remiss, efter
det Vår befallningshafvande öfver ofvannämnde
län blifvit hörd, under den 5 sistl. September
afgifvit edert underd. utlåtande i ämnet, hafve
Vi i nåder låtit Oss detta ärende föredragas,
och dervid väl, lika med eder, ansett, att
landshöfdingen vid upprättande af förslaget
till kronofogdetjensten i Vester-Nerikes fög-
deri, bort inhemta landskamererarens mening;
men då författningarne icke gifva anledning
dertill, att landskamereraren eller landssekre-
teraren, då han i något mål är af annan me-
ning än den, hvari landshöfdingen stadnar,
eget rättighet att låta sin reservation, genom
särskild skrifvelses biläggande, åtfölja den från
landshöfdingen utgående expeditionen, och
Vi alltså tillförene förklarat en så beskaffad
reservation endast böra uti länsstyrelsens pro-
tokoll intagas, hafve Vi funnit den af lands-
kamereraren Högström nu förda klagan öfver
landshöfdingens vägran att låta Högströms så-
som reservation mot förslaget till nämnde
kronofogdetjenst ingifna skrifvelse förslags-
handlingarne bifoga, icke förtjena afseende.
Tillkännagifvande eder detta till svar och ve-
derbörandes meddelande, befalle Vi etc.
När en sådan förklaring tillförne gifvits sä-
ges icke; vi kunne icke heller bestämdt erinra
oss det; men vilje påminnn oss, att något lik-
nande fall egt rum på 1820-talet med framl.
landshöfdingen Flach, och på 1830-talet med
landshöfdingen von Kremer. Hvilket som i
resolutionen menas vete vi ej; men det vete
vi, att enhvar begriper huru olämpligt det må-
ste vara, att på det sättet lemna åt en lands-
höfdings godtycke huruvida de öfver honom
satte myndigheter och sjelfva regeringen
skola få del eller icke af de meningar, hvilka
landshöfdingeembetets begge ansvarige tjen-
stemän, landssekreteraren eller landskamere-
raren, äro både berättigade och ålagda, att vid
målens behandlande afgifva. Också har sa-
kens utgång väckt stor förundran hos dem
som fått kännedom derom.
Efter dessa handlingars inhemtande torde
allmänheten icke finna våra anmärkningar på
något sätt öfverdrifna. Vi tillstå att det väckt
stor smärta hos oss, att se hr statsrådet
Fåhrai namn såsom kontrasignation under en
handling af sådant innehåll som den ifrå-
gavarande, och att någon annan rådgifvare kun-
nat biträda densamma. Vi veta mycket väl,
att det för närvarande betyder ganska ringa,
om pressen protesterar emot maktinkräktnin-
gar och dessa småningom skeende försök att
än på den ena än på den andra vägen tillin-
tetgöra sjelfständigheten och skapa ett ökadt
utrymme åt godtycke och allenastyrande; men
det vore i allt fall en förödmjukelse, om nå-
got sådant kunde passera, utan att åtminsto-
ne hvarje offentlighetens organ, som äger
något tecken till sjelfständighet, bögljudt der-
öfver uttryckte ett rättvist ogillande, enär åt-
gärden vid detta tillfälle är sådan, att den icke
ens för konungen och dess rådgifvare sjelfve
kan lända till ringaste upptänkliga nytta, utan
blott och bart innefattar en hyllning ät för-
mansdespotismen.
mn
— Redaktionen har med dagens post från
herr S. A. Hedlund emottagit, med begäran
om införande i Aftonbladet, följande:
