— Regerinngen har genom civildepartemen-
tet nyligen ffattat ett beslut af den betänkliga
beskaffenhet, , i afseende på förhållandet inom
länsstyrelserrna, mellan cheferna och de bi-
trädande embkbetsmännen, att man utan serde-
les öfverdriftt skulle kunna fråga, om det icke
mera har kaarakteren af en rysk än af en
svensk åtgäred, och att den gifver ett ganska
starkt stöd åtåt den någongång förut från vår
sida gjorda anmärkningen, att man på den
sednare tidenn inom embetsverkens organisa-
tion varseblififver en vida starkare riktning till
byråkratisk cdespotism och godtycke än till-
förene, det vill säga en riktning att lägga
makten mer och mer uteslutande i chefernas
händer och tillintetgöra den visserligen svaga
motvigt som de underordnade vid vissa be-
höfliga tillfällen kunde utöfva.
Saken är, i största korthet berättad, den,
att då konungens befallningshafvande i Öre-
bro län skulle till regeringen afgifva förslag
till återbesättande af en kronofogdetjenst (hvilka
befattningar fordom ganska ändamålsenligt
tillsattes af kammarkollegium, men numera af
Konungen) var landskamreraren Högström
skiljaktig från hr landshöfdingen m. m. Ber-
genschölds mening och afgaf ett serskildt yt-
trande; men när förslaget ingick, vägrade hr
Bergenschöldl uppfylla hr Högströms begäran,
att låta detta yttrande få medfölja till Konungen.
HBäröfver anförde hr Högström underdåniga
besvär, hvilka remitterades till kongl. kam-
markollegii hörande. Detta kollegium har på
ett klart och ampelt sätt i sitt utlåtande vi-
sat obefogenleten och orimligheten af hr Ber-
genschölds maktspråk, den våda som kunde
uppstå derigenom, att på sådant sätt upplys-
ningar kunde blifva regeringen undanhållna,
och visat att sådant stridde mot stadgandet
att landskamnrerare och landssekreterare äro
jemte landshhöfdingen ansvarige för åtgär-
derne.
Och likväl har regeringen på hr statsrådet
Fåhrei föredlragning godkänt landshöfdingens
åtgärd.
Det torde knappt behöfva utvecklas hvart
ett sådant prejudikat skall leda. Landshöf-
dingarne hafva att yttra sig till regeringen i
de allravigtigaste frågor om allmänna åtgär-
der. Desse embetsmän hafva icke såsom ;
flere andra länder, vid sin sida, några pro-
vincialråd, valde bland ortens invånare (äfven
i det starkt centraliserade Frankrike finnas
dock sådana såkallade departementalråd),som
kunna utöfva en motvigt mot förhastade åt-
gärder. Dem enda kontroll på en landshöf-
ding, som nmöjligen kan blifva tillsatt helt
och hållet okunnig om hvad som tillhör
hans befattnbing, ligger då hos :! s. k. em-
betet; och lhuru är det väl möjligt att rege-
ringen, i de ffall der landshöfdingens utlåtande
är infordradt, skall kunna bedöma dess till-
förlitlighet, då den icke ens får veta, nej icke
ens vårdar sig om att veta, huruvida de vid
Jlandshöfdingens sida satte embetsmännen va-
rit skiljaktige från honom eller icke, utan
landshöfdingen här kommer att befinna sig
ungefär i samma ställning som en turkisk
pascha?
Vi tillstå att denna sak förekommer oss
nästan mera betänklig än något annat som vi
på de sednare åren sett emanera från styrel-
sen, och vida mera anmärkningsvärd, än både
det så kallade handbrefvet angående office-
rares delaktighet i reformmöten och mycket
annat.
Men vi förutse, att mängen af Aftonbladets
läsare, vid inhemtandet af dessa anmärknin-
gar, skall draga på axlarna och göra sig sjelt
uen frågan, om vi ej begått något svårt miss-
tag vid refereringen af målet, eller rent af o-
riktigt uppfattat detsamma, och anse oss al
sådan anledming böra in extenso meddela och
till välförtjemt uppmärksamhet rekommendera
såväl kammaarcoliegii utlätande som regerin-
gens resolution. De lyda som följer:
Kongl. kammoarkollegii und. utlåtande af den 11
Sept. 18551, angående besvär öfver oformlig-
heter vid : upprättande ef förslaget till krono-
fogdetjensbten i Vester-Nerikes fögderi af Öre-
oro län.
Hos Eders Kongl. : r landskamereraren i
Örebro län J. O. Högström i und. anmält att vid
upprättande af und. för aterbesättande af 1e-
diga kronofogc te erikes fögderi Fders
Konel. Maj:ts befa i ide lin dels