ultrabonapartusterna Iorsokt att Saljd UCSS al: all
skaffande för grundlagens revision och fram- —
för allt för upphäfvandet af nämnde grund- Bo
lags 43 artikel. mil
Jag har tagit ifrån dig ditt ur; jag ser ski
gensdamerna komma; jag vill gerna gifva ing
dig dettillbaka; gif mig din börs i utbyte! par
Vill ni köpa vär sköna lag af den 31 Maj? son
Det kuide vara en god sak för eder! Hvad like
vill ni ge? ...... Färsk fisk, färsk fick! ter!
Jag är riktigt trött vid att behöfva omtala leg
hvad man redan mycket för länge, redan myc- gra
ket för ofta har svarat på anbudet att få gifva haf
någonting i utbyte för afskaffandet af lagen lite
af den 31 Maj. rik
;Man behöfver ju icke svara alls, utan låta utn
dem ropa, så mycket de vilja: Färsk fisk,
färsk fisk! till dess utbjudarne nödgas kasta hai
meraniämnde lag i upphäfvaadets och glöm- na
skans jöl, — en utgång som kan förutses., att
I öfrgt är le National en af de tidningar, af
som mist hårdnackadt bekämpat kElysces in- da
kräktnigsbegär. Denna tidning har derföre im
af de Fonapartistiska tidningarne blifvit öfver- fö
fallen ned största bitterhet och svarar härpå he
den 18 innevarande Oktober med följande ar- se
tikel: dr
Ja vi äro oefterrättliga; vi vilja icke tro vi
på visst folks goda och redliga afsigter; i
stället för att räcka dem handen då de göra för
min af att taga ett steg för att närma sig till en
oss, förneka vi deras goda afsigter och miss- Fa
tänka det skäl som drifver dem. jm
I tio dagar hafva de Bonapartistiska tidnin-, fö
garne försäkrat att hr Bonaparte vill återkalla Bo
lagen af den 31 Maj, att han blifvit bevekt re
af de firor, som denna lag bereder det all-
männa lugnet, att han suckar öfver fyra mil- Bu
lioner almäns utstrykande; att han vill göra fö!
offentlig afbön inför grundlagen och folket frö
som valt honora till republikens president; — hr
och likväl stöta vi honom alltid ifrån oss så- de
som den farligaste fiende till våra grundsat- ås
ser; vi vägra att ingå på hvarje underhand- ta;
ling, som för honom skulle kunna öppna vä-.m
gen till ett andra presidentskap. mi
Fö jaktligen utmålas vi såsom inskränkta ur
personer, lumpna til och med i vårt hat, utan hy
förmåga att kunna fatta de stora politiska kom-
binationerna. Vi skola icke destomindre fort-!nå
fara att vara hr Bonapartes hårdnackade mot-lyg
ståndare och detta af två skäl:
Det första är, att om han på allvar ville 3;
t
afskaffandet utaf lagen af den 31 Maj, så
skulle han ännu icke vara prestpartiets huf-!
vudman; det andra är, att vi icke tro det rin-
gaste hvarken på hr Bonapartes änger eller,
på de redliga afsigter hvarom de elyseiska tid-
ningarne tala. Vi äro tvertom fullkomligt öf-
vertygade, att hr Bonaparte alls icke bekym-!,
rar sig om den allmänna rösträttens återstäl-,
iande, och att han icke en enda dag, nej icke
en minut efter den 31 Maj har oroat sig öfver;
fyra millioner medborgares bortdrifvande från:
valurnorna.
Elysees tidningsr hafva bedöfvat vära öron h
med ordande om hr Bonapartes frisinnade af- ti
sigter; men presidenten har noga aktat sig att a
yttra ett ord, som kunde officielt kompromet-!S
tera honom. Vid den tid då le Constitution-ti
nel begynte sitt korståg mot lagen af den 51 ti
Maj. förnekade presidenten hvarje delaktig- h
het i ansvaret för de inspirationer, som dennajt
tidning mottagit; och då hr Baroche frän tri-:S
bunen å nyo uppsatte den 31 Maj-lagens fana,
aktade hr Bonaparte sig för att desavuera sin
minister.
Hr Bonaparte har framkallat lagen af den
31 Maj, han har utnämnt den sjuttonmanna-
kommission som utarbetat förslaget dertill,!v
han har anbefallt sin minister att understödja:
den, han har kontrasignerat den, han har re-c
S
1
Filadlelon
an fa
dan till sin premierminister utsett hr Leon
Faucher, denna lags referent; lagen af den 31
Maj är hans älsklingsverk, den är slutstenen
i den reaktionära politik, som han följt medl
denna ihållighet, hvilken af hans vänner pri-l.
sas såsom det utmärkande draget i hans ka-l,
rakter;, och ändå vill man inbilla oss att hr
Bonapaarte är färdig till hvad offer som helst
för att. få denna lag återkallad!
Såssom invändning mot vår otrohet fram-
drager man enhälligheten hos de Elyseiska I
tidningar, som bära vittnesbörd om hr Bona-
partes afsigter. Men prisade de icke äfven l.
vid valet den 10 December sin kandidats li-
berala åsigter, ja till och med hans socialisti-
ska åsigter? Skulle icke hr Bonaparte enligt!
deras löften borttaga hälften af skatterna, ut-
färda amnesti åt de olyckliga personer, hvilka
såsom politiska förbrytare blifvit deporterade,
och godtgöra de felsteg som blifvit begångna
af en kraftlös diplomati? Presidenten har
gifvit den mest obekymrade dementi åt kan-
didatens förespråkare; vi kunne således icke
sätta någon särdeles tro till tidningar, som
visat sig vara så föga trovärdiga och så illa
underrättade om hr Bonapartes tänkesätt.
;För att vederlägga oss framdrager man
äfven den vrede som uppenbarar sig hos de
royalistiska tidningarne, hvilka verkligen tyc-
kas tro på planen om den allmänna rösträt-
tens återställande.
Mer dessa tidningar hafva, liksom atlmän-
heten, äfven blifvit bedragne i Augusti må-
nad år 1849 af det der beryktade brefvet till
hr Edgar Ney, i hvilket återställandet af påf-
vens absoluta makt i Rom klandrades. Det
är tvdligt att dessa tidningar, alldeles såsom
hopen, misstagit sig i afseende på betydelsen
at dessa rader, sedan hr Bonaparte sjelf be-
fallt att man från tribunen skulle desavuera
den tydning man gifvit åt hans tanka.
Vi hafva således goda skäl att i tvifvels-!
mål draga redligheten hos de elysgiska tid-
ningarne och icke heller lägga någon vigt på
Fe ESTTASESOESERETSRE ESSER TSE AKAI BA IT HEDE?
ma ögonblick , som hon var på väg att
ingå den heligaste, men tillika mest prosaiska
af alla förbindelser, att jag deröfver kände en
slars samvetsförebråelse. Ehuru det redan
. I and net min makt att hela detta