dlUSPIaAR. MNIULVL AvVvIijvlet
VERA ITE Se
RÄTTZGANGS- och POLISSAKER.
I gär fortsattes på rädstufvurättens 3:dje afdel
ning ransakning med pigan Sofia Carlsson angäende
ett af henne den 18 Augusti framfödt barns dödssätt.
(se Aftonbladet för den 13 September). Betjenter
Jäderblom, hvilken genom en resa hittills varit hin-
Irad från inställelse, hördes nu och berättade: att
han, som vore fader till Carlssons barn, kommit upp
ill henne strax efter det hon blifvit förlöst; att bar-
net haft lif, men efter en kort stund aflidit; att Carls-
son velat skicka efter en i huset boende piga för att
värda säväl Carlsson som barnet, men att Jäderblom
satt sig häremot, emedan han blygts att stanna qvar,
om nägon mer person tillkom. Sedan barnet aflidit
i Carlssons armar, hade det blifvit inlagdt i en ask,
som ställts i en dragkistläda. Härefter hördes som
vittne Carlssons kamrat, pigan Berglund, hvilken
varit bortrest, då Carlssons förlossning skett. Hon
hade hemkommit den 23 Augusti, och hade Carlsson
då omtalat, att hon nedkommit med ett dödfödt barn.
I Mars eller April hade Carlsson omtalat sitt half-
vande tillstånd, men ej nämnt när hon väntade sin
nedkomst. För ytterligare ett vittnes hörande upp-
sköts mälet till den 30 i denna månad.
— I dag hölls uti Poliskammaren förhör med drän-
gen Johan Erik Nell, hvilken på ett falskt betyg sökt
tjenst hos konditor W. Davidson. Betyget var utfär-
dadt af bryggaren Svensson, boende ä Lundtmakare-
gatan, hos hvilken Nell tjent under ett ärs tid, men
från hvilken han nu skulle afflytta. Hr Davidson
hade mottagit betyget af Nell och dermed gätt till
hr Svensson, för att rådfråga sig om karlens uppfö-
rande. Dä hade det visat sig att betyget var falskt.
Nell greps kort derpå af öfverkonstapeln Mårtensson,
dä han erkände att han, efter att hafva förlorat be-
tyget som erhållits af hr Svensson, genom gardisten
vid Andra Lifgardet och major Schitzercrantz kom-
pagni, Wallin, fått ett nytt skrifvet af dennes kam-
rat, gardisten Lundqvist. Ett tjenstebetyg frän Sö-
dermanland hade äfven af Lundqvist blifvit författadt.
Uti de falska betygen hade Nell kallat sig Pettersson.
Ett vittne hördes, som intygade sanningsenligheten
af Nells uppgift, att Lundqvist skrifvit betygen på en
krog uti grannskapet af kasernen. Nell hälles häk-
tad, och målet uppsköts tills i morgon, hvartill Wal-
lin och Lundqvist skulle reqvireras.
— Hos hr revisionssekreteraren Thyselius, boende
på egendomen Gustafsvik ä Wermdön, föröfvades ny-
ligen stöld, dervid ett större parti gäng- och säng-
kläder m. m. tillgrepos. Wermlänningen Pehr Nils-
son Räström, hvilken varit misstänkt att hafva föröf-
vat stölden, har förgäfves varit efterspanad; men i
natt lyckades det poliskonstaplarne Lundgren och A-
brahamsson att i skogen utanför Stocksunds färja gripa
Räström, äfvensom att få reda på tjufgodset, som var
förvaradt i grannskapet. Vid förhöret i dag erkände
Råström sitt brott och poliskonstaplarne erhöllo af po-
liskassan belöning för sin raskhet.
— Å Ladugårdsgärdet bortstals i Juli månad uti
Nerikes regementes läger, från kaptenen Fock, ctt
svenskt guldur. I går hade snickarearbetaren Anders
Colling infunnit sig å assistansen för att beläna ett
guldur, men då ombudsmannen Akerdahl igenkände
uret vara det från kapten Fock stulne, så anhölls
detsamma. Colling berättade vid polisförhöret i dag,
att strähyflaren Lindgren i gär infunnit sig hos ho-
nom och anmodat Colling att ä assistansen beläna
uret. Målet uppsköts tills i morgon för Lindgrens
hörande.
— Ransakningen med de för stöld från sin mat-
moder enkefru Holmberg häktade drängarne Jonsson,
Edlund och Rundqvist, fortsattes i gär i poliskam-
maren.
Vid första förhöret erkände Rundqvist sitt brott, men
säväl Jonsson som Edlund nekade. Uppmanad af po-
lismästaren erkände likväl sedan Jonsson att han vid
jultiden sistl. är i sällskap med Edlund stulit mjöl,
hvilket de genom Rundqvist försält till näringsid-
kerskan Lilja. Tillspord huru de i Lilja lärt känna
en tjufköperska, svarade fJonsson: Jo, Rundqvist sa
oss att Lilja köper hvad som helst.. Någon tid der-
efter hade de äter stulit mjöl som äfven blifvit af-
yttradt till Lilja. Vid tillgripande af detsednare parti
mjöl, med hvilket de blefvo ertappade, hade tillgätt
på så sätt, att de passat på dä bokhällaren aflägsnat
sig. Jonsson hade hällit upp säcken och Edlund öst
uti. Derefter hade säcken blifvit förvarad uti en i
drängkammaren stäende Rundqvist tillhörig större ki-
sta. Sednare på qvällen hade de begifvit sig ä väg
till Lilja, men såsom förut nämdt är blifvit af pol
konstapeln Lindblom gripne. Jonsson instämde för-
öfrigt uti Rundqvists uppgift att Edlund varit den
som uppmanat honom att bestjäla matmodren. Ed-
lund infördes derefter och underrättades att begge
kamraterna bekänt; men han fortfor fräckt att neka
till ringaste delaktighet i brottet.
Näringsidkerskan Lilja skulle nu förklara sig öfver
hvad ytterligare mot henne förekommit, och började
uppduka länga historier om huru olyckligt det är att
en ärlig, menniska kan komma i spektakel — kon
hade alltid frågat Rundqvist om mjölet vore rättfån-
get, men hvad svar hon erhållit på sin fråga, kunde
hon icke lemna.
Pigan Maria Eriesson, hvilken sistl. vinter tjenat
hos Lilja, hördes och berättade att Rundqvist ofta bu-
rit säckar och päsar till Lilja som alltid i tysthet
uppgjort köpet. Eriksson hade väl funnit under-
handlingarne misstänkta, men att Lilja drifvit sin
tjufgodshandel så längt, det hade vittnet icke kunnat
ana. Poliskommissarien Jonsson upplyste, att han
sistl. tisdag lätit från häktet till sig upphemta tillta-
lade Rundqvist för att förmå honom erkänna hvad
ytterligare han sält till Lilja. Rundqvist hade då
erkänt att han stulit från fru Holmberg ett nytt större
lakan som han för 36 sk. rgs försäldt till Lilja. I
anledning deraf bade hr Jonsson infunnit sig uti Lil-
jas bostad och efterfrågat lakanet, men Lilja förne-
kade då ihärdigt att innehafva detsamma. Slutligen
då kommissarien hotat Lilja med häkte, hade hon
framtagit lakanet,som legat understucket under trap-
Ipan till afträdet. Nu skulle Lilja äfven förklara sig
löfver denna besvärande omständighet, och dermed var
Ihon äfven icke sen. Hon hade nekat för innehaf-
I vande derföre, att hon beslutat att i egen person
aflemna lakanet till fru Holmberg och på sammal
gäng för henne förklara det obehagliga uti att hafva
blifvit narrad af drängarne.
Angående det från slagtaren Rabe slulna kött som
Lilja också köpt, förekommo äfven besvärande omstän-
digheter mot Lilja. Mälet remitterades nu till dom-
stol, och mälsegarens ombud yrkade att Lilja, hvilken
han ansäg vida brottsligare än de tilltalade, genast
borde i häkte inmanas, men polismästaren De Mare
förklarade att då Lilja hade barn att försörja, skulle
bon intilldess rädhusrätten annat förordnade få vistas
da tri fot, mot hvilket beslut ombudet anförde miss-
nöje.
Lilja är född i Gefle och har förut varit ställd un-
Ider tilltal för enahanda brott:
— I anledning af polisreferatet i gårdagens tid-
ning angående ett uppträde vid Norrtullsgatan, der:
vid en källaremästare Lundberg blifvit träffad af slag
med en käpp, få vi till undvikande af namnförvex-
ling, då fiere källarmästare med namnet Lundberg
finnas, på begäran tillägga det den här ifrägavarande
är källarmästaren C. J. Lundberg, som har sin köl-
larrörelse bredvid Mindre teatern.
Lund. Den 10 dennes på morgonen fanns alske-
lade hussaren Erland Muniher från Dahlby hängande
löd inuti ett obebodt hus nära Lunnarps by. a
ss ss Im -
ss QLr
bn pt en AA Mn PR
Nn-
U
thers begge träskor, af hvilka den ene var flöckad
med blod, funnos 159 famnar
thers lik var mycket blodigt; a hål, säsom efter
slag, funnos i hufvudet, på högra armen och ä ryg-
gen. Häraf ville man sluta, att andra personer till-
lfogat honom slagen och derefter, för att dölj
brottslighet, ngt upp hocom. Härför r AS
ksä 2:ne ar från Bjellerup, som qvällen förut
sökt Munther och frågat flere personer efter honom.
IDen ene af dem är häktad och man är på goda vä-
lrar att få reda vå detta brott. Provincia aren aät-
huset, och Mun-