— Då vissa politiska skriftställare, till be-
främjande af sina parti-åsigter, söka vilda hi-
storiska facta efter sitt tycke, finnes intet an-
nat medel, än att, för hvarje gång sådant
sker, ånyo påminna om hvad som utgör sanna
förhållandet. Detta är anledningen hvarföre
vi äfven i dag hafve några ord att kortligen
erinra vid en filippik, som prof. Palmblad i
Tiden låtit utgå emot ungraren Kossuth, ian-
ledning af den hyllning, som Engelsmännen
visa denne kämpe för sitt fosterlands nationa-
litet och frihet.
Till det mera oskyldiga i nyssnämnde ut-
fall börer det, att Tiden tycker att ;hr Barnum
(densamme som hade kontraktet med Jenny
Lind i Amerika), som intresserar sig för alla
celebriteter, torde taga Kossuth på entrepre-
nad och föra honom i triumftåg kring alla
;unionens gator. Detta är ett sätt att håna
en i alla händelser utmärkt man; men hvar
och en har sitt sätt, och Tiden bör såväl som
hvar och en annan vara oförhindrad i hvad
egna omdömen beträffar. Ett annat förhål-
lande är med ett påföljande stycke, som Ti-
den eiterat ur Posttidningen och denna i sin
ordning öfversatt från den franska tidningen
Le Constitutionnel,, en af Louis Bonapartes
förnämsta organer och för närvarande en a!
de mest reaktionära jurnalerna.
Man läser i denna öfversatta artikel bland
annat, att Kossuth är en helt vanlig dekla-
merare - (sic) hvars oförfarenbet endast kar
jemföras med hans högfäird. Detta säges
nu om en man, som visade den mest utom-
ordentliga förmåga att organisera och ordns
ett af fiender öfverallt hotadt fädernesland.
samt att skapa härar och provision till mot-
stående af en disciplinerad och öfvad stående
arme; en förmåga som kan jemföras med d:
utmärktaste mäns, hvilka hela historien ha
att uppvisa. Vidare säges det, att en fram-
gång åt Kossuths sak skulle bringat i slafver
nationer i Ungern, tre gånger mera talrike
än magyarerna. Hela verlden vet likväl, på
grund af officiella akter sedan åren 1848 ock
1349, att detta är en vanställning af san-
ningen. Eller kan det nekas, att magyarern
erbjödo de andra stammarna samma borger-
liga och politiska frihet som de förre sjelfvc
eftersträfvade, ehuru det lyckades Österrike at
genom Jellachich uppväcka kroaternes national-
fördomar emot magyarerna? Ett bevis på rik-
tigheten af hvad vi nu sagt, ligger dessutom
1 det missnöje, som både i Servien och Kro-
atien yppat sig med sakernas nya ordning :
Österrike. i sz
Vidare läser man att Österrike denna gång
hade lyckan att försvara civilisåtionens och
fraraåtskridandets sak. Detta torde blott be-
höfva citeras, för att visa den partiskhet som
råder i artikelnd
NFidare heter det, att Kossuth för att blifve
sdiktator, splittrade Ungern; afligsnade elle:
sårade dess ädlaste söner, öeh sedan har
bemäktigat sig väldet, gjorde haw icke dera
annat än det uslaste bruk., - Obestridliga
facta visa likväl, att då ti ex. Görgeyy som
sedan förrådde Ungerns sak åt Ryssland, vic
eit tillfille lät arrestera Dembinski på. grunt
af en anklagelse, som sedan befanns vars
falsk, så begagnade Kossuth, som hade kun-
nat straffa Görgey, i stället sin makt att åstad-
komma en försoning emellan de båda gene-
ralerna. :
Efter dessa erinringar lemna vi derhän, hu-
ruvida åberopandet:af Le Constitutionnels ar-
tikel kan tjena såsom bevis på den af Post-
tidningen reklamerade prättskaffenheten.
— Af-hr A. F. Dalins Ordbok öfver svenske
språket hafva nyligen de nionde, tionde och elft
häftena utkommit, hvarmed: arbetet - framskri-
dit. till närmare slutet af bokstafven F.; Det
är en sällsynt företeelse nog att ett arbete a
denna egenskap -vännit ett så allmänt vitsorc
om samvetsgrannhet, fullstindighet och systen
i plan och utförande, som lemnats åt, denne
ordbok; men 1 betraktande af de svårigheter
som möta ett sådant företag, den ihärdighet
och de förberedande samlingar.som dertill er
fordras, är det kanbända: ännu mera sällsynt
och angenämt att se eft så rastlöst. fortskri-
dände deraf, hvilket ger allt hopp att förfat-
taren skall hinna fullborda dethela inom der
tid han föresatt sig, Vi tillönska honom der-
före och höppas en alltmer stigande uppmun-
tran från publikens sida till en visserligen ickt
öfverdrifven ersättning för den möda hr Da-
lin af nit för sitt älsklingsstudium; språkforsk-
ningen, gjort sig på egen tisico, såsom sjelj
varande förläggare af arbetet. Vi torde kan-
hända en annanidag få tillfälle att yttra! oss
något om innehållet af:de nu: lemnade häf-
terna, hvilka synas vittha om . ej mindre för-
tjenst, urskiljning och förmåga att definiera,
än de föregående.
— På kongl. theatern uppföres i afton den
icke på flere år gifna komedien Familjen al
madame Birch-Pfeiffer. Den: utmärkta skåde-
spelerskan fru Bergmansson, hvilken nyligen
återkommit hit efter en denna sommar företagen
längre utrikes konstresa, kommer för första gän-
gen denna saison att uppträda, äfvensom hr
Herman Boström, hvilken som student i Lund
vunnit bifall för sina lyekligaanlag i den ko-l
miska genreh, kommer att göra sin första de-
but.; 3 :
— Vid Konstnärsgillets sammankomst i förr-
går afton framlade-byggmistaren Andersson åt-
skilliga iakttagelser hamgjort under: sitt vi-
stande i England och jemförd det engelska
med det svenska skeppsbyggerieti artistiskt,:
vetenskapligt och nautiskt hänseende. Mag.
Eriksson uppläste ett sitt poem. Zittax. Hr
Höijer utförde på pianoforte stycken ur ope-