grundlagen åstunndades af landet och att den
var påkallad förr detsamma. Folket bekräf-
tade dessa förkldaringar dels genom sin om-
röstning, när deet på sätt det officiella blade:
för 1848 berättaar, med 117 009 röster antog
den, dels genonm de högtidligheter, hvarmec
det firade grunddlagens införande, och sådan
i hvarenda stad. och by af hela konungariket.
enligt hvad sammma officiella blad likaledes be:
rättar. Men när styrelsen, efteråt, sökte at
genom tillställande af petitioner få en före
vändning ti!l grundlagens upphäfvande, är de
ett notoriskt factum att tillställningen misslyc-
kades och mäste öfvergifvas.
I afseende på de olaga arresteringarne yt-
trar Rassegna: Huru är det möjligt at
tro polisen kumna hafva häktat någon utan
skrifna befallnipogar, då det tillkommer polisen
att sjelf följa dde lagar, den är kallad att verk-
ställa? Svaret j på denna fråga meddelar Ras-
segna sjelf (i taabellen 2) der åtminstone 205
olagliga häktninngar medgifvas, genom rubri-
ken öfver dettaa siffertal, som lyder så här:
Qvarhållna i hääkte, efter polisens godtfinnan-
de: en uppenibar kränkning både af grund-
lagens XXIV artikel, och af förut gällan-
de lag, som icke medgifver (hvad likväl nu
faktiskt äger rum) att menniskor kunna hållas ;
fängelse hela tre åren utan att ställas till ran-
sakning inför domstol.
Dessa jemnförelser mellan den namnlöses
uppgifter och de officiella eller faktiska bevi-
sen på motsatsen gälla förhållandet i det hela.
Det speciella åter, om Poerios process, leder
samma resultat, enligt hvad vi straxt skola
å se.
Rassegna vill låta förstå att Poerio icke blif-
vit slagen i bojjor för sina politiska menin-
gars skull, eller för innehållet af Dragonettis
bref (hvilket ansågs besvärande för honom.
men vid ransakningen befanns vara ett uader-
stucket dokument) — utan derföre att har
skall hafva detagit i en brottslig föreningn.
I sjelfva Atb di Accusa, tilltalas Poeric
för bemödantn att förstöra den närva-
rande styrelseformen,, men utan en skymi
till bevis på att den så kallade Societö
dell Unitå Italiana var till, än mindre att den
var någon brottsslig förening. — Rassegna upp-
lyser väl vidaree, att Poerio icke nu befinner
sig i något fänagelsehål som ligger lägre än
hafsytan; men kan icke ådagalägga att han
ej befunnit sig: i ett sådant innan Gladstones
bref fästade den allmännare uppmärksamhe-
ten på hans belägenhet. Likaså förklarar Ras-
sagna väl att han icke nu mera bär galerslaf-
varnes röda digt; men förnekar icke, utan
uppgifver tvärbm, att han fortfarande är smidd
i bojor och bi svart drägt, nämligen såsom
sjukling i fånzsjukhuset på Ischia. I fång-
kostymens färs ligger alltså den af Rassegna
påpekade mild:ingen.
Rassegnas VI:e kapitel framhåller la lealtå
e umanita, — lagligheten och mensklighe-
ten — i rättegången om Unita Italiana, och
konung Ferdinand komplimenteras för åsido-
sättande af gallgens bruk i detta högmål.
En liknande: kompliment skulle kunna gö-
ras insektsam!saren, för det han icke dödar
myggan när lIhan tills vidare uppsticker den
på nålen i sin. insektlåda.
I Rassegnas VII kapitel förklaras den rys-
liga politiska katekesen, som Gladstone till
en del offentligggjort, för en ströskrift af okänd
författare (un operetto dignoto autore) hvar-
jemte Rasegenaa yttrar: ;hvarken hr Gladstone
eller vi äro behåöriga domare öfver en sådan bok.
till hvars granaskning en vidsträckt theologisk
lärdom skulle fordras... Det vissa är likväl
att ingen bok . i Neapel kan utgifvas utan sty-
relsens censurr, och att styrelsen följaktligen
är ansvarig äfvven för innehållet af denna ka-
tekes; likasoma kyrkan, hvilken särskildt har
censuren öfver skrifter i religiösa ämnen.
Antalet af statsfångar försäkrar Rassegna
icke öfverstiga 2024, och vill styrka sin för-
säkran med de två fånglistorna för månaderna
Juni och Juli innevarande år 1851. Men hög-
målsarresteringarne börjades ju redan i Maj
1848! De hafva fortsatts alltsedan, hvarun-
der en mängd fångar dels blifvit afrättade.
dels döda i fånghålorna, dels utstäppta. När
man vet detta — hvad bevisa fånglistorna för
2 månader af de 40, som förflutit sedan för-
följelsernas början? — Se här deremot ett
sammandrag i. runda tal ur fånglistorna för
alla dessa månnader, från Maj 1848 till Sep-
tember 1851:
Dömda till tulkthus (Ergastolo) . 36.
Dömda till bojor i galerfängelserna
(Bagni) - . — — 1000.
Dömda till bo:or i galerfängelserna men
ännu icke förflyttade dit . . . 300.
Dömda till fängelserna på öarne, efter
undergången ransakning . . . -. 800.
Dito Dito utam ransakning, tillika med
dem, som på befallning utsläpptes
att förstärka Carl Alberts läger. . 6000.
Anklagade, som varit eller ännu äro
i fängelse, ifrån Maj 1848 till Sep-
tember 185)1, men icke uppräknas
bland de föörutnämnda. . . . - 15000.
23136.
Härtill komma vidare:
Landsflyktiga eller landsförvista,