grundlagen åstunndades af landet och att den var påkallad förr detsamma. Folket bekräftade dessa förkldaringar dels genom sin omröstning, när deet på sätt det officiella blade: för 1848 berättaar, med 117 009 röster antog den, dels genonm de högtidligheter, hvarmec det firade grunddlagens införande, och sådan i hvarenda stad. och by af hela konungariket. enligt hvad sammma officiella blad likaledes be: rättar. Men när styrelsen, efteråt, sökte at genom tillställande af petitioner få en före vändning ti!l grundlagens upphäfvande, är de ett notoriskt factum att tillställningen misslyckades och mäste öfvergifvas. I afseende på de olaga arresteringarne yttrar Rassegna: Huru är det möjligt at tro polisen kumna hafva häktat någon utan skrifna befallnipogar, då det tillkommer polisen att sjelf följa dde lagar, den är kallad att verkställa? Svaret j på denna fråga meddelar Rassegna sjelf (i taabellen 2) der åtminstone 205 olagliga häktninngar medgifvas, genom rubriken öfver dettaa siffertal, som lyder så här: Qvarhållna i hääkte, efter polisens godtfinnande: en uppenibar kränkning både af grundlagens XXIV artikel, och af förut gällande lag, som icke medgifver (hvad likväl nu faktiskt äger rum) att menniskor kunna hållas ; fängelse hela tre åren utan att ställas till ransakning inför domstol. Dessa jemnförelser mellan den namnlöses uppgifter och de officiella eller faktiska bevisen på motsatsen gälla förhållandet i det hela. Det speciella åter, om Poerios process, leder samma resultat, enligt hvad vi straxt skola å se. Rassegna vill låta förstå att Poerio icke blifvit slagen i bojjor för sina politiska meningars skull, eller för innehållet af Dragonettis bref (hvilket ansågs besvärande för honom. men vid ransakningen befanns vara ett uaderstucket dokument) — utan derföre att har skall hafva detagit i en brottslig föreningn. I sjelfva Atb di Accusa, tilltalas Poeric för bemödantn att förstöra den närvarande styrelseformen,, men utan en skymi till bevis på att den så kallade Societö dell Unitå Italiana var till, än mindre att den var någon brottsslig förening. — Rassegna upplyser väl vidaree, att Poerio icke nu befinner sig i något fänagelsehål som ligger lägre än hafsytan; men kan icke ådagalägga att han ej befunnit sig: i ett sådant innan Gladstones bref fästade den allmännare uppmärksamheten på hans belägenhet. Likaså förklarar Rassagna väl att han icke nu mera bär galerslafvarnes röda digt; men förnekar icke, utan uppgifver tvärbm, att han fortfarande är smidd i bojor och bi svart drägt, nämligen såsom sjukling i fånzsjukhuset på Ischia. I fångkostymens färs ligger alltså den af Rassegna påpekade mild:ingen. Rassegnas VI:e kapitel framhåller la lealtå e umanita, — lagligheten och menskligheten — i rättegången om Unita Italiana, och konung Ferdinand komplimenteras för åsidosättande af gallgens bruk i detta högmål. En liknande: kompliment skulle kunna göras insektsam!saren, för det han icke dödar myggan när lIhan tills vidare uppsticker den på nålen i sin. insektlåda. I Rassegnas VII kapitel förklaras den rysliga politiska katekesen, som Gladstone till en del offentligggjort, för en ströskrift af okänd författare (un operetto dignoto autore) hvarjemte Rasegenaa yttrar: ;hvarken hr Gladstone eller vi äro behåöriga domare öfver en sådan bok. till hvars granaskning en vidsträckt theologisk lärdom skulle fordras... Det vissa är likväl att ingen bok . i Neapel kan utgifvas utan styrelsens censurr, och att styrelsen följaktligen är ansvarig äfvven för innehållet af denna katekes; likasoma kyrkan, hvilken särskildt har censuren öfver skrifter i religiösa ämnen. Antalet af statsfångar försäkrar Rassegna icke öfverstiga 2024, och vill styrka sin försäkran med de två fånglistorna för månaderna Juni och Juli innevarande år 1851. Men högmålsarresteringarne börjades ju redan i Maj 1848! De hafva fortsatts alltsedan, hvarunder en mängd fångar dels blifvit afrättade. dels döda i fånghålorna, dels utstäppta. När man vet detta — hvad bevisa fånglistorna för 2 månader af de 40, som förflutit sedan förföljelsernas början? — Se här deremot ett sammandrag i. runda tal ur fånglistorna för alla dessa månnader, från Maj 1848 till September 1851: Dömda till tulkthus (Ergastolo) . 36. Dömda till bojor i galerfängelserna (Bagni) . — — 1000. Dömda till bo:or i galerfängelserna men ännu icke förflyttade dit . . . 300. Dömda till fängelserna på öarne, efter undergången ransakning . . . -. 800. Dito Dito utam ransakning, tillika med dem, som på befallning utsläpptes att förstärka Carl Alberts läger. . 6000. Anklagade, som varit eller ännu äro i fängelse, ifrån Maj 1848 till September 185)1, men icke uppräknas bland de föörutnämnda. . . . 15000. 23136. Härtill komma vidare: Landsflyktiga eller landsförvista,