Hibid TIAHDUCBHUU. (Forts. fr. onsdagsbl.) Rikets Ständers skrifvelse den 15 Mars 1851, angående allmogens valfrihet vid klockares tillsättande i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus. län. Hos rikets ständer hade blifvit väckt fråga om vidtagande af ätgärder för allmogens i Skäne, Halland, Blekinge och Bohus län bibehällande vid den valfrihet vid klockarelägenheters tillsättning, :som varit dessa provinser af -älder tillförsäkrad, men hvilken frihet vore inskränkt genom föreskrifterna i kongl. brefven den 6. Okt. 1820 och den 24 Januari 1835 samt domkapitlets i Lunds stift på förstnämnde kongl. bref grundade cirkulär, enär häraf följt att förslag vid dylik tillsättning alltsedan blifvit upprättade; och är i detta:ämmne hos rikets ständer upplyst: att, sedan uti 1686 ärs kyrkolag 24 kap. 31 föreskrifvits, att klockare skall af kyrkoherden och församlingen väljas, detta stadgande blifvit, hvad beträffar ifrågavarande fyra provinser, närmare förklaradt dels genom kongl. resolufmnen på allmogens besvär af den 17 Decenber 1734 .3 78, hvari Kongl. Maj:t bifallit allmogas.i nämnda provinser underd. ansökning att eftr Kongl. Maj:ts kyrkol g, tillika med kyrkoherdens samräd, sjelfva få välja sig dem till klockare, som de kunna hafva det bästa förtroende tills, samt anbefallt vederbörande att på intet sätt tillfoga allmogen uti detta deras fria klockareval nägot inträng, hvarvid dock noga skulle iakttagas, att de personer, :som dertill af församlingen komma att väljas, så uncderrättade äro i sina christendomsstycker: samt läsande och skrifvande, att de dermed kunna gå församlingens barn och ungdom tillhanda,, dels ock genom kcongl. resolutionen af den 20 Nov. 1786. hvaruti, med anledning af en bondeständets anhållan rörande klockarelägenheters tillsättande, Kongl. M:t täckts förklara, bland annat, att för Skåne, Blekinge, Halland och Bohus län -gäller hvad i ofvan citerade utur kongl resolutionen den 17 December 1734 stadgadt är; att derefter, medelst ett till Censistorium ecelesiasticun i Lund den 6 Okt, 1820 aflätet bref, hvars hufvrudöremäl varit att förklara, det presterskapet i Lunås stift bibehölls vid den från äldre tider : detsamma lemnade tillätelse att få innehafya: klockaretjenster och till bestridande af göromälen hålla skickliga substituter, K. M. dervid fästat det vilkor, att, till bibehällande af församlingarnes valfrihet, icke på förslag till klockare flere än tvänne prestmän få uppföras, men alltid äfven en tredje person, som ej är prest, deruppå få rum, äfvensom medelst;kongl. bref den 24 Januari 1835, uti en inom Götheborgs stift uppkommen tvistefräga, i anledning deraf, att vid hället klockareval, kyrkoherdens embetsröst beräknades. till -hälften mot församlingens, KE. M. förklarat, att kyrkoherden borde i likhet med hvad i Lunds stift ägde rum, bland de sökande föreslå församlingarne trenne de mest tjenlige och i alla afseenden skickligaste, hyarefter ä desse nytt val komme att anställas. od Af hvad sälunda förekommit synes, att församlingarne inom ILunds stift, Bohns län och Halland från j äldre tider vzarit försäkrade om rättigheten att, efter!: inhemtande aaf pastors räd och under vilkor att tjenlig person vaäldes, sjelfve utse till klockare den bland de sökande, :till hvilken de hyste bästa förtroendet, utan att dervvid uttryckligen stadgas, det förslag till klockaretjenstterne behöfde upprättas; men att sedermera, nemligen genom högstberörda kongl. bref af åren 1820 och 1835, sådane föreskrifter meddelats, tom i ena fallet gifvit anledning till och i detandra uttryckligen anbefallt upprättande af förslag till dessa tjenster; mel anledning hvaraf och dä meranämnde uti enskilda tvistemäl meddelade kongl. bref otvifvelaktigt blott äsyfta tillämpring af de i afseende ä klockare befintliga äldre författningar, och icke att tillvägabringa äudring deri, men samma nädiga bref synas vara mot de äldre författningarne stridande, så att ovisshet om hvad uti ifrägavarande afseende rörande Lunds stift, Bohus län och Halland är gällande skäligen kan uppstå, hafva rikets ständer fästat Kgl., Maj:ts uppmiärksamhet på berörde förhällande, medl, anhällan, dett Kongl. Maj:t täcktes meddela förkla1 ring, som beestämmer hvilka särskilda rättigheter uti! ifrägavarandee fall må tillkomma församlingarne inom f e d k Kl AK för OO Lunds stift, I Bohus kin och Halland. Rikets Stänaders skrijvelse af den 15 Mars, i enledninsg ;af väckt fråga om en fyr-anläggning å klippan Björn, H innehåller anhällan att Kongl. Maj:t, vid pröfning af , förslaget till ombyggnad af fyrbäken på Örskäret fi täcktes taga i öfvervägande, huruvida en fyranläggk ning å klippan Björn kan vara af behofset päkallad. ic Rikets Ständers skrifvelse af den 19 Mars 1851!g angående föreskriften rörande lånewunderstöd)! till brandskadade städers återuppbyggande. n Med anledning af hvad, vid granskning af riksn gäldskontoretts förvaltning under den sedan början af sistlidne rikscdag förflutna tid, förekommit, hafva ri-. kets ständer ansett det från och med 1823 ärs riksa dag, vid bevriljande af byggnadslän, att af allmönna 1 medel utgå ttill af eldsvåda hemsökta städer, i allh mänhet stadigade liqvidationsoch bokföringssätt böra förändras, så att riksgäldskontoret, säsom längifvare, s hvarken för länemedlens bokföring och bevakning, eller för liqvidernes verkställande, mä -behöfva tagalz befattning ned de serskilda läneinnehafvarnes skuldförbindelser jemte dertill hörande intecknings ochöf-,. riga säkerhetshandlingar, hvadan rikets ständer funnit skäligt att, tilldess framdeles kan varda annorlunda förordnadt, fastställa och föreskrifva för de läneunderstöd, som, till brandskadade städers äteruppa byggande, hädanefter komma att af rikets ständer k beviljas, här nedan anförda, med bestämmelserna an-gående staden Christianstads vid sistförflutna riksni möte erhållna byggnadslän, hufvudsakligen öfverensha stämmande vilkor och stadganden, nemligen: : 1:0 Den beviljade lånesumman fär i riksgäldskontoret lyftas af den myndighet, som har förvaltningsbestyret med stadens drätsel sig uppdraget, och hvilken myndighet skall ombesörja länemedlens fördel ning emellan vederbörande tomtägare; börande vid denna fördelning iakttagas: att läneunderstöd i allmänhet endast få meddelas åt dem, som uppföra byggnader tf sten eller annat icke eldfarligt ämne, h — deck må i orter, der lokala förhållanden päkalla Li uppförandet af andra byggnader, lån jemväl för sädant ändamäl utgifvas: att dessa understödsbelöpp) icke i nägot fall få öfverstiga trefjerdedelar af brandförsäkringssumman för stenhus och hälften af försäkringsbeloppet för andra hus; samt att för öfrigt 1änesummorna lämpas efter de nya byggnadernas i kostnadsförslagen beräknade värden och de sökandes större eller mindre behof af dylikt understöd. 2:0 Efter dertill i vederbörlig ordning erhållet uppdrag skall drätselförvaltningen, å stadens vägnar, för hela länesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres sttällda skuldförbindelse, innefattande de atlfä rikets ständeer för länets användande och äterbetalat ning stadgacde vilkor. Efter denna förbindelses af-) lemnande tilll och godkännande af fullmäktige, äger m drätselförvalttningen utbekomma lånemedlen, i den ti) män desamma, enligt derom hos förvaltningen gjorda ds och bifallna ansökningar, skola vederbörande tillhandahällas. 3:0 Hvad af sagde medel före slutet af femte äret efter det, derunder eldsvädan inträffat, ej kunnat till behöriga länsökande utlemnas, får derefter af drätselförvaltningen icke utgifvas. : 4:0 Det i riksgäldskontoret lyftade och på före-lri skrifvet sättt begagnade länebeloppet må, utan ränte l po, och kapitalaafbetalning, innehafvas till det i. tredje punkten besstämda ärets utgäng, hvarefter och intilldess länet äär till fullo godtgjordt, sex procent af dess ursprungligga belopp böra till riksgäldskontoret ärligen äterbetstalas, dexaf ränta efter fyra för hundra älg det oguldnaa kapitalet först beräknas och afgär, samtlftö öfverskottett utgör kapitalafbetalning. För län till uppförande af vanliga trähus i de städer, der läne understöd för sädana byggnader kunna erhållas, kommer den årliga kapitalafbetalningssumman och räntan att serskildt bestämmas till ett jemförelsevis högre lan helann än för län 4:11 hucmenadar 2ft stan Aallar annat! Qt d