Hibid TIAHDUCBHUU.
(Forts. fr. onsdagsbl.)
Rikets Ständers skrifvelse den 15 Mars 1851, an-
gående allmogens valfrihet vid klockares till-
sättande i Skåne, Halland, Blekinge och Bo-
hus. län.
Hos rikets ständer hade blifvit väckt fråga om vid-
tagande af ätgärder för allmogens i Skäne, Halland,
Blekinge och Bohus län bibehällande vid den valfri-
het vid klockarelägenheters tillsättning, :som varit
dessa provinser af -älder tillförsäkrad, men hvilken
frihet vore inskränkt genom föreskrifterna i kongl.
brefven den 6. Okt. 1820 och den 24 Januari 1835
samt domkapitlets i Lunds stift på förstnämnde kongl.
bref grundade cirkulär, enär häraf följt att förslag
vid dylik tillsättning alltsedan blifvit upprättade; och
är i detta:ämmne hos rikets ständer upplyst: att, se-
dan uti 1686 ärs kyrkolag 24 kap. 31 föreskrif-
vits, att klockare skall af kyrkoherden och församlin-
gen väljas, detta stadgande blifvit, hvad beträffar
ifrågavarande fyra provinser, närmare förklaradt dels
genom kongl. resolufmnen på allmogens besvär af
den 17 Decenber 1734 .3 78, hvari Kongl. Maj:t bi-
fallit allmogas.i nämnda provinser underd. ansök-
ning att eftr Kongl. Maj:ts kyrkol g, tillika med
kyrkoherdens samräd, sjelfva få välja sig dem till
klockare, som de kunna hafva det bästa förtroende
tills, samt anbefallt vederbörande att på intet sätt
tillfoga allmogen uti detta deras fria klockareval nä-
got inträng, hvarvid dock noga skulle iakttagas, att
de personer, :som dertill af församlingen komma att
väljas, så uncderrättade äro i sina christendomsstyc-
ker: samt läsande och skrifvande, att de dermed kunna
gå församlingens barn och ungdom tillhanda,, dels
ock genom kcongl. resolutionen af den 20 Nov. 1786.
hvaruti, med anledning af en bondeständets anhållan
rörande klockarelägenheters tillsättande, Kongl. M:t
täckts förklara, bland annat, att för Skåne, Blekinge,
Halland och Bohus län -gäller hvad i ofvan citerade
utur kongl resolutionen den 17 December 1734
stadgadt är; att derefter, medelst ett till Censistorium
ecelesiasticun i Lund den 6 Okt, 1820 aflätet bref,
hvars hufvrudöremäl varit att förklara, det prester-
skapet i Lunås stift bibehölls vid den från äldre ti-
der : detsamma lemnade tillätelse att få innehafya:
klockaretjenster och till bestridande af göromälen
hålla skickliga substituter, K. M. dervid fästat det
vilkor, att, till bibehällande af församlingarnes val-
frihet, icke på förslag till klockare flere än tvänne
prestmän få uppföras, men alltid äfven en tredje per-
son, som ej är prest, deruppå få rum, äfvensom me-
delst;kongl. bref den 24 Januari 1835, uti en inom
Götheborgs stift uppkommen tvistefräga, i anledning
deraf, att vid hället klockareval, kyrkoherdens em-
betsröst beräknades. till -hälften mot församlingens,
KE. M. förklarat, att kyrkoherden borde i likhet med
hvad i Lunds stift ägde rum, bland de sökande före-
slå församlingarne trenne de mest tjenlige och i alla
afseenden skickligaste, hyarefter ä desse nytt val
komme att anställas. od
Af hvad sälunda förekommit synes, att församlin-
garne inom ILunds stift, Bohns län och Halland från j
äldre tider vzarit försäkrade om rättigheten att, efter!:
inhemtande aaf pastors räd och under vilkor att tjen-
lig person vaäldes, sjelfve utse till klockare den bland
de sökande, :till hvilken de hyste bästa förtroendet,
utan att dervvid uttryckligen stadgas, det förslag till
klockaretjenstterne behöfde upprättas; men att seder-
mera, nemligen genom högstberörda kongl. bref af
åren 1820 och 1835, sådane föreskrifter meddelats,
tom i ena fallet gifvit anledning till och i detandra
uttryckligen anbefallt upprättande af förslag till dessa
tjenster; mel anledning hvaraf och dä meranämnde
uti enskilda tvistemäl meddelade kongl. bref otvifvel-
aktigt blott äsyfta tillämpring af de i afseende ä
klockare befintliga äldre författningar, och icke att
tillvägabringa äudring deri, men samma nädiga bref
synas vara mot de äldre författningarne stridande, så
att ovisshet om hvad uti ifrägavarande afseende rö-
rande Lunds stift, Bohus län och Halland är gällande
skäligen kan uppstå, hafva rikets ständer fästat Kgl.,
Maj:ts uppmiärksamhet på berörde förhällande, medl,
anhällan, dett Kongl. Maj:t täcktes meddela förkla- 1
ring, som beestämmer hvilka särskilda rättigheter uti!
ifrägavarandee fall må tillkomma församlingarne inom f
e
d
k
Kl AK för OO
Lunds stift, I Bohus kin och Halland.
Rikets Stänaders skrijvelse af den 15 Mars, i
enledninsg ;af väckt fråga om en fyr-anlägg-
ning å klippan Björn, H
innehåller anhällan att Kongl. Maj:t, vid pröfning af ,
förslaget till ombyggnad af fyrbäken på Örskäret fi
täcktes taga i öfvervägande, huruvida en fyranlägg- k
ning å klippan Björn kan vara af behofset päkallad. ic
Rikets Ständers skrifvelse af den 19 Mars 1851!g
angående föreskriften rörande lånewunderstöd)!
till brandskadade städers återuppbyggande. n
Med anledning af hvad, vid granskning af riks- n
gäldskontoretts förvaltning under den sedan början af
sistlidne rikscdag förflutna tid, förekommit, hafva ri-.
kets ständer ansett det från och med 1823 ärs riks- a
dag, vid bevriljande af byggnadslän, att af allmönna 1
medel utgå ttill af eldsvåda hemsökta städer, i all- h
mänhet stadigade liqvidations- och bokföringssätt böra
förändras, så att riksgäldskontoret, säsom längifvare, s
hvarken för länemedlens bokföring och bevakning,
eller för liqvidernes verkställande, mä -behöfva tagalz
befattning ned de serskilda läneinnehafvarnes skuld-
förbindelser jemte dertill hörande intecknings ochöf-,.
riga säkerhetshandlingar, hvadan rikets ständer fun-
nit skäligt att, tilldess framdeles kan varda annor-
lunda förordnadt, fastställa och föreskrifva för de lä-
neunderstöd, som, till brandskadade städers äterupp- a
byggande, hädanefter komma att af rikets ständer k
beviljas, här nedan anförda, med bestämmelserna an--
gående staden Christianstads vid sistförflutna riks- ni
möte erhållna byggnadslän, hufvudsakligen öfverens- ha
stämmande vilkor och stadganden, nemligen: :
1:0 Den beviljade lånesumman fär i riksgäldskon-
toret lyftas af den myndighet, som har förvaltnings-
bestyret med stadens drätsel sig uppdraget, och hvil-
ken myndighet skall ombesörja länemedlens fördel
ning emellan vederbörande tomtägare; börande vid
denna fördelning iakttagas: att läneunderstöd i all-
mänhet endast få meddelas åt dem, som uppföra
byggnader tf sten eller annat icke eldfarligt ämne, h
— deck må i orter, der lokala förhållanden päkalla Li
uppförandet af andra byggnader, lån jemväl för sä-
dant ändamäl utgifvas: att dessa understödsbelöpp)
icke i nägot fall få öfverstiga trefjerdedelar af brand-
försäkringssumman för stenhus och hälften af försä-
kringsbeloppet för andra hus; samt att för öfrigt 1ä-
nesummorna lämpas efter de nya byggnadernas i kost-
nadsförslagen beräknade värden och de sökandes större
eller mindre behof af dylikt understöd.
2:0 Efter dertill i vederbörlig ordning erhållet upp-
drag skall drätselförvaltningen, å stadens vägnar, för
hela länesumman afgifva sin till riksgäldskontoret el-
ler ordres sttällda skuldförbindelse, innefattande de atlfä
rikets ständeer för länets användande och äterbetal- at
ning stadgacde vilkor. Efter denna förbindelses af-) -
lemnande tilll och godkännande af fullmäktige, äger m
drätselförvalttningen utbekomma lånemedlen, i den ti)
män desamma, enligt derom hos förvaltningen gjorda ds
och bifallna ansökningar, skola vederbörande tillhan-
dahällas.
3:0 Hvad af sagde medel före slutet af femte äret
efter det, derunder eldsvädan inträffat, ej kunnat till
behöriga länsökande utlemnas, får derefter af drät-
selförvaltningen icke utgifvas. :
4:0 Det i riksgäldskontoret lyftade och på före-lri
skrifvet sättt begagnade länebeloppet må, utan ränte l po,
och kapitalaafbetalning, innehafvas till det i. tredje
punkten besstämda ärets utgäng, hvarefter och intill-
dess länet äär till fullo godtgjordt, sex procent af dess
ursprungligga belopp böra till riksgäldskontoret ärli-
gen äterbetstalas, dexaf ränta efter fyra för hundra älg
det oguldnaa kapitalet först beräknas och afgär, samtlftö
öfverskottett utgör kapitalafbetalning. För län till
uppförande af vanliga trähus i de städer, der läne
understöd för sädana byggnader kunna erhållas, kom-
mer den årliga kapitalafbetalningssumman och rän-
tan att serskildt bestämmas till ett jemförelsevis högre lan
helann än för län 4:11 hucmenadar 2ft stan Aallar annat! Qt
d