förhällandet nuu med det för 20 och ändå mera för 30 år tillbakaa, till följd af ängbätskommunikationerna? Jag skkulle kunna ännu mera i detalj fullfölja dessa jenmförelser, säsom grund för slutsatser i afseende på ttrafikens stegrande i allmänhet. Jag skulle ifrån anndra länders erfarenhet kunna ädagalägga, att gernom jernvägars tillkomst varutrafiken flerdubblats innom nägra få är. Men detta är, eller bör anses varaa, kända saker. Hvad de, hvilka betvifla möjligheten att få en lönande trafik ä en jernväg emellan IKöping och Hult, icke tyckas hafva reda uppä, är de speciela näringsförhällanderne i sjelfva den ort, jernvägen kommer att genomgå, och jag vill dertöre ur ofvannämnde officiela källor gifva en liten öfversigt af de förnämsta deribland. Uti Örebro län utgjorde är 1849 Jernmalmsbryttningen . . . . . Skepp. 353,892. Tackjernsbläsmingen . . . . . 158,105. Stängoch änmnesjernstillverkningen. . -. 86,904. Manufaktur d:0 . 11,507. Det hufvudsakkliga af dessa räämnen och produkter tillhöra de delelar af länet, som hafva för sina transporter mer elldler mindre nytta af jernvägen. Sälunda faller af malmmuppfordringen på Nora bergsrslag . . . . . Skepp. 195,628. Lindes ochh Ramsbergs d:o. . 57,854. Nya Koppaarbergs d:o . 90,976. Hjulsjö, Girythytte och Helleforss d:o . 31,891. S:a Skepp. 336,349. och af tackjernsbläsningen pä Nora bergslag . . . . . . Skepp. 36,000. Lindes oeh Ramsbergs d:o. . . 25,217. Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte och Helleforss dio cos os . 477705. S:a Skepp. 108,912. Vid jemförelse emellan malmbrytning, tackjernsbläsning och stängjernssmide, samt i betraktande af malmernes käända rikhaltighet och godhet, finnes, att största delen : af malmen och mer än en tredjedel at tackjernet ickke inom länet förarbetas, och följaktligen utgör föreemåäl för längväga forsling, hvilket nar turligtvis är förhällandet i mer eller mindre grad äfven med den förädlade varan, stängämnesoch manufakturjernet. Af ade s. k. ädlare verkens hafva vi inom länet Guldsmedshytte silfververk med en produktion af vid pass 1000 lidiga marker silfver, och mer än 500 skepp. bly; sumt Ljusnarsbergs och Flögforss kopparverk med mdlan 5 och 600 skepp. tillverkning; hvarförutom Dyltr svafvelbruk lemnar mellan 2 och 300 skepp. svafrel, och omkring 3400 t:r rödfärg, samt Latorps alunverk öfver 4000 t:r alun: dessa bada sistnämnda ställen belägna alldeles i närheten af linien. Till dessa miineralrikets alster kunna ytterligare läggas, till obegrränsad myckenhet, kalk, sandoch telgsten samt falbrikater deraf, hvilka endast vänta på en lättad tramsport, för att finna en vidsträckt afsättning. — En reservant i statsutskottet har yttrat, att sgrufvedrift, tackjernsblåsning och stängjernssmide improviseras ej; men om de tusen — ja! hundratusentals, dagsverken och riksdaler, som nu förödas på forslingen, kanna besparas och i-stället användas på dylika närinsföretag, så behöfves det icke mänga är, innan reultaterna deraf framträda uti en otroligen starkt fehöjd produktion, hvilken ger i förhällande ökad Srtjenst ät jernvägen. Öfver jorbrukets alster och omsättningen deraf saknas noggannare uppgifter, och omöjligt är äfven att kontrollea förhällanderne dermed; men det är kändt, att brgslagerne icke frambringa spanmäl för sina behof, lvadan stora qvantiteter deraf måste forslas till dem, dels ifrån landslagen och dels ifrän städerne Örebro, Köping och Arboga. Likaså är kontrollen ä det köpmansgods, som i denna ort konsumeras, eller blott passerar densamma i transito, overkställbar; men om importen jemnt fördelas å folkmängden i riket, så faller på Nerike af de bäda artiklarne: sill och salt ensamt mera än 20,000 t:r. Med ett ord: de varuqvantiteter, som med sannolikhet blifva föremål för forsling å jernvägen, äro genast i begynnelsen af dess tillvaro så betydliga, att det ieke kan slå felt, det ju fraktförtjensten derå i förening med passagerareafgiften redan inom nägra få är fullkomligt befriar statsverket frän all utbetalning af den garanterade räntan på anläggningskostnaden. I afseende å anmärkningen, att inga detaljritningar och kosttnadsförslag finnas uppgjorda för väger mellan Örebro och Köping, så anhäller jag endast at de personer,, som göra eller tro på denna anmärkning behagede beesöka jernvägsbyrån, för att finna, att de härutinnag ffullkomligt misstagit sig. De skola de finna bäde planritningar och profiler i alla detalje: utförda, äfvensom de mest specificerade kostnadsförslag. 5 Man lar gjort invänningar emot den nu ifråga. varande vägns ändamälsenlighet. En bana mellar Jönköping ch Ystad vore bättre, mena nägra; andra skulle föreraga en bana mellan Stockholm och Upsala; äter ndra mellan Fahlun och Gefle; slutligen hafva de upträdt, som yrka förändringar i den uppgjorda linia så till vida, att den skulle gå igenom Arboga ochtill Mariestad, i stället för uppåt bergs lagen och tl Hult. Härvid trde dock få erinras, hvad jag i början a min framstillning tog mig friheten att yttra, att vic ett företag, för hvilket staten iklädt sig garanti, må ste det statsangelägna äfven i främsta rummet afses För min del förmär jag ej inse, att någon af de fö reslagna banorna kan i detta hänseende jemföras mec den bana, ssom går ut på att sammanbinda icke blot indirekt, uttari, säsom jag hoppas i en ej aflägser framtid, diwekt, Vesterhafvet med Östersjön, Göthe borg, landets första bandelstad, med Stockholm, ri kets hufvudstad, rikskroppens hjerta, dit alla omsättningar och alla rörelsens kanaler böra sammanlöpa. Jag kan e tänka mig nägon mera passande länk i den stora ledja, som skall sammanbinda Stockholm och det östra Sverige, ä ena sidan, icke blott med G theborg, utan derigenom äfven med Danmark och England, samt ä andra sidan med brödrariket Norge. I jemförelse härmed torde de öfriga föreslagna ba norna, för hvilka alla jag eljest lifligt intresserar mig böra träda åtminstone så mycket tillbaka, att de e blifva förewvänningar till dennas motarbetande. Ett stöd för mina äsigter om denna linies ända snäsenligheet har jag ytterligare i det förenämn da förslaget om den s. k. Svea kanal, hvilke var ämnad att gå i nästan alldeles samma riktnin som den freslagna linien mellan Örebro och Hul hvilken knals utförande strandade emot svärighete att få vaten på största landthöjden. I afseerde ä denna ljnie torde slutligen endast bör päpekas des vigt för möjligheten af Hjelmarens projel terade säskning oeh de deraf häörflytande stora fö delar. Hvad banans förändriog i afseende ä Mariesta och Arboga angår, så uppskjuter jag att derom n yttra mig, alldenstund anledning snart nog torde fö Tekomma, attägna dessa cetaljer en utförligare gransk ning. För öfrigt torde jag endast få erinra, att det är e längt för detta afgjord sak, bäde att hufvudbana RESONERAR RSS ARE TEST SERA 72 unga Bertha, med hvilken han hvark: : ond