förhällandet nuu med det för 20 och ändå mera för
30 år tillbakaa, till följd af ängbätskommunikatio-
nerna? Jag skkulle kunna ännu mera i detalj full-
följa dessa jenmförelser, säsom grund för slutsatser i
afseende på ttrafikens stegrande i allmänhet. Jag
skulle ifrån anndra länders erfarenhet kunna ädaga-
lägga, att gernom jernvägars tillkomst varutrafiken
flerdubblats innom nägra få är. Men detta är, eller
bör anses varaa, kända saker. Hvad de, hvilka be-
tvifla möjligheten att få en lönande trafik ä en jern-
väg emellan IKöping och Hult, icke tyckas hafva reda
uppä, är de speciela näringsförhällanderne i sjelfva
den ort, jernvägen kommer att genomgå, och jag
vill dertöre ur ofvannämnde officiela källor gifva en
liten öfversigt af de förnämsta deribland.
Uti Örebro län utgjorde är 1849
Jernmalmsbryttningen . . . . . Skepp. 353,892.
Tackjernsbläsmingen . . . . . 158,105.
Stäng- och änmnesjernstillverkningen. . -. 86,904.
Manufaktur d:0 . 11,507.
Det hufvudsakkliga af dessa räämnen och produkter
tillhöra de delelar af länet, som hafva för sina trans-
porter mer elldler mindre nytta af jernvägen. Sälunda
faller af malmmuppfordringen
på Nora bergsrslag . . . . . Skepp. 195,628.
Lindes ochh Ramsbergs d:o. . 57,854.
Nya Koppaarbergs d:o . 90,976.
Hjulsjö, Girythytte och Helleforss d:o . 31,891.
S:a Skepp. 336,349.
och af tackjernsbläsningen
pä Nora bergslag . . . . . . Skepp. 36,000.
Lindes oeh Ramsbergs d:o. . . 25,217.
Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte och
Helleforss dio cos os . - - 477705.
S:a Skepp. 108,912.
Vid jemförelse emellan malmbrytning, tackjerns-
bläsning och stängjernssmide, samt i betraktande af
malmernes käända rikhaltighet och godhet, finnes, att
största delen : af malmen och mer än en tredjedel at
tackjernet ickke inom länet förarbetas, och följaktli-
gen utgör föreemåäl för längväga forsling, hvilket nar
turligtvis är förhällandet i mer eller mindre grad
äfven med den förädlade varan, stäng- ämnes- och
manufakturjernet.
Af ade s. k. ädlare verkens hafva vi inom länet
Guldsmedshytte silfververk med en produktion af vid
pass 1000 lidiga marker silfver, och mer än 500
skepp. bly; sumt Ljusnarsbergs och Flögforss koppar-
verk med mdlan 5 och 600 skepp. tillverkning; hvar-
förutom Dyltr svafvelbruk lemnar mellan 2 och 300
skepp. svafrel, och omkring 3400 t:r rödfärg, samt
Latorps alunverk öfver 4000 t:r alun: dessa bada sist-
nämnda ställen belägna alldeles i närheten af linien.
Till dessa miineralrikets alster kunna ytterligare läg-
gas, till obegrränsad myckenhet, kalk, sand- och telg-
sten samt falbrikater deraf, hvilka endast vänta på
en lättad tramsport, för att finna en vidsträckt afsätt-
ning. — En reservant i statsutskottet har yttrat, att
sgrufvedrift, tackjernsblåsning och stängjernssmide
improviseras ej; men om de tusen — ja! hundratu-
sentals, dagsverken och riksdaler, som nu förödas på
forslingen, kanna besparas och i-stället användas på
dylika närinsföretag, så behöfves det icke mänga
är, innan reultaterna deraf framträda uti en otroli-
gen starkt fehöjd produktion, hvilken ger i förhäl-
lande ökad Srtjenst ät jernvägen.
Öfver jorbrukets alster och omsättningen deraf
saknas noggannare uppgifter, och omöjligt är äfven
att kontrollea förhällanderne dermed; men det är
kändt, att brgslagerne icke frambringa spanmäl för
sina behof, lvadan stora qvantiteter deraf måste fors-
las till dem, dels ifrån landslagen och dels ifrän stä-
derne Örebro, Köping och Arboga. Likaså är kon-
trollen ä det köpmansgods, som i denna ort konsu-
meras, eller blott passerar densamma i transito, overk-
ställbar; men om importen jemnt fördelas å folk-
mängden i riket, så faller på Nerike af de bäda ar-
tiklarne: sill och salt ensamt mera än 20,000 t:r.
Med ett ord: de varuqvantiteter, som med sannolik-
het blifva föremål för forsling å jernvägen, äro ge-
nast i begynnelsen af dess tillvaro så betydliga, att
det ieke kan slå felt, det ju fraktförtjensten derå i
förening med passagerareafgiften redan inom nägra
få är fullkomligt befriar statsverket frän all utbetal-
ning af den garanterade räntan på anläggningskost-
naden.
I afseende å anmärkningen, att inga detaljritnin-
gar och kosttnadsförslag finnas uppgjorda för väger
mellan Örebro och Köping, så anhäller jag endast at
de personer,, som göra eller tro på denna anmärkning
behagede beesöka jernvägsbyrån, för att finna, att de
härutinnag ffullkomligt misstagit sig. De skola de
finna bäde planritningar och profiler i alla detalje:
utförda, äfvensom de mest specificerade kostnadsför-
slag.
5 Man lar gjort invänningar emot den nu ifråga.
varande vägns ändamälsenlighet. En bana mellar
Jönköping ch Ystad vore bättre, mena nägra; andra
skulle föreraga en bana mellan Stockholm och Up-
sala; äter ndra mellan Fahlun och Gefle; slutligen
hafva de upträdt, som yrka förändringar i den upp-
gjorda linia så till vida, att den skulle gå igenom
Arboga ochtill Mariestad, i stället för uppåt bergs
lagen och tl Hult.
Härvid trde dock få erinras, hvad jag i början a
min framstillning tog mig friheten att yttra, att vic
ett företag, för hvilket staten iklädt sig garanti, må
ste det statsangelägna äfven i främsta rummet afses
För min del förmär jag ej inse, att någon af de fö
reslagna banorna kan i detta hänseende jemföras mec
den bana, ssom går ut på att sammanbinda icke blot
indirekt, uttari, säsom jag hoppas i en ej aflägser
framtid, diwekt, Vesterhafvet med Östersjön, Göthe
borg, landets första bandelstad, med Stockholm, ri
kets hufvudstad, rikskroppens hjerta, dit alla omsätt-
ningar och alla rörelsens kanaler böra sammanlöpa.
Jag kan e tänka mig nägon mera passande länk i
den stora ledja, som skall sammanbinda Stockholm
och det östra Sverige, ä ena sidan, icke blott med
G theborg, utan derigenom äfven med Danmark och
England, samt ä andra sidan med brödrariket Norge.
I jemförelse härmed torde de öfriga föreslagna ba
norna, för hvilka alla jag eljest lifligt intresserar mig
böra träda åtminstone så mycket tillbaka, att de e
blifva förewvänningar till dennas motarbetande.
Ett stöd för mina äsigter om denna linies ända
snäsenligheet har jag ytterligare i det förenämn
da förslaget om den s. k. Svea kanal, hvilke
var ämnad att gå i nästan alldeles samma riktnin
som den freslagna linien mellan Örebro och Hul
hvilken knals utförande strandade emot svärighete
att få vaten på största landthöjden.
I afseerde ä denna ljnie torde slutligen endast bör
päpekas des vigt för möjligheten af Hjelmarens projel
terade säskning oeh de deraf häörflytande stora fö
delar.
Hvad banans förändriog i afseende ä Mariesta
och Arboga angår, så uppskjuter jag att derom n
yttra mig, alldenstund anledning snart nog torde fö
Tekomma, attägna dessa cetaljer en utförligare gransk
ning.
För öfrigt torde jag endast få erinra, att det är e
längt för detta afgjord sak, bäde att hufvudbana
RESONERAR RSS ARE TEST SERA 72
unga Bertha, med hvilken han hvark: : ond