och fruktan för sina anhöriga och vänner,
hvilka ännu voro qvar i Frankrike, egnade
blott en ringa uppmärksamhet åt den unga
okända, Det faringen mer än markis T.:-.,
hvars: ädelmodiga själ alltid egde känsla för
andras olycka, som. tog en verksam. del i
detta o:yckliga, öfvergifna barns öde, så myc-
ket mer som den oerhörda inre smärtan syn-
tes göra henne alldeles , känslolös för alla de
faror som omgåfvo henne. Det vänliga, nä-
stan faderliga tilltalet af honom, som sökte
trösta henne, tillika med hans milda och akt-
ningsfulla sätt att vara, uträttade slutligen så
mycket, att dem unga, olyckliga flickan för.
trodde honom orsaken till sina ymniga tärar.
Snart fick markisen af fröken B...s egen
mun veta, att hon, som hade bott i Nantes,
hade inför, sina ögon sett he!a sin sligt mör-
das. På ett förundransvärdt sätt frälsåd af en
gammal betjent i hennes föräldrars bus, hade
hon hopskrapat de ringa penningar, . som va-
rit öfriga efter husets plundring och, fattad af
Tysning och förtvillan efter äsynen af så många
brott, hade hon flytt till fots från den -blo-
diga skådeplatsen och lyckligen kommit till
gänomar hamn: som vi, der hon åt. kaptenen,
som förde fartyget, lemnade hela den lila
summa hon ebde, på det att han skulle föra
henne öfver till England,
Denna berättelse, i sig sjelf så rörande, och
som blef det ännu mer genom den förskräck-
liga värnlöshot, hvari fröken B.,. befann
sig, inträngde djupt i den gode och medlid-
samme markisens själ. Hvad skulle väl bli
af denna unga oeh sköna flicka i ett främ-
mande land, utan stöd, utan råd, utan led:
ning och utan ringaste medel till uppehälle?
Skul:e hon väl med sina händers arbete kunna
förvärfva sin föda, hon, som hittills varit van
vid öfverflöd och vällefnad? Denna skönhet,
som tycktes fordra hylining och glans, skulle