Article Image
dermed vid verläsexpositionen. Caloric-machinen utgör en, och icke den minst interessanta, af de artiklar, hvarmed Ericsson riktat dennå märkvärdiga utställnings. Den beskrifning, som förklarar planchen, äfvensom ritningen på dennay äro . desamma som uppfinnaren sjelf bifogat sin nya ansökning om patent på uppfinningen. Septemberhäftet innehåller äfven en med träsnitt. beledsagad beskrifning på Bourdons ressionsmätare, (manometer). Här får man likväl blott göra bekantskap med en af de Hera variationer för olika behof, som uppfinnaren offentliggjort; i Dinglers Polytechnisches Journal för Juli träffar man dem alla. Bourdons manometer kommer sannolikt att. alldeles uttränga dem som hittills begagnats vid ångmachiner; dessa uthärda icke någon jemnförelse dermed, hvarken i afseende på finkänsligheten eller varaktigheten. Utrymmet vägrar ref. att här ens uppräkna de många andra dels vigtiga dels interessanta uppsatserna i de ofvan omnämnda sednaste häftena af hr Acrels tidskrift; vi måste i detta afseende hänvisa på annonsafdelningen, der de vid hvär månads början fullständigt upptagas. ; TANKAR OM BANKVÄSENDET, af den Nordamerikanske statsekonomen Carey. I stället för den utförligare anmälan, hvilken borde egnas åt det förtjenta. arbete af nämnde skriftställare, som nyligen i svensk öfversättning utkommit (Det Förflutna, Närvarande och Tillkommande, :af-H. CC: Carey,). hvarvid en mängd ämnen: skulle ;sammanföras och vålla en artikel af: måhända tröttände längd, hafva vi:trott oss göra våra läsare en tjenst med att meddela ettoch annat utdrag af Careys yttrahden uti de särskilda statsekonomiska frågor, som hans arbete behandlar. Fill en början införes här en del af hans: utmärkta redogörelse för det Amerikanska och Engelska bankväsendet, jemte hans dertill bifogade slutreflexioner. Se här: de upplysningar Carey lemnar öm en af de Förenta Staternas, Rhode-Islands, banksystem: Rhode-Island, med en folkmängd af omkring 100,000 menniskör, här sextiofem banker, med kapital som variera från 20,000-till 500,000 dollars; det sammanlagda kapitalet utgör öfver 10,000,000 dollars. Hvarje by har sin skobod, sin jernbod och sitt penningkontor. Enhvar eger i sitt närmaste grannskap en liten sparkassa eller bank, som vanligtvis eges af personer af samma stånd och vilkor som han. sjelf, nemligen arbetare, och i denna bank insätter han sina små besparingar, i det han först köper en aktie, sedan en annan, till dess han slutligen är i stånd att köpa en liten jordegendom; eller öppnaren handtverksbod, eller börja tillverka för egen räkning, då han säljer siua aktier till en af sina grannar, som fortgår på samma väg ). Banken erhåller af begagnandet af sina depositioner och från sin sedelcirkulation tillräcklig vinst för betäckandet af sina omkostnader, och intet mer; emedan, när penningrörelsen är fri, qvantiteten af sysslolöst kapital i form af mynt, verkligt eller fiktift, alltid blir. obetydlig, liksom äfven qvantiteten af det erforderliga rörelsekapitalet.. I ingen del af verlden är det klingande myntets och sedlarnas propoition till rörelsens belopp så liten; som der och i: Nya Englands öfriga stater; och likväl finnes; ingenstädes en sådan fullkomlig lätthet att åstadkomma cirkulation. Invgenstädes synes mindre den enskilde bankiren. Ingenstädes är bankrörelsen så mycket grundad å kapital, och så litet på kredit. Ingenstäes, följaktligen, äro bankerna så stadiga och så säkra. z Full frihet i kapitalets användande, det enda rätta regulativet, har aldrig någonstädes funnits i hela. sin -vidd utom i det vackra system, under hvilket denna stat blomstrat och derigenom vatit 1 stånd att bibehålla i omlopp. en. penningstock, mindre utsatt för förändringar än någon annan som verlden hittills sett. Af alla samhällen i verlden är den det enda, som kan skryta med största antalet af banker, och största beloppet af det i desamma använda kapitalet i proportion till dess folkmängd, och den kan visa, att dess banker, till följd af den fullkomliga frihet som den åtnjuter; och till följd af den fria utöfningin af associalionsrätten för bankrörelse ochiandra företag, förmådde genomgå olycksperioden från 1835 till 1842, utan någon förändring i sina utlåningar till en vidd af ens tre procent af deras belopp. De kunna ej utvidga sin rörelse öfver höfvan, emedan rättigheten till täflan är oinskränkt och uppkomsten af medtäftånde inrättningar skulle blifva följden af en sådan utvidgning. De visa sig således vara underkastade samnia lag, som förbjuder skräddaren och skomakaren, att genom otillbörliga prissiegringar locka andra: skräddare och skomakare att underbjuda dem. Emedan ) Följande tablå öfver en af deras -banker visar på hvad sätt dessa Nya Englands små inrättningar egas: Qvinnor . . . 2,438 aktier. Handtverkare frsesr ÖRE LR Jordbrukare Stege oe Ag, Sparbanker . . . . : 1,013 Förmyndare . . 630 Sätesgärdar . : . .. 307 Fromma stiftelser . . . 548 Korporationer och stater — 157 Publika embetsmän . . 438 AA Sjömän Wl.å ben er 434 Köpmän : . . . .. 2,088 M Rämäretliee 28 at en Jurister en 0 BIT or Täkäre EB Prester:s a e.o vv ert Rå Summa 11,045 a aktier. Man kan svärligen tänka sig nägonting mer demokratiskt. f Ar semt— tU RER

6 oktober 1851, sida 3

Thumbnail