dermed vid verläsexpositionen. Caloric-machi-
nen utgör en, och icke den minst interessanta,
af de artiklar, hvarmed Ericsson riktat dennå
märkvärdiga utställnings. Den beskrifning,
som förklarar planchen, äfvensom ritningen
på dennay äro . desamma som uppfinnaren
sjelf bifogat sin nya ansökning om patent på
uppfinningen.
Septemberhäftet innehåller äfven en med
träsnitt. beledsagad beskrifning på Bourdons
ressionsmätare, (manometer). Här får man
likväl blott göra bekantskap med en af de
Hera variationer för olika behof, som uppfin-
naren offentliggjort; i Dinglers Polytechnisches
Journal för Juli träffar man dem alla. Bour-
dons manometer kommer sannolikt att. allde-
les uttränga dem som hittills begagnats vid
ångmachiner; dessa uthärda icke någon jemn-
förelse dermed, hvarken i afseende på fin-
känsligheten eller varaktigheten.
Utrymmet vägrar ref. att här ens uppräkna
de många andra dels vigtiga dels interessanta
uppsatserna i de ofvan omnämnda sednaste
häftena af hr Acrels tidskrift; vi måste i detta
afseende hänvisa på annonsafdelningen, der
de vid hvär månads början fullständigt upp-
tagas. ;
TANKAR OM BANKVÄSENDET, af den
Nordamerikanske statsekonomen Carey.
I stället för den utförligare anmälan, hvil-
ken borde egnas åt det förtjenta. arbete af
nämnde skriftställare, som nyligen i svensk
öfversättning utkommit (Det Förflutna, När-
varande och Tillkommande, :af-H. CC: Carey,).
hvarvid en mängd ämnen: skulle ;sam-
manföras och vålla en artikel af: måhända
tröttände längd, hafva vi:trott oss göra våra
läsare en tjenst med att meddela ett- och an-
nat utdrag af Careys yttrahden uti de särskilda
statsekonomiska frågor, som hans arbete be-
handlar. Fill en början införes här en del af
hans: utmärkta redogörelse för det Amerikan-
ska och Engelska bankväsendet, jemte hans
dertill bifogade slutreflexioner. Se här: de
upplysningar Carey lemnar öm en af de Förenta
Staternas, Rhode-Islands, banksystem:
Rhode-Island, med en folkmängd af om-
kring 100,000 menniskör, här sextiofem ban-
ker, med kapital som variera från 20,000-till
500,000 dollars; det sammanlagda kapitalet
utgör öfver 10,000,000 dollars. Hvarje by
har sin skobod, sin jernbod och sitt penning-
kontor. Enhvar eger i sitt närmaste grann-
skap en liten sparkassa eller bank, som van-
ligtvis eges af personer af samma stånd och
vilkor som han. sjelf, nemligen arbetare, och
i denna bank insätter han sina små bespa-
ringar, i det han först köper en aktie, sedan
en annan, till dess han slutligen är i stånd
att köpa en liten jordegendom; eller öppnaren
handtverksbod, eller börja tillverka för egen
räkning, då han säljer siua aktier till en af
sina grannar, som fortgår på samma väg ).
Banken erhåller af begagnandet af sina depo-
sitioner och från sin sedelcirkulation tillräck-
lig vinst för betäckandet af sina omkostnader,
och intet mer; emedan, när penningrörelsen
är fri, qvantiteten af sysslolöst kapital i form
af mynt, verkligt eller fiktift, alltid blir. obe-
tydlig, liksom äfven qvantiteten af det erfor-
derliga rörelsekapitalet.. I ingen del af verl-
den är det klingande myntets och sedlarnas
propoition till rörelsens belopp så liten; som
der och i: Nya Englands öfriga stater; och
likväl finnes; ingenstädes en sådan fullkomlig
lätthet att åstadkomma cirkulation. Invgenstä-
des synes mindre den enskilde bankiren. In-
genstädes är bankrörelsen så mycket grundad
å kapital, och så litet på kredit. Ingenstä-
es, följaktligen, äro bankerna så stadiga och
så säkra. z
Full frihet i kapitalets användande, det enda
rätta regulativet, har aldrig någonstädes fun-
nits i hela. sin -vidd utom i det vackra sy-
stem, under hvilket denna stat blomstrat och
derigenom vatit 1 stånd att bibehålla i om-
lopp. en. penningstock, mindre utsatt för för-
ändringar än någon annan som verlden hit-
tills sett. Af alla samhällen i verlden är den
det enda, som kan skryta med största anta-
let af banker, och största beloppet af det i
desamma använda kapitalet i proportion till
dess folkmängd, och den kan visa, att dess
banker, till följd af den fullkomliga frihet som
den åtnjuter; och till följd af den fria utöfnin-
gin af associalionsrätten för bankrörelse ochian-
dra företag, förmådde genomgå olycksperioden
från 1835 till 1842, utan någon förändring i
sina utlåningar till en vidd af ens tre procent
af deras belopp. De kunna ej utvidga sin
rörelse öfver höfvan, emedan rättigheten till
täflan är oinskränkt och uppkomsten af med-
täftånde inrättningar skulle blifva följden af
en sådan utvidgning. De visa sig således
vara underkastade samnia lag, som förbjuder
skräddaren och skomakaren, att genom otill-
börliga prissiegringar locka andra: skräddare
och skomakare att underbjuda dem. Emedan
) Följande tablå öfver en af deras -banker visar på
hvad sätt dessa Nya Englands små inrättningar
egas:
Qvinnor . . . - 2,438 aktier.
Handtverkare frsesr ÖRE LR
Jordbrukare Stege oe Ag,
Sparbanker . . . . : 1,013
Förmyndare . . - 630
Sätesgärdar . : . .- . 307
Fromma stiftelser . . . 548
Korporationer - och stater — 157
Publika embetsmän . . 438 AA
Sjömän Wl.å ben er 434
Köpmän : . . . .. 2,088 M
Rämäretliee 28 at en
Jurister en 0 BIT or
Täkäre EB
Prester:s a e.o vv ert Rå
Summa 11,045 a aktier.
Man kan svärligen tänka sig nägonting mer de-
mokratiskt. f
Ar semt— tU RER