med på: båda sidorna, prof på orientens ri-i kedomar, som vittna icke blott om en slöjd-1 skicklighet utan äfven om en smak i anord1 ning af förger och mönster, den man hittills ofta, när den omtalats, hänfört till det fabelaktiga, oaktadt hvad man hört om de cirkas: siska shawlarna, om turkarnas vapen, 0.5. v.: Vi kunna icke underlåta att dröja här en ! stund under en tyst beundran, ty huru skulle ( man genast kunna slita sig derifrån? Men jag finner alltför väl att det vore att taga sig I vatten öfver hufvudet, att ens försöka göra en, början att beskrifva dessa sällsyntheter, och sei dan fullfölja det på samma sätt för de öfriga! länderna. Det skulle, förutsatt att det icke: öfverskred förmågan, blifva en lång afhandling, hvarmed läsaren ändå ingalunda vore! belåten, emedan lyxartiklar och konstprodukter måste ses, för att kunna njutas. Eller hvad: begrepp kan man väl göra sig af en beskrif-1 ning om den stora, millioner värda diamanten Koh-i-Noor; utan att se dess stålbryt-:i ning, eller om de dyrbara ryska malakitarbetena, eller orm kristallvaser och ljuskronor, beskrifna på papperet? ! Vi skola således, för att ej öfverskrida det tillbörliga omfånget för ett e:ler några få bref, begynna från en annan utgångspunkt, och blott framställa några betraktelser öfver hvad vil! funnit utgöra de med afseende på industriens framsteg vigtigaste företeelserna inom nägral: särskilda grenar deraf, samt för öfrigt i förbigående anmärka ett och annat som frapperat oss genom sin egendomlighet, utan anspråk att derpå kunna lemna någon närmare eller fullständig beskrifning. Till den första af dessa klasser höra otvif:velaktigt machinerna, verktygen, hvilka biträda menniskohanden för de öfriga produkternas frambringande, och vi börja med de kraftmachiner, som äro ämnade att frambringa drifkraft. Främst häribland fäster sig vår nyfikenhet af flere skäl vid en på amerikanska afdelningen befintlig, prydlig och väl polerad machin, kallad the caloric engine, både derföre att uppfinnaren och tillverkaren är en! vår landsman, käpten Ericsson, en broder tilll öfverste Eriesson, och emedan denna machin går ut på att lösa en alldeles ny uppgift inom mekanikens område. Det är tilläfventyrs blott kändtafett mindre antal, att kapten Ericsson,redan innan han utflyttade från fäderneslandet, för nära 30 år, sedan umgicks med den tankan, att kunna ersätta ångkraften såsom drifkraft, genom begagnande af upphettad atmosferisk luft i dess ställe, och att han redan då hade uppgjort planen till en machin för att åstadkomma detta. Försöket lyckades äfven i theorien; men hade den olägenheten med sig, ati intet material ville hålla stånd emot hettan, så att machinen snart var förstörd eller kom i olag. En annan skulle snart blifvit afskräckt af denna erfarenhet; men detta varicke fallet med kapten Ericsson. Han har lefvat för sin idg, och arbetat i nära trettio år på dess utveckling och bringande till praktisk användbarhet. Nu har han, som nyss nämndes, skickat en sådan machin till expositionen, och det säges, att han snart ämnar sända en annan till Europa, hvilken skall göra tjenst för 100 hästkrafter. Det vackra arbetet står der till vissa delar af sitt yttre något liknande en ångmachin, men ännu utgörande en gåta för åskådaren, till dess uppfinnaren sjelf kommer, då man kan helsa honom med orden i visan: Herr kapten! sätt machinen i gång — Herr kapten!s Men idgen äri hög grad storartad, ty den går ut på ingenting mindre, än att kunna ästadkomma samma kraft som ångmachinerna med åtgång af en tiondedel at det bränsle, som dessa medtaga, och att kunna undvara all den tyngd, och alla de besvärligheter, som vattnet i ångpannorna och dess anskaffande nu förorsakar, och kommer sålei flora afesgndan, sm dan lung GY ML Tövolution i allt det mackineri som begagnas till drifkraft, serdeles för sjöfarten. Det är naturligtvis ännu för tidigt att kunna yttra något bestämdt om värdet af denna uppfinning: finis coronat opus, säger ordspråket; men en man af så eminent praktisk skicklighet som hr. Ericsson, om än enthusiast, är likväl hvarken en tom visionär eller en charlatan, och sänder icke en i stort komplett utarbetad machin till veridsexpositionen, utan att veta hvad han gör. Vi tillstå således att vi tro på den stora uppfinningens verklighet — och hvilken framtid för industrien ligger då icke gömd i det snilleverk, som denna machin innefattar? Hvilket hedrande och sällsynt mod har icke erfordrats, att med den klara blicken in i framtiden att en id skall lyckas, offra ett fjerdedels sekel på öfvervinnandet af de materiella svårigheterna — och hvilken seger slutligen att lyckas, icke så mycket att intaga ett rum bredvid eller framför Fulton och Watt och Arkwright och Jacquard i efterverldens -minne, men. att hafva åstadkommit något som leder till sådane storartade resultater för all industri. Uti. ångmachins-departementet, om vi så få kalla det, öfverraskas vi deremot i synnerhet blott af en omständighet, nemligen att på hela expositionen icke finna någonting nytt, ingenting som vittnar om ett egentligt framskridande sedan några år tillbaka, ingenting som icke redan till samma godhet kan göras och göres vid Mota!a verkstad; men deremot verkligen mycket af öfverflödiga och krång-i liga användningssätt. En pjes af detta slag har likväl serdeles fästat vår uppmärksamhet; det är en liten -cylinder-machin om sex hästkrafter af hr James Nasmyth från trakten af Manchester, derföre att det är den enklaste af alla ångmachiner vi ännu sett. Alltsammans är så anbragt att det blott tyckes bestå af cylindern, som hvilar på ett underläg af